Visa källa för IRIS-T

{{Robot
|namn = IRIS-T / AIM-2000
|bild = [[Fil:IRIS-T expo front (cropped 2).JPG|300px]]
|bildtext = [[Blind ammunition|Blind]] IRIS-T [[jaktrobot]] uppvisad under [[ILA]], [[Berlin]], 2006.
|typ = [[Jaktrobot]]<br>[[Luftvärnsrobot]]
|land = {{GER}}
<!--Servicehistoria  -->
|brukstid = December 2005<ref name="airforce-technology.com"/>
|används av = se [[#Användare|Användare]]
|krig = 
<!--Produktionshistoria  -->
|designer = Samarbetsprojekt<ref name="luftvarn.se"/><ref name="diehl.com 2005"/><ref name="airwar"/>
{{col-begin}}
{{col-break}}
{{flagga|Grekland}}<br>{{flagga|Italien}}<br>{{flagga|Kanada}}<br>{{flagga|Norge}}<br>{{flagga|Spanien}}<br>{{flagga|Sverige}}<br>{{flagga|Tyskland}}
{{col-break}}
1996 –<br>1996 –<br>1996 – 2002<br>1996 –<br>2002 –<br>1996 –<br>1996 –
{{col-end}}
|designdatum = Robotar
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T<br>IRIS-T SL
{{col-break}}
~ 1996 – 2004<ref name="diehl.com 2005"/><br>~ 2007 – 2015<ref name="airforce-technology.com"/>
{{col-end}}
|tillverkare = [[Diehl BGT Defence]] (bland flera)
|kostnad = Robotar
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T
{{col-break}}
270&nbsp;000 $<ref name="deagel IRIS-T"/>
{{col-end}}
|produktion = Robotar + robotsystem
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T<br>[[#Luftvärnsrobotsystem 98 (IRIS-T SLS)|Lvrbs 98]]
{{col-break}}
2005 –<br>2018 – 2023<ref name="lvrb 98 data twitter"/>
{{col-end}}
|antal = Robotar
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T
{{col-break}}
4&nbsp;000 st<ref name="diehl.com 2005"/><ref name="deagel IRIS-T"/>
{{col-end}}
|varianter = Robotar
{{col-begin}}
{{col-break}}
[[#IRIS-T|IRIS-T]]<br>[[#IRIS-T SL|IRIS-T SL]]<br>[[#IDAS|IDAS]]
{{col-break}}
[[jaktrobot]]<br>[[luftvärnsrobot]]<ref name="luftvarn.se"/><br>[[ubåt]]srobot
{{col-end}}
Robotsystem
{{col-begin}}
{{col-break}}
[[#IRIS-T SLS|IRIS-T SLS]]<br>[[#IRIS-T SLM|IRIS-T SLM]]
{{col-break}}
[[luftvärn]]ssystem<br>[[luftvärn]]ssystem
{{col-end}}
<!--Specifikationer  -->
|längd = 2936 mm
|vikt = 87,4 kg
|spännvidd = 447 mm
|diameter = 127 mm
|stridsspets = Förfragmenterad splittersprängladdning
|stridsspetsvikt = 12,7 kg<ref name="haf.gr"/>
|sprängkraft = 
|tändrör = [[Zonrör|Zonanslagsrör]] (zonar)
|motor = 
|bränsle = 
|brinntid = 
|målsökare = Målsökning
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T<br>IRIS-T SL
{{col-break}}
[[Infraröd målsökare]]<br>Aktiv radarmålsökare
{{col-end}}
|styrsystem = [[Vektoriserad dragkraft]]<br>(TVC-styrning)<ref name="luftvarn.se"/>
|vapenbärare =
<!--Prestanda  -->
|räckvidd = Längdräckvidd
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T<br>IRIS-T SLS<br>IRIS-T SLM
{{col-break}}
~ 25&nbsp;000 m<br>~ 10&nbsp;000 m<ref name="lvrb 98 data twitter"/><ref name="luftvarn.se"/><br>~ 40&nbsp;000 m<ref name="airforce-technology.com"/>
{{col-end}}
|maxhöjd = Höjdräckvidd
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T<br>IRIS-T SLS<br>IRIS-T SLM
{{col-break}}
~ 20&nbsp;000 m<br>~ 5&nbsp;000 m<ref name="lvrb 98 data twitter"/><ref name="luftvarn.se"/><br>~ 20&nbsp;000 m<ref name="airforce-technology.com"/>
{{col-end}}
|flyghöjd = 
|maxdjup = 
|maxhastighet = Maxhastighet i machtal
{{col-begin}}
{{col-break}}
IRIS-T<br>IRIS-T SLS
{{col-break}}
[[mach]] 3<br>[[mach]] 2+<ref name="Möller o Skröder"/>
{{col-end}}
|hastighet = 
|precision = 
|fotnot = 
}}
[[Fil:Irist expo mount.JPG|miniatyr|Tekniker från [[Luftwaffe]] monterar en {{nowrap|IRIS-T}} på en [[Eurofighter Typhoon]]]]
[[Fil:1025448 A Swedish JAS-39 Gripen returns to the play areas of the Arctic Challenge exercise Sept. 24, 2013 (RB98 zoom).jpg|miniatyr|Rb 98 IRIS-T på vingspetsen till en [[JAS 39C]] Gripen]]
'''IRIS-T''' (produktnamn), '''AIM-2000''' (internationell beteckning), eller '''robot 98''', kort '''rb 98''' (svensk beteckning), är en modern kortdistans [[Infraröd målsökare|IR]]-[[jaktrobot]] med passiv direktanfallsförmåga ({{lang-en|all-aspect capability}}) ämnad för [[kurvstrid]]. Roboten utvecklades runt decennieskiftet [[2000]] som ett samarbetsprojekt mellan [[Grekland]], [[Italien]], [[Kanada]] (till 2002), [[Norge]], [[Spanien]] (från 2002), [[Sverige]] och [[Tyskland]], med den tyska [[försvarskoncern]]en [[Diehl BGT Defence]] som samordnare.<ref name="luftvarn.se"/> Robotens syfte är att framför allt ersätta den spridda äldre jaktroboten [[AIM-9 Sidewinder]] och är optimerad för att kunna bekämpa mål på mycket korta avstånd från det egna flygplanet.<ref name="luftvarn.se"/> Förutom jaktrobot har IRIS-T senare även vidareutvecklats till [[luftvärnsrobot]] och [[attackrobot]].

