Holms kyrka, Dalsland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Holms kyrka
Kyrka
Holms kyrka med klockstapel
Holms kyrka med klockstapel
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Mellerud
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Karlstads stift
Församling Holms församling
Koordinater 58°42′46.04″N 12°28′11.73″Ö / 58.7127889°N 12.4699250°Ö / 58.7127889; 12.4699250
Material Putsad sten
Invigd 1200-talet
Holms kyrka Dalsland ext2.jpg

Holms kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Holms församling i Karlstads stift. Den ligger strax norr om centralorten i Melleruds kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan låg vid den så kallade kungsvägen, på vilken bland annat Carl von Linné färdades. På medeltiden var den helgad åt det norska helgonet S:t Olof och här gick också en av de medeltida pilgrimslederna upp till vallfartsorten Nidaros (Trondheim) och Olav den heliges grav. Nu för tiden är denna led återupptagen och den leder till Edsleskogs kyrka. Ungefär tre kilometer söder om kyrkan växte Mellerud fram från slutet av 1800-talet.

Omkring en kilometer öster om Holm fanns en medeltida kyrka, som utgjorde en egen socken: Östanå. Möjligen kan Holm och Östanå ursprungligen ha varit gårdskyrkor. Östanå sammanlades troligen under 1500-talet med Holm. På platsen finns endast grundmuren efter kyrkan och en minnessten uppsatt 1927.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är en stenkyrka, som troligen härrör från 1200-talet. Under 1600-talet förlängdes kyrkan mot öster och fick ett tresidigt avslutat kor. Även vapenhuset vid sydvästra sidan tillkom under samma sekel och har en stenplatta med årtalet 1644, dess förmodade byggnadsår. Murarna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Putsen går ner till marken utan synlig sockel. Långhusets och sakristians tak är valmade och skiffertäckta. Alla fönster och dörrar är brunmålade. Ingångar finns på västgaveln, till vapenhuset i söder och till sakristian från öster.

Dekorationsmålningar[redigera | redigera wikitext]

Interiören är från 1700-talet med vitputsade väggar och golv bestående av lackade brädor är hållen i provinsiell barock med det plana trätaket bemålat av Hans Georg Schüffner. Motiven är plafonder: vid koret solen med Jahvetecknet inramat med änglahuvuden, i mitten av kyrkan Kristi förklaring och ovanför läktaren Yttersta domen. Kring plafonderna och i kanten av taket finns bladslingor. De gråvita ytorna mellan plafonderna var ursprungligen målade med akantusslingor. Taket täcktes över med pärlspont 1888, men togs åter fram och konserverades 1945. Schüffner målade även predikstolen.

Restaureringar[redigera | redigera wikitext]

Två restaureringar genomfördes under ledning av Axel Forssén nämligen 1927 och 1944-1945. Vid det första tillfället avlägsnades den vita färg som altaruppsatsen och predikstolen hade övermålats med 1887 och vid det andra tillfället tog man bort innertakets pärlspånt och konserverade de därmed frilagda takmålningarna från 1742. Även den ursprungliga bemålningen av altaruppsatsen och predikstolen togs då fram. Bänkarna från 1887 byggdes om och kyrkorummets väggar putsades.[1] År 1992 företogs en in- och utvändig restaurering.

Klockstapel[redigera | redigera wikitext]

En klockstapel som enligt uppgift ska ha tillkommit på 1770-talet, står strax sydost om den tornlösa kyrkan. Den har en sockel av granit och fasad av faluröd lockpanel. Det brutna taket är skifferklätt och dörren liksom luckorna är svartmålade.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Dopfunten.
  • Kyrkklockan framme vid koret anses vara från 1200-talet och användes fram till 1627.
  • En madonnabild av trä är från 1400-talet.
  • Altaruppsatsen av en okänd mästare skänktes till kyrkan 1727 av Gustav Mentzer.
  • Altarringen tillkom vid en renovering 1888. Den är femsidig och genombruten med fyrpassornamentik.
  • Predikstolen tillverkades 1742 av bildhuggaren Isac Schullström och målade av Schüffner.
  • Nattvardskärl och paten är från 1600-talet.

Dopfuntar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har två dopfuntar.

  • Av den ena har endast foten i rödaktig sandsten bevarats. Den är 25 cm hög och har en enkel ornamentik med grova hörnblad.
  • En komplett dopfunt av täljsten från 1200-talet är placerad i norra delen av koret. Den är 71 cm hög. Cuppan är utförd i en grövre, mörk täljsten och längs övre kanten dekorerad med en spetsflikbård. Något nedom mitten finns en odekorerad rundstav. Foten har en enkel spetsflikbård som dekoration på basplattan och skaftet har en enkel rundstav. Cuppan har uttömningshål åt ena sidan, vilket saknas i foten, som i stället har uttömningshålet i mitten. Delarna har således knappast hört ihop från början. Skicket är relativt gott.[2]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dalsland - landskapets kyrkor / Birgitta Roeck Hansen, red. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl. 2003. sid. 52-53. Libris 8865688. ISBN 91-7209-289-0. http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/9692 
  2. ^ Hallbäck, Sven Axel (1959). Medeltida dopfuntar på Dal. Vänersborg: [Vänersborgs museum]. sid. 18. Libris 878817 
  3. ^ Edholm, Dag (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk. Stockholm: Proprius. sid. 115. Libris 7605014. ISBN 91-7118-499-6 
  4. ^ Karlstads stifts orgelinventering 2016-2017, nr 10258
  5. ^ Karlstads stifts orgelinventering 2016-2017, nr 10259

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]