Infektion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om infektion.

Infektion, av senlatinets infectio, ytterst av latin inficio ’förgifta’, ’besmitta’, är ett tillstånd som uppkommer när ett smittämne, till exempel bakterie eller virus, koloniserar en värdorganism, till exempel en människa eller en växt. I dagligt tal använder man ofta ordet infektion synonymt med infektionssjukdom, men en infektion behöver inte innebära eller leda till sjukdom.[1]

Smitta kallas det när smittämnena sprids mellan olika individer. Smittämnen kan förutom bakterier och virus vara amöbor, mikroskopiska svampar och maskar. Spridningen kan ske genom till exempel beröring, luft, vatten eller mat.[2]

Flercelliga organismer använder sitt immunsystem (även kallat infektionsförsvar) som skydd mot infektion.[3][4]

Infektioner hos djur[redigera | redigera wikitext]

Lymfocyter, som är en sorts vita blodkroppar utgör en mycket viktig del i ryggradsdjurens immunförsvar.[3]Lymfocyterna finns i blodet, andra kroppsvätskor och i lymfatiska vävnader.[5][6]

Fagocyter är en sorts celler som kan "äta" främmande partiklar eller molekyler. Hos både ryggradslösa djur och ryggradsdjur kan dessa bryta ned mikroorganismer som kan orsaka infektioner.[7][3]

Infektioner hos växter[redigera | redigera wikitext]

Växter som utsätts för infektioner kan ibland dra nytta av detta. En växt som utsätts för en svampinfektion kan leda till mykorrhiza, vilket förbättrar växtens näringsupptag. Om en växt som råkar ut för en infektion med aktinomyceter eller bakterier tillhörande släktet Rhizobium så kan rotknölar som binder kväve bildas.[1]

Växters immunsystem skiljer sig från de hos djur. De har överkänslighetsreaktioner för att motstå angrepp av mikroorganismer. För att förhindra en infektions spridning kan cellerna kring ett infekterat ställe dödas av växten, detta kallas hypersensitivitet. Andra försvar är mer ospecifika.[3]

Fytoalexiner är ämnen som bildas av växter bland annat för att skydda mot infektioner men det bildas också av växter som skadats mekaniskt eller uttsatts av för mycket UV-strålning. Många är giftiga för människor. Fytoalexiner hos olika växter kan ha mycket olika kemisk struktur.[8][3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”infektion - nationalencyklopedin på nätet”. http://www.ne.se/lang/infektion. Läst 23 augusti 2014. 
  2. ^ ”smitta från http://www.ne.se”. http://www.ne.se/enkel/smitta. Läst 24 augusti 2014. 
  3. ^ [a b c d e] ”immunsystem - nationalencyklopedin på nätet”. http://www.ne.se/lang/immunsystem. Läst 23 augusti 2014. 
  4. ^ ”infektionsförsvar - nationalencyklopedin på nätet”. http://www.ne.se/infektionsförsvar. Läst 23 augusti 2014. 
  5. ^ ”http://www.ne.se/kort/lymfocyter”. http://www.ne.se/kort/lymfocyter. Läst 23 augusti 2014. 
  6. ^ ”http://www.ne.se/lang/lymfocyter”. http://www.ne.se/lang/lymfocyter. Läst 23 augusti 2014. 
  7. ^ ”http://www.ne.se/lang/fagocyt”. http://www.ne.se/lang/fagocyt. Läst 23 augusti 2014. 
  8. ^ ”http://www.ne.se/fytoalexin”. http://www.ne.se/fytoalexin. Läst 23 augusti 2014.