'''IRIS''' står för ''Infra-Red Imaging System'' ("[[Infraröd målsökare|infrarött bildsystem]]")<ref name="Flygvapennytt 2 2000"/><ref name="luftvarn.se"/> eller ''Infra-Red Improved Sidewinder'' ("infraröd förbättrad Sidewinder"),<ref name="airwar"/> medan '''-T''' står för ''Tail controlled'' ("stjärtstyrning") eller ''Thrust-vector-controlled'' ("[[vektoriserad dragkraft]]styrning"). '''AIM-2000''' står för ''Air Intercept Missile – 2000'' (ungefär: "luftgenskjutningsrobot årsmodell 2000").

Jaktvarianten av IRIS-T används i flera olika försvarsmakter. Den används bland annat inom det [[tyska flygvapnet]] och {{ILL|en|hellenska flygvapnet|Hellenic Air Force}} ([[Grekland]]s flygvapen) under beteckningen AIM-2000.<ref name="bundeswehr.de"/><ref name="haf.gr"/> I [[svenska försvarsmakten]] används roboten under beteckningen robot 98 och brukas inom det [[svenska flygvapnet]] för [[JAS 39 Gripen]] och inom [[luftvärnet]] för [[#Eldenhet 98|Eldenhet 98]] ([[Bandvagn 410]]).<ref name="luftvarn.se"/> Se avsnittet [[#Sverige (Robotsystem 98)|Sverige (Robotsystem 98)]] för mer information.

