Indrier
Indrier | |
arten Indri indri | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Strepsirrhini |
Familj | Indrier Indriidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Indriidae | |
Auktor | Burnett, 1828 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Indrier eller silkeslemurer (Indriidae, ibland med den felaktiga stavningen Indridae) är en familj i underordningen Strepsirhini som tillhör ordningen primater.
Det finns tre släkten som uteslutande förekommer på Madagaskar.
Kännetecken
Angående storleken finns större skillnader mellan de olika arterna i familjen. Medan ullmakier bara når en längd av cirka 30 centimeter[1] (utan svans) är indrin med en längd på 90 centimeter den längsta arten i gruppen Strepsirrhini. Svansen är hos indrin bara en liten stump[2], hos ullmakier och sifakor nästan lika lång som övriga kroppen. Indrier har en lång päls med mönster som vanligen är vitaktig, rödaktig och gråsvart. De svarta ansiktena saknar alltid hår. Arterna bakre extremiteter är längre än de främre. Deras händer är långa och spensliga. Tummen sitter inte helt mittemot de andra fingrarna.
Levnadssätt
Alla arter lever i träd men vistas ibland på marken. På marken står de upprätt och hoppar på sina bakre extremiteter med händerna i luften. Ofta ligger de utsträckt på trädens grenar för att solbada. De livnär sig av blad och kompenserar näringsbristen med långa vilopauser. Indrier lever i familjegrupper med upp till 15 individer. Flocken är störst hos difakor medan indrins flock bara består av ett monogamt par och deras ungar.[3] De kommunicerar med vrålande läten eller med olika ansiktsuttryck.
Föda
Indrier är uteslutande växtätare som livnär sig av blad, blommor och frukter.[3] Liksom flera andra växtätande djur har de en stor blindtarm som innehåller bakterier för en bättre ämnesomsättning.[4]
Fortplantning
Hannar och honor lever i långa monogama förhållanden. Efter dräktigheten som varar i fyra till fem månader föds vanligen under årets torra period ett ungdjur. Honan sluter efter 5 till 6 månader att ge di och ungdjuret stannar vanligen en längre tid i familjegruppen.
Hot
Flera arter listas som hotad på grund av förstöringen av deras levnadsområde.[5]
Evolution
Två grupper av primater, Archaeolemuridae och Palaeopropithecidae, som dog ut för 1000 eller 2000 år sedan är nära släkt med gruppen indrier. Alla tre grupper räknas till ett taxon med namnet Indrioidea.
Systematik
Indrierna indelas i tre släkten, med sammanlagt 19 arter.[6]
- Indri
- Indri indri är den enda arten i sitt släkte, och den största arten i familjen.
- Propithecus (sifakor) består av nio arter.
- Propithecus diadema
- P. candidus
- P. edwardsi
- P. perrieri
- P. verreauxi
- P. deckenii
- P. coronatus
- P. coquereli
- P. tattersalli
- Avahi (Ullmakier) är de minsta medlemmarna i familjen. Även detta släkte innehåller nio arter.
- Avahi laniger
- A. occidentalis
- A. unicolor
- A. cleesi
- A. peyrierasi
- A. meridionalis
- A. ramanantsoavani
- A. betsileo
- A. mooreorum
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 4 november 2008.
Tryckta källor
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer, Berlin 2003. ISBN 3-540-43645-6
- David W. McDonald (utgivare för det engelska originalet), Bonniers stora verk om jordens djur - aporna, Bonnier Lexikon AB, 1996, ISBN 91-632-0077-5
Noter
- ^ David M. McDonald (1996) s. 35, uppgift för ullmaki (Avahi laniger).
- ^ David M. McDonald (1996) s. 31
- ^ [a b] David M. McDonald (1996) s. 32
- ^ Pollock, J.I. (1984). Macdonald, D. (utgivare) The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. pp. 327–329. ISBN 0-87196-871-1.
- ^ David M. McDonald (1996) s. 33
- ^ Mittermeier et al (2008) Lemur diversity in Madagascar Int J Primatology 29:1607-1656. doi 10.1007/s10764-008-9317-y