Hjortskölding

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjortskölding
Pluteus cervinus, Deer Shield, UK.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljPluteaceae
SläktePluteus
ArtHjortskölding
Pluteus cervinus
Vetenskapligt namn
§ Pluteus cervinus
Auktor(Schaeff.) P. Kumm. 1871
Synonymer
Pluteus umbrosus [1]
Pluteus cervinus var. eximius (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1911[2]
Hyporrhodius cervinus (Schaeff.) Henn. 1898[3]
Rhodosporus cervinus (Schaeff.) J. Schröt. 1889[4]
Pluteus atricapillus (Batsch) Fayod 1889[5]
Pluteus eximius (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1887[6]
Pluteus curtisii Berk. 1887[7]
Pluteus cervinus (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1887[8]
Pluteus cervinus var. cervinus (Schaeff.) P. Kumm. 1871[9]
Agaricus cervinus var. eximius W. Saunders & W.G. Sm. 1870[10]
Agaricus curtisii Berk. & Broome 1849[11]
Agaricus pluteus Pers. 1801[12]
Agaricus atricapillus Batsch 1786[13]
Agaricus pluteus Batsch 1783[14]
Agaricus pluteus var. pluteus Batsch 1783[14]
Agaricus cervinus Schaeff. 1774[15]
Agaricus umbrosus [16]

Den mykologiska karaktären hos hjortskölding:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Flat cap icon.svg
hatt:
plan

Free gills icon.png
skivtyp:
fria

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
laxrosa

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Hjortskölding (Pluteus cervinus) är en svampart[9] som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande namn av Paul Kummer 1871. Hjortskölding ingår i släktet Pluteus och familjen Pluteaceae.[17][18][19] Arten är reproducerande i Sverige.[19] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[17]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ sensu Horak; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ Sacc. (1911) , In: Syll. fung. (Abellini) 20:464
  3. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  4. ^ Cohn (1889) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(33–40):620
  5. ^ Fayod (1889) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 7 9:364
  6. ^ P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:666
  7. ^ Berk. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:675
  8. ^ Sacc. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:666
  9. ^ [a b] P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):99
  10. ^ W. Saunders & W.G. Sm. (1870) , In: Mycological illustrations:pl. 38
  11. ^ Berk. & Broome (1849) , In: Hooker's J. Bot. Kew Gard. Misc. 1:98
  12. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:357
  13. ^ Batsch (1786) , In: Elench. fung., cont. prim. (Halle):77
  14. ^ [a b] Batsch (1783) , In: Elench. fung. (Halle):79
  15. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:6
  16. ^ sensu Colenso; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  17. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pluteus+cervinus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  18. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  19. ^ [a b] Dyntaxa Hjortskölding