== Robotvarianter ==
=== IRIS-T ===
{{nowrap|''IRIS-T''}} utan [[suffix]] är den ursprungliga [[jaktrobot|jaktvariant]]en av {{nowrap|IRIS-T-familjen}}. {{nowrap|IRIS-T}} är försedd med en [[infraröd målsökare]], kombinerat med ett tröghets- och satellitnavigeringssystem (GPS).<ref name="luftvarn.se"/> Den har mycket hög stridsprestanda, såsom extrem närstridskapacitet (60&nbsp;G, 60&nbsp;°/s svängprestanda) och 5 till 8 gånger längre längdräckvidd än [[AIM-9 Sidewinder]]. Roboten har även mycket bra skydd mot [[motmedel]], bland annat [[Facklor (motmedel)|fackeldämpning]] och högt [[Elektronisk krigföring|ECM]]-motstånd.<ref name="diehl.com 2005"/> Robotens stridsdel består av en splitterstridsladdning som väger drygt 11 kilo och är försedd med ett [[Zonrör|zonanslagsrör]].<ref name="luftvarn.se"/>

<gallery mode="packed" heights="100" style="text-align:left">
Fil:IRIS-T black background.png|{{center|[[Blind ammunition|Blind]] '''IRIS-T''' [[jaktrobot]] med [[infraröd målsökare]].}}
</gallery>

{{nowrap|IRIS-T}} avancerade [[målsökare]] och kraftiga svängprestanda ger roboten möjlighet att bekämpa mål bakom avfyrningsflygplanet och roboten har kapacitet att avfyras både i LBL (Lock On Before Launch), mållåsning före avfyrning, eller LOAL (Lock On After Launch), mållåsning efter avfyrning, varav roboten matas med målinformation från flygplanets radar eller dylikt och kan avfyras mot målets generella riktning, varav robotens målsökare låser målet under loppets gång. {{nowrap|IRIS-T}} saknar även datalänk och kan ej kontrolleras efter avfyrning (så kallad fire-and-forget på engelska).<ref name="luftvarn.se"/> Typen kan skjutas från både konventionella [[Balkläge|flygplansbalkar]] och luftvärnssystemet [[#IRIS-T SLS|IRIS-T SLS]].

<gallery mode="packed" heights="100" style="text-align:left">
Fil:IRIS-T Schnitt.jpg|{{center|IRIS-T komponenter}}
Fil:Iris.ogg|{{center|IRIS-T [[Infraröd målsökare|IR-sökare]]}}
Fil:IRIS-T air-to-air-missile (cropped 2).jpg|{{center|[[Blind ammunition|Blind]] IRIS-T på [[vapenbalk]]}}
</gallery>

Utvecklingen av {{nowrap|IRIS-T}} började med internationellt stöd i oktober 1995. I juli 1996 undertecknade Tyskland tillsammans med Kanada, Grekland, Italien, Norge och Sverige ett samarbetsavtal som omfattar utveckling och produktion av IRIS-T. Den tyska regeringen finansierar 47 % av programkostnaden, Italien 20 %, Sverige 18 %, Grekland 8 %, Kanada 4 % och Norge 3 %.<ref name="airwar"/> 

Framtagningen av roboten skulle göras av ett internationellt industriteam bestående av flera olika företag:<ref name="airwar"/>
*{{Flaggbild|Tyskland}} [[Diehl BGT Defence]]
*{{Flaggbild|Kanada}} [[Alliedsignal]] 
*{{Flaggbild|Grekland}} Hellenic Aerospace, Intracom och Pyrkal
*{{Flaggbild|Italien}} Alenia, FiatAvio och Litton
*{{Flaggbild|Norge}} Rauffoss (Nammo)
*{{Flaggbild|Sverige}} [[Saab Dynamics]]

Även [[Danmark]], [[Nederländerna]], [[Portugal]], [[Spanien]] och [[Turkiet]] visade intresse för programmet<ref name="airwar"/> och år 2002 kom Spanien att gå med, i och med att Kanada utgick.<ref name="diehl.com 2005"/>

I december 2005 var utvecklingen av roboten klar och produktionen av 4&nbsp;000 robotar påbörjades för leverans till de olika projektländerna. Leveransen av dessa 4&nbsp;000 robotar skulle pågå fram till 2011 enligt Diehl.<ref name="diehl.com 2005"/>

