Hyperemesis gravidarum
| Hyperemesis gravidarum | |
| Latin: hyperemesis gravidarum | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | O21.1 |
| ICD-9 | 643.1 |
| Medlineplus | 001499 |
Hyperemesis gravidarum, hyperemesis eller allvarligt graviditetsillamående, är en komplikation vid graviditet, som yttrar sig i onormalt svårt graviditetsillamående med så svåra kräkningar eller illamående att det finns risk för näringsbrist, störningar i elektrolytbalansen, vätskebalansen eller i syra-basbalansen. Sådana störningar är farliga för såväl kvinna som foster.
Hyperemesis drabbar ungefär 1 procent av alla gravida. Inom specialistvården i Sverige vårdas knappt 4 000 kvinnor per år för ihållande kräkningar under graviditeten.[1] Illamåendet och kräkningarna kan komma så tidigt som i vecka 5 och ibland hålla i sig genom hela graviditeten med viktnedgång och uttorkning som följd. Varför vissa gravida drabbas vet forskarna ännu inte.[2]
Risken att drabbas av hyperemesis ökar av att vänta tvillingar och av druvbörd, vilket möjligen beror på de hastigt ökade värdena av koriogonadotropin. Forskarna tror också att det finns en ärftlig komponent vid hyperemesis eftersom individer vars mamma eller syster haft tillståndet löper större risk att själva drabbas. Den som har haft hyperemesis under sin första graviditet löper större risk att drabbas i nästa graviditet, även om de flesta som haft hyperemesis inte får det i efterföljande graviditeter.[3] Vid hyperemesis ökar inte risken för missfall.[4] Brittiska forskare visade 2023 att illamående och kräkningar nästan uteslutande beror på ett hormon som heter GDF15 [5][6]
Definition[redigera | redigera wikitext]
Det har länge saknats en internationellt vedertagen definition eller konsensus kring när ett graviditetsillamående övergår i hyperemesis, vilket har gjort det svårt att jämföra studier och behandlingar. Ibland omfattar definitioner av hyperemesis någon typ av objektiv markör, som obalans i syra-basstatus, ketonuri, elektrolytrubbningar eller att kvinnan ska ha tappat minst fem procent av sin vikt sedan hon blev gravid. Vissa definitioner grundar sig också på ett gränsvärde för de validerade skalor som finns för att mäta frekvens, intensitet eller varaktighet av kräkningar och illamående.
År 2021 togs ett förslag fram på en internationell definition av hyperemesis som lyder: debut av symtom i tidig graviditet (före graviditetsvecka 16) med illamående och kräkningar varav minst det ena av allvarlig grad, oförmåga att äta och/eller dricka normalt samt kraftig begränsning i dagliga aktiviteter. Tecken på uttorkning anses vara bidragande men inte nödvändigt, enligt denna definition.[7] Det finns inga krav på symtomens varaktighet för diagnosen.
Behandling[redigera | redigera wikitext]
Allvarliga kräkningar vid graviditet bör undersökas av sjukvården. Eftersom det fortfarande är oklart vad som orsakar hyperemesis riktas sjukvårdens behandlingsmetoder inte mot grundorsaken, utan syftar till att minska illamående och kräkningar, återställa salt- och vätskebalans vid uttorkning samt förhindra komplikationer.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) utvärderade 2022 metoder för att behandla gravida med extremt graviditetsillamående.[8] I rapporten dras slutsatsen att effekten av behandling med läkemedel, kosttillskott, reglering av födointag samt olika sätt att återställa vätskebalansen hos uttorkade patienter vid hyperemesis inte kan bedömas på grund av att studierna är mycket få och resultaten har mycket låg tillförlitlighet. Av samma skäl kan inte heller effekten av olika sätt att organisera vården vid hyperemesis bedömas. Rapporten visade att akupressur som tillägg till standardbehandling möjligen ger en måttlig minskning av illamående och kräkningar vid bedömning efter 48 timmar, jämfört med placebo (låg tillförlitlighet). SBU lyfte att det behövs fler välgjorda forskningsstudier om behandling av hyperemesis. Särskilt behövs studier som utvärderar läkemedel som är vanliga vid behandling av illamående i Sverige såsom prometazin i kombination med koffein och efedrin, ondansetron och metoklopramid, samt om kombinationsbehandling med dessa preparat är bättre än behandling med bara ett preparat.[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Statistikdatabas - Socialstyrelsen”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/. Läst 7 september 2023.
- ^ Emma Hammenstig (18 juni 2019). ”Hyperemesis gravidarum – när illamåendet inte går över”. Vi Föräldrar. https://www.viforaldrar.se/gravid/hyperemesis-gravidarum/. Läst 20 september 2019.
- ^ Nurmi, Miina; Rautava, Päivi; Gissler, Mika; Vahlberg, Tero; Polo-Kantola, Päivi (2018-11). ”Recurrence patterns of hyperemesis gravidarum”. American Journal of Obstetrics and Gynecology 219 (5): sid. 469.e1–469.e10. doi:. ISSN 0002-9378. http://dx.doi.org/10.1016/j.ajog.2018.08.018. Läst 7 september 2023.
- ^ Hinkle, Stefanie N.; Mumford, Sunni L.; Grantz, Katherine L.; Silver, Robert M.; Mitchell, Emily M.; Sjaarda, Lindsey A. (2016-11-01). ”Association of Nausea and Vomiting During Pregnancy With Pregnancy Loss: A Secondary Analysis of a Randomized Clinical Trial”. JAMA internal medicine 176 (11): sid. 1621–1627. doi:. ISSN 2168-6114. PMID 27669539. PMC: 6191846. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27669539/. Läst 7 september 2023.
- ^ ”GDF15 linked to maternal risk of nausea and vomiting during pregnancy”. Nature. 2023-12-13. doi:. ISSN 1476-4687. PMID 38092039. https://doi.org/10.1038/s41586-023-06921-9. Läst 21 december 2023.
- ^ ”Ny bot mot extremt graviditetsillamående på väg”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-bot-mot-extremt-graviditetsillamaende-pa-vag--c887bu. Läst 21 december 2023.
- ^ Jansen, L. a. W.; Koot, M. H.; Van't Hooft, J.; Dean, C. R.; Bossuyt, P. M. M.; Ganzevoort, W. (2021-11). ”The windsor definition for hyperemesis gravidarum: A multistakeholder international consensus definition”. European Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology 266: sid. 15–22. doi:. ISSN 1872-7654. PMID 34555550. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34555550/. Läst 7 september 2023.
- ^ [a b] Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (14 december 2022). ”Behandling av extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-extremt-graviditetsillamaende-hyperemesis-gravidarum/. Läst 7 september 2023.
- Feras H Khan, MD Assistant Professor, Virginia Commonwealth University School of Medicine (4 februari 2021). ”Hyperemesis Gravidarum in Emergency Medicine”. Medscape. https://emedicine.medscape.com/article/796564-overview?form=fpf. Läst 21 december 2023.
- John D. Jacobson, MD, Professor Emeritus, Department of Obstetrics and Gynecology, Loma Linda University School of Medicine, Loma Linda, CA. Also reviewed by David C. Dugdale, MD, Medical Director, Brenda Conaway, Editorial Director, and the A.D.A.M. Editorial team (1 januari 2023). ”Hyperemesis gravidarum”. MedicinePlus. https://medlineplus.gov/ency/article/001499.htm. Läst 21 december 2023.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
