Hodgkins lymfom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hodgkins lymfom eller Hodgkins sjukdom (ibland förkortat HS) är en cancer i lymfsystemet. Denna typ av lymfom beskrevs först av Thomas Hodgkin 1832 och drabbar främst personer i 20-30-årsåldern. Andra lymfom kallas non-Hodgkins lymfom.

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från andra lymfom som ökar med åldern har HS en bimodal incidenskurva (incidenskurva med två lägen). I detta fall innebär det att den är vanligast dels i åldern 15–35, dels över 50 års ålder. Den är vanligare hos män.

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Svullna, men inte smärtsamma lymfkörtlar, speciellt i halsen, är det vanligaste tecknet på Hodgkins lymfom. Även andningsbesvär på grund av svullnad bakom lungorna kan förekomma. En tredjedel av de drabbade kan känna av systemiska symtom som låg feber, nattliga svettningar, viktnedgång eller trötthet.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Hodgkins måste skiljas från andra ofta relativt ofarliga svullnader av lymfkörtlar, såsom infektioner av olika slag. Definitiv diagnos görs genom biopsi av lymfkörtel. Sjukdomen kan delas in i undergrupper efter histologi. Cellhistologin i Hodgkins lymfom är inte lika viktig som i Non-Hodgkins lymfom. Behandling beror mer hur långt framskriden sjukdomen är, än på celltypen. Sjukdomen karakteriseras av Reed-Sternberg-celler.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Patienter med en lindrigare variant av sjukdomen behandlas med strålning (Stadie I och II). Svårare varianter (Stadie III och IV) behandlas med cellgifter. Även kombinationer med strålning och cellgifter förekommer.

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Prognosen är mycket god för patienter under 40 år; sammanlagt botas enligt svenska blodcancerförbundet över 88 % av patienterna. Så kallade B-symtom (feber under 38 °C, nattsvettningar, viktminskning) anses prognostiskt mer ogynnsamma.