=== IRIS-T SL ===
{{nowrap|''IRIS-T Surface Launched''}} (''SL''), {{nowrap|{{lang-sv|IRIS-T Ytavfyrad}}}} är en [[luftvärnsrobot]] vidareutvecklad av [[Diehl BGT Defence]] utifrån [[jaktrobot]]en {{nowrap|IRIS-T}}. {{nowrap|IRIS-T SL}} är försedd med en aktiv radarmålsökare istället för en IR-målsökare, vilket gör att den låser sig på radarsignaturer istället för värmesignaturer. Som luftvärnsrobot avfyras denna från marken och har därför försetts med en större och kraftigare [[raketmotor]], utvecklad av [[Nammo]]. Detta ger roboten medeldistansräckvidd jämte dess luftburna föregångare med kortdistansräckvidd och hjälper roboten uppnå höjd och [[gränshastighet]] utan hjälp från ett gående flygplan.<ref name="airforce-technology.com"/><ref name="deagel IRIS-T SLM"/>

IRIS-T SL roboten används i luftvärnsrobotsystemet [[#IRIS-T SLM|IRIS-T SLM]].
<gallery mode="packed" heights="100" style="text-align:left">
Fil:BGT IRIS-T SL-2 (cropped).jpg|{{center|[[Attrapp]] av {{nowrap|'''IRIS-T SL'''}} [[luftvärnsrobot]] med aktiv radarmålsökare.}}
</gallery>

Utvecklingen av IRIS-T SL påbörjades runt 2007, då Diehl BGT Defense valde ut företaget Nammo för utvecklingen av en uppgraderad raketmotor för IRIS-T-roboten som skulle tillåta medeldistansräckvidd vid markavfyrning. Företaget INTRACOM Defense Electronics (IDE) fick uppdraget att konstruera en ny generations mjukvarudefinierad datalänk för roboten. I september 2008 gick kontraktet att ta fram robotens kontrollytor till företaget SENER, och i april 2009 tilldelades kontraktet för att ta fram en "high-pressure pure air generator" (HiPPAG), {{lang-sv|renluftshögtrycksgenerator}}, samt magnetventiler för målsökaren, till företaget Ultra Electronics Precision Air Systems. HiPPAG-systemet används som kylgaskompressor, medan magnetventilerna används för gasdistribution till IR-detektorerna.<ref name="airforce-technology.com"/>

IRIS-T SL provsköts för första gången i oktober 2009. Provskjutningen tog plats vid försöksanläggningen "Overberg Test Range" i [[Sydafrika]].<ref name="airforce-technology.com"/> Diehl BGT Defense genomförde två testskjutningar av IRIS-T SL och demonstrerade dess mekaniska och aerodynamiska kapacitet samt operativa prestanda vid Overberg Test Range i maj 2011. Den första prototypen av IRIS-T SL testades mot en [[målrobot]] i december 2012 och ytterligare provskjutningar mot målrobotar kom att göras under följande år fram till slutproven 2015 då robotens styrförmåga kvalificerades.<ref name="airforce-technology.com"/>

=== IDAS ===
''Interactive Defence and Attack System'' (''IDAS''), {{lang-sv|Interaktivt Försvar- och Attacksystem}}, är en ubåtsrobot ([[ubåt]]savfyrad allmålsrobot) utvecklad ur {{nowrap|IRIS-T}}. 
<gallery mode="packed" heights="100" style="text-align:left">
Fil:Barracuda torpedo and IDAS (IDAS zoom).jpg|{{center|'''IDAS''' vid TechDemo'08-utställningen, 2008.}}
</gallery>

IDAS planeras att användas av tyska flottans [[ubåtsklass Typ 212A]] bland annat. Detta kommer att bli världens första ubåtsavfyrade allmålsrobot, vilket öppnar helt nya taktiska möjligheter för ubåtar och ett sätt att försvara sig mot havsövervakningsplan och helikoptrar ämnade för [[ubåtsjakt]].

