Huset Hohenlohe

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hohenlohes vapensköld.

Huset Hohenlohe är en gammal tysk ätt från Franken, vilken tagit sitt namn efter borgen Hohenloch (Holloch) vid Uffenheim i Mittel-Franken. Gottfried von Hohenlohe (död 1254), omtalas omkring 1235 som greve, var en av kejsar Fredrik II:s trognaste anhängare och är stamfar för de nu fortlevande furstliga linjerna. Hans ätt delade sig 1551 i linjerna Hohenlohe-Neuenstein och Hohenlohe-Waldenlurg. Hohenlohe-Neuenstein, som omfattade den protestantiska läran och 1764 upphöjdes i riksfurstestånd, hade stamfurstendömet och övre grevskapet Gleichen. Den protestantiska linjen är för delades i två grenar: Hohenlohe-Langenburg och Hohenlohe-Öhringen.

Den senare utslocknade 1805, då dess gods tillföll den langenburgska linjen, som i sin ordning delat sig i tre grenar: Hohenlohe-Langenburg, Hohenlohe-Ingelfingen (1823 ytterligare delad i Hohenlohe-Öhringen och Hohenlohe-Ingelfingen) samt Hohenlohe-Kirchberg, utslocknad 1861.

Av Öhringenlinjens besittningar i övre Schlesien upprättades 1861 hertigdömet Ujest, varför ägaren av dem bär ärftlig titel "hertig av Ujest". Hohenlohe-Waldenburg, som tillhör katolska läran och 1744 erhöll riksfurstlig värdighet, sönderfaller i grenarna Hohenlohe-Bartenstein och Hohenlohe-Schillingsfürst, av vilka den förra delat sig i två linjer: Hohenlohe-Bartenstein och Hohenlohe-Jagstberg, utslocknad 1898. Furst Chlodwig av den yngre linjen Hohenlohe-Schillingsfürst ärvde 1834, jämte sin broder, Victor, efter den siste lantgreven av Hessen-Rheinfels-Rotenburg hertigdömet Ratibor och furstendömet Korvey, varefter Chlodwig av kungen av Preussen 1840 upphöjdes till furste och Victor till hertig av Ratibor och Korvey.

Medlemmar ur Huset Hohenlohe[redigera | redigera wikitext]


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.