Indisk gröngöling
| Indisk gröngöling Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj | Hackspettar Picidae |
| Släkte | Picus |
| Art | Indisk gröngöling P. xanthopygaeus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Picus xanthopygaeus | |
| Auktor | (Gray & Gray, 1846) |
| Synonymer | |
| |
Indisk gröngöling[2] (Picus xanthopygaeus) är en asiatisk fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.[3] Den förekommer som namnet avslöjar i Indien, men även vidare österut till sydvästra Kina och Sydostasien. IUCN listar den som livskraftig.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Indisk gröngöling är en medelstor (30 cm) grönbrun hackspett med tydligt vita ögonbryns- och mustaschstreck. Hanen har röd hjässa. honan svart. Undersidan är tydligt fjällad. Jämfört med fjällig gröngöling är den mindre med mörk näbb istället för ljus, ljust öga (ej rödaktigt), streckad strupe och otydlig bandning på stjärten.[4]
.jpg)
Läte[redigera | redigera wikitext]
Indisk gröngöling är en rätt tystlåten fågel. Ibland hörs ett tyst "pik".[5]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Indisk gröngöling förekommer från indiska subkontinenten till Myanmar, sydvästra Kina och Sydostasien.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Genetiska studier pekar på att arten verkar vara närmast släkt med rödhuvad gröngöling (P. rabieri), burmagröngöling (P. viridanus) och spetsgröngöling (P. vittatus).[6]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Arten hittas i lövskog och plantage. Den födosöker på marken eller på trädstammar på jakt efter ryggradslösa djur. Liksom de flesta andra hackspettar häckar den i trädhål som den själv hackar ut.[5]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.[7]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågeln har på svenska även kallats indisk grönspett, men gruppnamnet grönspettar reserveras numera enbart till släktet Chrysophlegma. Dess vetenskapliga artnamnet xanthopygaeus är en latinisering av grekiskans xanthos ("gul") och -pugios ("-gumpad"), alltså "gulgumpad".[8]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Picus xanthopygaeus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 28 december 2014.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-27
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
- ^ Fuchs, J., Pons, J.M., Ericson, P.G.P., Bonillo, C., Couloux, A. & Pasquet, E. (2008) Molecular support for a rapid cladogenesis of the woodpecker clade Malarcapini, with further insights into the genus Picus (Piciformes: Picinae). Mol. Phyl. & Evol. 48(1): 34–46.
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör indisk gröngöling.
Wikispecies har information om Picus xanthopygaeus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|