== Robotsystem ==
[[Fil:MAN 10 t mil gl IRIS-T SL ILA2018-1.jpg|miniatyr|IRIS-T SLM monterad på en MAN 10 ton lastbil.]]
=== IRIS-T SLS ===
''IRIS-T SLS'' (''Surface Launched Short-range'', "ytavfyrad kortdistans", alternativt ''Surface Launched Standard'', "ytavfyrad standard")<ref name="luftvarn.se"/> är ett luftvärnsrobotsystem för {{nowrap|IRIS-T}}-roboten med kortdistansräckvidd. {{nowrap|IRIS-T SLS-systemet}} använder vanliga oförändrade {{nowrap|IRIS-T}} [[jaktrobot]]ar med [[infraröd målsökare]].<ref name="Möller o Skröder"/> Själva robotlavetten matar istället in ny mjukvara i roboten vid eld för att få den att fungera som luftvärnsrobot.

Eftersom systemet använder vanliga IRIS-T jaktrobotar har systemet avsevärt försämrad robotprestanda jämfört med jaktsystemet, då roboten måste klättra till höjd själv och accelerera från stillastående plattform. {{nowrap|IRIS-T SLS:s}} längdräckvidd anges till cirka 10 km och höjdtäckningen till cirka 5 km.<ref name="luftvarn.se"/>

{{nowrap|IRIS-T SLS}} lanserades av Diehl tidigt 2011<ref name="deagel IRIS-T SLM"/> men används 2021 enbart av [[svenska försvarsmakten]]. (se [[#Luftvärnsrobotsystem 98 (IRIS-T SLS)|Luftvärnsrobotsystem 98 (IRIS-T SLS)]])

=== IRIS-T SLM ===
''IRIS-T SLM'' (''Surface Launched Medium-range'', "ytavfyrad medeldistans") är ett luftvärnsrobotsystem för {{nowrap|IRIS-T SL}}-roboten med medeldistansräckvidd. {{nowrap|IRIS-T SLM-systemet}} använder roboten ''[[#IRIS-T SL|IRIS-T SL]]'' som försetts med aktiv radarmålsökare och en större kraftigare [[raketmotor]]. Motorn är utvecklad av [[Nammo]] och ger roboten den ökade medeldistansräckvidden. SLM-systemet har cirka 4 gånger så lång längdräckvidd och höjdräckvidd som SLS-systemet (40&nbsp;000 meter längd, 20&nbsp;000 meter höjd).<ref name="airforce-technology.com"/><ref name="deagel IRIS-T SLM"/>

Det första kompletta {{nowrap|IRIS-T SLM-system}}et testades framgångsrikt för första gången år 2014 inför internationella försvars-representanter.<ref name="Air Defence Systems IRIS-T SLM/SLS"/>

== Sverige (Robotsystem 98) ==
I Sverige används {{nowrap|IRIS-T}} under beteckningen ''robot&nbsp;98'' (''rb&nbsp;98''), eller ''robotsystem 98'' (''rbs 98'') för hela systemet. Den brukas i två primära varianter: en [[Jaktrobot|jaktvariant]] och en [[Luftvärnsrobot|luftvärnsvariant]].

=== Jaktrobotsystem 98 (IRIS-T) ===
[[Fil:Saab JAS-39C Gripen, Sweden - Air Force JP7211086 (cropped).jpg|miniatyr|[[JAS 39C]] Gripen beväpnad med {{nowrap|jaktrobot 98}} på vingarna]]
{{nowrap|''Jaktrobotsystem 98''}} (''jrbs 98'') är den Svenska benämningen för [[jaktrobot]]systemet [[#IRIS-T|IRIS-T]]. Systemet brukas på [[enhetsflygplan]]en [[Saab 39 Gripen|JAS 39A/B, C/D]] och [[Saab 39 Gripen NG|E/F]] Gripen och bygger bland annat på integrering av mjukvara i flygplanen som tillåter användning av robot&nbsp;98 jaktrobotar. Robot&nbsp;98 som avses användas i jaktroll brukar benämnas ''jaktrobot 98'' (''jrb 98'').

