Ingefära

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingefära
Zingiber officinale - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-146.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningIngefärsordningen
Zingiberales
FamiljIngefärsväxter
Zingiberaceae
SläkteZingiber
ArtIngefära
Z. officinale
Vetenskapligt namn
§ Zingiber officinale
AuktorRoscoe, 1807
Hitta fler artiklar om växter med

Ingefära (Zingiber officinale) är namnet på en flerårig tropisk ört inom familjen ingefärsväxter (Zingiberaceae). Den grova och knöliga rotstocken ingefära-rhizom används som krydda i särskilt det asiatiska köket eller som medicinalväxt. Den farmaceutiska beteckningen för ingefära-rhizom är Zingiberis rhizoma.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Ingefäran blir allt från 50 till över 150 cm meter hög, med blad och blommor på skilda skott. Det blommande skottet är 15–20 cm högt och bär ett 20-tal gulgröna och purpurfärgade blommor. Hela växten doftar. Den några centimeter tjocka rotstocken lägger sig horisontalt nära jordytan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ingefäran räknas till de äldsta kryddorna och medicinalväxterna. I Kina odlades den och kom till användning redan för 3000 år sedan.

Man antar att ingefäran från början växte vilt i södra Kina, men den hade redan under antiken spridits till stora delar av Asien och Afrika. Idag odlas den i alla tropiska regioner och återfinns knappt vilt någonstans. Man har hittat ett tjugotal arter av vild ingefära på Borneo de senaste åren.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ingefärans doft är aromatisk och smaken brännande skarp och kryddig. Väsentliga beståndsdelar är eteriska oljor, hartssyror och naturligt harts. Vidare innehåller den shogaols och gingerol, en skarp aromatisk substans som ger den dess skarpa smak. Hittills har sex skarpämnen identifierats i ingefära. Andra ämnen med strukturer som liknar skarpämnen är 6-,8-,10-Gingerol och 6-,8-,10-Shogaol. 6-Shogaol är en avfallsprodukt av 6-Gingerol. Förutom det innehåller ingefärans rotstock bland annat även borneol, cineol och vitamin C, magnesium, järn, kalcium, kalium, natrium och fosfor.

Användning[redigera | redigera wikitext]

I köket[redigera | redigera wikitext]

Ingefära räknas såväl som torkad och som malen till en av de mest kända köksörterna. Det är främst rotstocken som kommer till användning och där som de flesta näringsämnena befinner sig, men i vissa kulturer används även bladen till matlagning.

Man kan t.e.x riva en bit av rotstocken på rivjärn och lägga det (strax efter tillagning eller stekning) i soppor eller i kycklingrätter. Den passar bra ihop med fjäderfä, lamm, fisk och skaldjur. Den kan serveras rent eller i olika blandningar (curry, chutneys, sylt, såser) som en krydda. Pepparkakor, rispudding, fruktsallad, te och fruktiga kalla rätter kan man också smaksätta med mald ingefära. Ginger ale är smaksatt med ingefära. Inlagd ingefära som ätes till sushi benämns på svenska med sitt japanska namn gari.

I kinesisk kultur skiljer man mellan "gammal ingefära" (som går att köpa färsk i Sverige) som är bra till matlagning och "ung ingefära" som används i inläggningar. I kinesiska hem förvaras ingefära ofta i sand för att den inte ska torka.

Som huskur[redigera | redigera wikitext]

Mot illamående vid t.e.x resesjuka kan det hjälpa om man tuggar på en liten bit ingefära och dricker ett glas ingefärsvatten.

För utvärtes bruk har ingefära också e god potential. Mot ryggsmärta kan man t.e.x göra ett omslag av mald ingefära som man lägger på ryggen, men eftersom skarpämnena i ingefäran kan reta en känslig hud bör ingefäran inte ha direkt kontakt med ryggen.

Förutom ingefära kan ingefärate innehålla andra ingredienser som örter och kryddor och konsumeras vanligtvis varmt eller kallt.

Ingefärsvatten tillverkas vanligtvis på basis av ingefärans rotstockar och kan drickas antingen varmt eller kallt.

På kalla vinterdagar kan ett ingefärsbad kännas skönt och avslappnande. Ta en rotstock och skär den i små bitar eller riv den och häll det sedan i varmt badvatten.

Farmaceutiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

I traditionell kinesisk (TCM) och indisk medicin (Ayurveda) har ingefära använts i hundratals år som en medicinalväxt. Det används för förkylningar, smärta och även mot illamående och åksjuka eller mot migrän.

