Indri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Indri
Status i världen: Starkt hotad[1]
Indri Indri.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Strepsirrhini
Familj Indrier
Indriidae
Släkte Indri
Art Indri
I. indri
Vetenskapligt namn
§ Indri indri
Auktor Gmelin, 1788
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Indri eller babakuten (Indri indri) är en art i familjen indrier som tillhör ordningen primater.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Den har jämförelsevis litet och långdraget huvud. Nosen saknar nästan hår och öronen är täckta av yviga hår. Främre extremiteterna är kortare än de bakre. Tumme och stortå är väl utvecklade och fria, varemot de övriga fingrarna är till halva sin längd förenade. Svansen är med en längd på 4 till 5 cm mycket kort.

Längden ligger mellan 70 och 85 cm. Vikten varierar mellan 6,5 och 9,5 kg. Färgen är mest svart med en trekantig, vit fläck kring svansroten, som skjuter upp i en spets på bakre ryggen. Dessutom är lemmarna delvis vita. Till och med inom en och samma flock av dessa djur kan man finna en mängd färgförändringar, bestående i en större utbredning av den vita färgen.


Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna art förekommer bara på Madagaskar och där på östra sluttningen av den långs öns östkust framgående bergskedjan. Artens biotop är regnskogen där den förekommer upp till 1 800 meter över havet. Men den föredrar regioner lägre än 1 000 meter.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten lever endast av växtämnen och uppehåller sig nästan uteslutande i träden. Den rör sig där i upprätt ställning. I de sällsynta fall där den vistas på marken hoppar indrin på sina bakre extremiteter. Individerna är aktiva på dagen. På natten rör de sig bara för att söka skydd vid dåligt väder eller när de hotas av fiender. Ofta solbadar de sittande på en gren.

Indrin bildar små flockar med två till fem individer som består av ett monogamt föräldrapar och deras ungar. Honan är dominant och får äta först. Varje grupp har ett revir som är ungefär 17 till 40 hektar stort och som markeras av hannen med vätska från doftkörtlarna. Per dag vandrar de i genomsnitt 770 meter. På morgonen sjunger de högljudd för att visa sitt anspråk på territoriet. Ljuden kan höras från 2 km avstånd.

Födan utgörs främst av blad och i viss mån av frukter och blommor. Ibland äter indrin jord, troligen för att kompensera giftiga ämnen i födan. Liksom flera andra däggdjur med blad som huvudföda håller de långa vilopauser på grund av bladens ringa näringsvärde.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Honan kan para sig vartannat eller vart tredje år och föder vanligen ett enda ungdjur per kull. Dräktigheten varar i fyra till fem månader. Ungdjuret klamrar sig fast i moderns päls. Efter cirka 6 månader slutar honan med digivning. Ungen är efter ungefär åtta månader självständig men stannar vanligen minst ett år i familjegruppen. Honor blir könsmogna efter sju till nio år. För livslängden finns inga uppgifter.

Indrin och människor[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsbefolkningen på Madagaskar trodde tidigare att deras avlidna släktingars själar bodde i dessa djur. Enligt en omstridd teori kommer namnet indri från det malagassiska ordet indry som egentligen betyder "där är den". Att ordet blev djurets namn utanför Madagaskar beror troligen av ett missförstånd. På Madagaskar heter arten babakoto men den kallas i vissa lokala dialekter endrina som kan vara ursprungen till den internationella beteckningen.[2]

Indrin hotas främst av habitatförstörelse. Alla försök att hålla arten i fångenskap misslyckades hittills. I en del skyddsområden på Madagaskar anses beståndet som stabilt. Trots allt listas arten av IUCN som starkt hotad (endangered).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 6 juli 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Andrainarivo, C. et al. 2008. Indri indri. Från: IUCN 2011. 2011 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2011-09-30.
  2. ^ Hacking, I. (1981). ”Was there ever a radical mistranslation?”. Analysis 41 (4): sid. 171–175. doi:10.2307/3327741. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]