Införskaffningen av jaktrobot 98 gjordes som ett framtagningssamarbete mellan ett antal länder där Sverige ingick. En av grunderna för projektet var att ta fram en ersättare för den äldre [[AIM-9 Sidewinder|AIM-9L Sidewinder (robot 74)]] från 1980-talet.<ref name="luftvarn.se"/> Jaktrobot 98 blev operativ i det svenska flygvapnet 2009 och används än idag.<ref name="luftvarn.se"/>

=== Luftvärnsrobotsystem 98 (IRIS-T SLS) ===
[[Fil:Eldenhet 98 IRIS-T SLS.png|miniatyr|Eldenhet 98 (IRIS-T SLS) uppvisad under [[ILA]], [[Berlin]], 2018.]]
{{nowrap|''Luftvärnsrobotsystem 98''}} (''lvrbs 98'') är den Svenska benämningen för [[luftvärnsrobot]]systemet [[#IRIS-T SLS|IRIS-T SLS]]. Till systemet används samma typ av [[Infraröd målsökare|IR-robot]] som till jaktrobotsystem 98 i bruk på [[JAS 39 Gripen]] (robot 98).<ref name="Möller o Skröder"/> Robot&nbsp;98 som avses användas i luftvärnsroll brukar benämnas ''luftvärnsrobot 98'' (''lvrb 98'').

Systemet bygger på [[bandvagn 410]] som byggts om till [[robotavfyrningsplattform]] under enhetsbeteckningen ''eldenhet 98'' (''elde 98''). ''Se [[#Eldenhet 98|Eldenhet 98]].'' I robotsystemet ingår även ett lednings- och sambandssystem, radarsystem och ledningscontainrar.<ref name="Artilleri 3 2019"/>

==== Anskaffning av Luftvärnsrobotsystem 98 ====
Införskaffningen av {{nowrap|IRIS-T SLS}} påbörjades under början av [[2010-talet]] för att hitta en ersättare för [[robotsystem 70]] som varit i bruk sedan 1977, och antogs skulle tas ur bruk runt 2016/2017.<ref name="sverigesradio 1"/> [[Sveriges riksdag]] tog beslut om att anskaffa systemet strax före juluppehållet 2012, och på regeringssammanträdet den 20 december fick [[Sveriges försvarsmakt]] i uppdrag att göra en beställning för systemet.<ref name="sverigesradio 1"/> Trots att [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokraterna]] var överens med [[regeringen Reinfeldt]] om att det behövdes en uppgradering av det svenska [[luftvärnet]] var de dock emot beslutet att köpa in IRIS-T SLS.<ref name="sverigesradio 1"/>

Beställningen för det nya IRIS-T SLS-systemet ska ha gjorts i mars 2013<ref name="deagel IRIS-T SLM" /> för en kostnad av cirka 1 [[miljard]] [[svenska kronor]] (1&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;000 [[SEK]]).<ref name="lvrb 98 data twitter"/><ref name="sverigesradio 1"/> Enligt de ursprungliga planerna skulle systemet levereras redan 2016,<ref name="deagel IRIS-T SLM"/> men på grund av förseningar kom det första kompletta systemet av luftvärnsrobotsystem 98 ([[#Eldenhet 98|eldenhet 98]]) först att överlämnas av [[Försvarets materielverk]] (FMV) till Försvarsmakten den 23 augusti 2019.<ref>{{webbref |url = http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Overlamning-av-nya--robotsystem-98-paborjad/ |titel = Överlämning av nya Eldenhet 98 påbörjad |hämtdatum = 5 september 2019 |verk=fmv.se |arkivurl = https://web.archive.org/web/20190905172335/http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Overlamning-av-nya--robotsystem-98-paborjad/ |arkivdatum = 5 september 2019 }}</ref><ref>{{webbref |url = https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=7285589&fbclid=IwAR10EmX0NujjtKoEfx9DkRIquvPovdZhH9ojxtSpFHlV_y_2pKf6eiM-Lmc |titel = Försvaret om ny luftvärnsrobot: Starten på ombeväpningen av luftförsvaret|hämtdatum = 5 september 2019 |verk = sverigesradio.se |datum = 2019-08-23}}</ref> Luftvärnsrobotsystem 98 kommer att levereras fram till cirka 2023<ref name="lvrb 98 data twitter"/> och ska på sikt ersätta [[robotsystem 70]] inom den svenska armén.