Modern skolmedicin har nyligen börjat undersöka ingefärans medicinska egenskaper. De tidigare publicerade studierna visade särskilt effekt mot resesjuka såväl som mot andra former av illamående samt mot kräkningar.

Gingerolerna verkar på serotoninreceptorerna som triggar illamående och som befinner sig bland annat i magen och i magens slemhinnor. När dessa receptorer blir blockerade eller besatta av gingerolerna verkar det mot illamående. [1]

En metaanalys avslöjade en moderat effekt av ingefära på förekomsten av postoperativ kräkning jämfört med behandling med placebo (RR: 0,69 (95%) konfidensintervall: 0,54-0,89). [2]

Användningen av ingefära hos cancerpatienter har testats framgångsrikt. Om det tas före eller under kemoterapi kan det lindra illamående - ofta en biverkning av kemoterapi. [3] [4]

I 20 år har forskare runt om i världen forskat på ingefärans effekter på cancer, ofta med mycket lovande resultat. T.e.x har forskning under laboratorieförhållanden visat att gingerol inducerar apoptos (programmerad celldöd) och hämmar metastaserande spridning av trippelnegativ bröstcancer in vivo. [5]

Även mekanismerna som gingerol utlöser hos cancerceller är redan delvist utforskade. T.e.x mot prostatacancer som är en av de vanligaste cancerformerna hos män har gingerol en hel arsenal av verksmekanismer. Forskare vid Georgia State University (USA) publicerade 2012 den första studien vars framgång in vivo, alltså på levande möss kunde bevisas. Hos de möss som fick extrakt av ingefära krympte tumörerna med mer än hälften i storlek. [6]

Vid äggstockstumörer har en iransk forskargrupp under laboratorieförhållande också identifierat en liknande mekanism genom vilken extrakt av ingefära utlöser en programmerad celldöd i cancerceller i äggstockar. På detta sätt är tillväxten av cancer starkt begränsad. [7]

Ingefära lindrar smärta vid migrän och hjälper patienter att återhämta sig bättre från ett anfall, enligt en brasiliansk dubbelblind studie. Deltagarna valdes slumpmässigt ut till en av två grupper: en behandlingsgrupp som fick 400 mg ingefärsextrakt och en kontrollgrupp som fick placebo (cellulosa). Förutom detta medel fick alla deltagare ett intravenöst administrerat icke-steroidalt smärtstillande medel (100 mg ketoprofen) för behandling mot migrän. Patienterna som fick extrakt av ingefära svarade mycket bättre på behandlingen - skillnaden till placebo var mätbar efter en, 1,5 och två timmar. Detta hade främst lindrande effekter på smärta och gav en bättre funktionalitet hos patienterna. [8]

Ingefära har också en antiinflammatorisk effekt och kan enligt studier hjälpa mot smärtor och inflammationer vid bland annat reumatoid atritis och vid inflammationsdriven benförlust. [9] [10]


Hel ingefära

Krukodling[redigera | redigera wikitext]

Arten kan odlas som krukväxt. Köp en bit färsk ingefära. Välj en bit som visar lätt gröna ögon. Plantera den i jord med halva jordstammen synlig ovan jord, ställ den varmt och vattna. Föredrar halvskugga. Skotten doftar av ingefära vid beröring.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Amomum zingiber L., 1753
  • Zingiber sichuanense Z.Y.Zhu, S.L.Zhang & S.X.Chen, 1987