==== Eldenhet 98 ====
''Eldenhet 98'' (''elde 98'') är den [[robotavfyrningsplattform]] som skjuter robot 98 i luftvärnsrobotsystem 98. Plattformen baseras på en modifierad [[bandvagn 410]] som försetts med en uppfällbar robotlavett för 4 robotar på den bakre vagnen.<ref name="Möller o Skröder"/>

Systemet kan verka med god förmåga mot alla typer av luftmål; till exempel [[flygplan]], [[helikoptrar]] och andra [[Robot (vapen)|robotar]].<ref name="Möller o Skröder"/> Vid eld skjuts robotarna rakt upp och kan sedan välja ett mål i 360 grader.<ref name="Artilleri 3 2019"/> Förenklat sagt; robotarna skjuts genom att förmedla måldata till robotarna från en [[radar]], såsom målets position, hastighet och höjd, etc, varav en måldator räknar ut hur roboten ska flyga för att kunna se målet. Därefter avfyras roboten enligt målbanan och börjar söka efter målet med sin [[Infraröd målsökare|infraröda målsökare]]. När målet hittats låser sig roboten på målet och börjar jaga det. Alla fyra robotar kan skjutas samtidigt från samma lavett mot fyra olika mål.<ref name="Artilleri 3 2019"/>

== Användare ==
[[Fil:Saab JAS-39C Gripen Rear View at ADAS 2018 (IRIS-T zoom).jpg|miniatyr|[[Saab 39 Gripen]] med [[Blind ammunition|blind]] {{nowrap|IRIS-T}} på vingspetsen]]
*{{flagga|Grekland}}
*{{flagga|Italien}}
*{{flagga|Norge}}
*{{flagga|Saudiarabien}}
*{{flagga|Sverige}} – från 2009<ref name="luftvarn.se"/>
*{{flagga|Spanien}}
*{{flagga|Sydafrika}}
*{{flagga|Tjeckien}}
*{{flagga|Tyskland}} – från december 2005<ref name="airforce-technology.com"/>
*{{flagga|Österrike}}

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
<ref name="haf.gr">{{Webbref |url=https://www.haf.gr/en/equipment/aim-2000-iris-t-infrared-imaging-seeker-tail/ |titel=AIM-2000 (IRIS-T) Infrared Imaging Seeker – Tail |hämtdatum=2021-10-15 |författare=Grekiska flygvapnet |utgivare=haf.gr }}</ref>
<ref name="diehl.com 2005">{{Webbref |url = http://www.diehl.com/en/nc/diehl-group/press/iris-t-the-worlds-highest-performance-short-range-air-to-air-guided-missile/190.html |titel = IRIS-T – The world's highest-performance, short range, air-to-air guided missile |hämtdatum = 2021-10-15 |datum = 2005-05-12 |utgivare = diehl.com |arkivurl = https://web.archive.org/web/20160306174050/http://www.diehl.com/en/nc/diehl-group/press/iris-t-the-worlds-highest-performance-short-range-air-to-air-guided-missile/190.html |arkivdatum = 2016-03-06 }}</ref>
<ref name="Artilleri 3 2019">{{Tidskriftsref |redaktör = Stefan Bratt |år = 2019 |tidskrift = Artilleri & Luftvärn, Artilleri-Tidskrift |utgivare = Stefan Bratt |nummer = 3 |sid = 10, 11 |hämtdatum = 2021-10-15 }}</ref>
<ref name="lvrb 98 data twitter">{{Webbref |url=https://pbs.twimg.com/media/B4HFhWlCAAAEd19?format=jpg&name=small |titel=Skjut och glöm med luftvärnsrobot 98 |hämtdatum=2021-09-24 |författare=Thomas Molen |datum=2014-12-05 |format=jpg |utgivare=pbs.twimg.com |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210924120346/https://pbs.twimg.com/media/B4HFhWlCAAAEd19?format=jpg&name=small |arkivdatum=2021-09-24 |citat=Hur många miljarder koster det, 1.0. |ref=FMV, Regeringen, Diehl, SVD }}</ref>
<ref name="sverigesradio 1">{{Webbref|url=https://sverigesradio.se/artikel/5392079|titel=Enström: Vi behöver en ny luftvärnsrobot|hämtdatum=2021-10-15|datum=2012-12-27|utgivare=sverigesradio.se}}</ref>
<ref name="Air Defence Systems IRIS-T SLM/SLS">{{Webbref |url=https://www.diehl.com/defence/en/products/air-defence-systems/ |titel=Air Defence Systems IRIS-T SLM/SLS |hämtdatum=2021-09-24 |utgivare=diehl.com }}</ref>
<ref name="deagel IRIS-T SLM">{{Webbref |url=https://www.deagel.com/Artillery%20Systems/IRIS-T%20SLM/a002642 |titel=IRIS-T SLM |hämtdatum=2021-09-24 |utgivare=deagel.com }}</ref>
<ref name="airforce-technology.com">{{Webbref |url=https://www.airforce-technology.com/projects/iris-t-sl-surface-to-air-guided-missile/ |titel=IRIS-T SL Surface-to-Air Guided Missile |hämtdatum=2021-09-24 |utgivare=airforce-technology.com }}</ref>
<ref name="bundeswehr.de">{{Webbref |url=bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/ausruestung-bewaffnung/iris-t-aim-2000 |titel=Die Luft-Luft-Rakete IRIS-TInfra-Red Imaging System – Tail/Thrust Vector controlled AIM-2000 |hämtdatum=3032-10-15 |utgivare=bundeswehr.de }}</ref>
<ref name="deagel IRIS-T">{{Webbref |url=https://www.deagel.com/Defensive%20Weapons/IRIS-T/a001103 |titel=IRIS-T |hämtdatum=2021-10-15 |utgivare=deagel.com }}</ref>
<ref name="Möller o Skröder">{{Webbref |url=https://www.youtube.com/watch?v=F_s4-zt-sKE |titel=Ett starkare försvar, Eldenhet 98 till Luftvärnsregementet |hämtdatum=2021-10-15 |datum=2019-09-06 |format=video |utgivare=youtube.com }}</ref>
<ref name="airwar">{{Webbref |url = http://www.airwar.ru/weapon/avv/iris-t.html |titel = IRIS-T |hämtdatum = 2021-10-15 |utgivare = airwar.ru }}</ref>
<ref name="Flygvapennytt 2 2000">{{Webbref |url = https://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_2_2000_nya_vapen_till_gripen.pdf |titel = Nya vapen till Gripen |hämtdatum = 2021-10-15 |år = 2000 |format = PDF |citat = Robot 98 heter IRIS-T, vilket är en förkortning av Infra Red Imaging System- Tail control. }}</ref>
<ref name="luftvarn.se">{{Webbref |url=http://www.luftvarn.se/vlv/vlv_1301_iris_t_sls.pdf |titel=Nytt närluftvärn med IRIS-T SLS |hämtdatum=2021-09-24 |format=pdf |utgivare=luftvarn.se |citat=Andra källor, däribland tidskriften "Ny Teknik" den 27 december, anger också att beslutet innefattar köp av det tyska luftvärnsrobotsystemet '''IRIS-T SLS''' ('''I'''nfra '''R'''ed '''I'''maging '''S'''ystem -'''T'''ail/Thrust Vector Controlled '''S'''urface '''L'''aunched '''S'''tandard). }}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* [http://www.saabgroup.com/en/Air/Weapon_Systems/Air_to_Air_Weapon_Systems/IRIS_T_Short_Range_Air_to_Air_Missile/ saabgroup.com - IRIS-T] (engelsk text)

{{Vapen inom svenska försvarsmakten}}

[[Kategori:Tyska jaktrobotar]]