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pertz, Heinz; Lehmann, Jochen; Roth-Ehrang, Rene; Elz, Sigurd (2011-02-01). ”Effects of Ginger Constituents on the Gastrointestinal Tract: Role of Cholinergic M-3 and Serotonergic 5-HT3 and 5-HT4 Receptors”. Planta medica 77: sid. 973–8. doi:10.1055/s-0030-1270747. https://www.researchgate.net/publication/49821359_Effects_of_Ginger_Constituents_on_the_Gastrointestinal_Tract_Role_of_Cholinergic_M-3_and_Serotonergic_5-HT3_and_5-HT4_Receptors. Läst 28 september 2019. 
  2. ^ Chaiyakunapruk, Nathorn; Kitikannakorn, Nantawarn; Nathisuwan, Surakit; Leeprakobboon, Kittiboon; Leelasettagool, Chutchai (2006-1). ”The efficacy of ginger for the prevention of postoperative nausea and vomiting: a meta-analysis”. American Journal of Obstetrics and Gynecology 194 (1): sid. 95–99. doi:10.1016/j.ajog.2005.06.046. ISSN 1097-6868. PMID 16389016. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16389016. Läst 28 september 2019. 
  3. ^ Ryan, Julie L.; Heckler, Charles E.; Roscoe, Joseph A.; Dakhil, Shaker R.; Kirshner, Jeffrey; Flynn, Patrick J. (2012-7). ”Ginger (Zingiber officinale) reduces acute chemotherapy-induced nausea: A URCC CCOP study of 576 patients”. Supportive Care in Cancer 20 (7): sid. 1479–1489. doi:10.1007/s00520-011-1236-3. ISSN 0941-4355. PMID 21818642. PMC: 3361530. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3361530/. Läst 28 september 2019. 
  4. ^ Lete, Iñaki; Allué, José (2016-03-31). ”The Effectiveness of Ginger in the Prevention of Nausea and Vomiting during Pregnancy and Chemotherapy”. Integrative Medicine Insights 11: sid. 11–17. doi:10.4137/IMI.S36273. ISSN 1177-3936. PMID 27053918. PMC: 4818021. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4818021/. Läst 28 september 2019. 
  5. ^ Martin, Ana Carolina B.M.; Fuzer, Angelina M.; Becceneri, Amanda B.; da Silva, James Almada; Tomasin, Rebeka; Denoyer, Delphine (2017-08-10). ”[10-gingerol induces apoptosis and inhibits metastatic dissemination of triple negative breast cancer in vivo]”. Oncotarget 8 (42): sid. 72260–72271. doi:10.18632/oncotarget.20139. ISSN 1949-2553. PMID 29069785. PMC: 5641128. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5641128/. Läst 28 september 2019. 
  6. ^ Karna, Prasanthi; Chagani, Sharmeen; Gundala, Sushma R.; Rida, Padmashree C. G.; Asif, Ghazia; Sharma, Vibhuti (2012-2). ”Benefits of whole ginger extract in prostate cancer”. The British Journal of Nutrition 107 (4): sid. 473–484. doi:10.1017/S0007114511003308. ISSN 1475-2662. PMID 21849094. PMC: 3426621. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21849094. Läst 28 september 2019. 
  7. ^ Pashaei-Asl, Roghiyeh; Pashaei-Asl, Fatima; Mostafa Gharabaghi, Parvin; Khodadadi, Khodadad; Ebrahimi, Mansour; Ebrahimie, Esmaeil (2017-6). ”The Inhibitory Effect of Ginger Extract on Ovarian Cancer Cell Line; Application of Systems Biology”. Advanced Pharmaceutical Bulletin 7 (2): sid. 241–249. doi:10.15171/apb.2017.029. ISSN 2228-5881. PMID 28761826. PMC: 5527238. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28761826. Läst 28 september 2019. 
  8. ^ Martins, Laís Bhering; Rodrigues, Ana Maria dos Santos; Rodrigues, Débora Fernandes; dos Santos, Luana Caroline; Teixeira, Antônio Lúcio; Ferreira, Adaliene Versiani Matos (2019-01-01). ”Double-blind placebo-controlled randomized clinical trial of ginger (Zingiber officinale Rosc.) addition in migraine acute treatment” (på en). Cephalalgia 39 (1): sid. 68–76. doi:10.1177/0333102418776016. ISSN 0333-1024. https://doi.org/10.1177/0333102418776016. Läst 28 september 2019. 
  9. ^ Al-Nahain, Abdullah; Jahan, Rownak; Rahmatullah, Mohammed (2014). ”Zingiber officinale: A Potential Plant against Rheumatoid Arthritis”. Arthritis 2014. doi:10.1155/2014/159089. ISSN 2090-1984. PMID 24982806. PMC: 4058601. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4058601/. Läst 28 september 2019. 
  10. ^ Hwang, Youn-Hwan; Kim, Taesoo; Kim, Rajeong; Ha, Hyunil (2018-07-16). ”The Natural Product 6-Gingerol Inhibits Inflammation-Associated Osteoclast Differentiation via Reduction of Prostaglandin E2 Levels”. International Journal of Molecular Sciences 19 (7). doi:10.3390/ijms19072068. ISSN 1422-0067. PMID 30013004. PMC: 6073224. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6073224/. Läst 28 september 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]