Inrikesminister

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inrikesminister är den minister i ett lands regering som vanligtvis ansvarar för polisväsendet, kriminalvården, migrationsfrågor, gränskontroll samt säkerhet och allmän ordning. Inrikesministern leder ett inrikesministerium eller motsvarande och bistås i detta av en vanligtvis politiskt tillsatt tjänsteman som i flera länder innehar titeln statssekreterare.

I många länder är inrikesministern en av de mer prestigefyllda ministerposterna, till exempel Ryssland, Frankrike och Tyskland. I Storbritannien ingår inrikesministern, tillsammans med premiärministern, finansministern och utrikesministern, i den kvartett av ministerposter som benämns Great Office of State.[1] Även i Spanien har inrikesministerposten hög status och rangordnas som nummer fem bland regeringens fackministrar, efter utrikes-, justitie-, försvars- och finansministern.[2] I USA finns det dels en inrikesminister, Secretary of the Interior, som förvaltar allmän mark och ansvarar för frågor om USA:s ursprungsbefolkning, och dels en inrikessäkerhetsminister, Secretary of Homeland Security, som ansvarar för mer traditionella inrikesdepartementala frågor såsom säkerhet- och polisfrågor.

Sverige har periodvis haft en inrikesminister. Sedan den 27 juli 2017 är Morgan Johansson justitie- och inrikesminister, placerad på Justitiedepartementet, i regeringen Löfven I. Tidigare har det funnits svenska inrikesministrar 1947-1973 samt 1996-1998. Från 1998 till 2014 fanns en migrationsminister som sorterade under Justitiedepartementet och som handlade vissa inrikesdepartementala frågor. I Norge och Danmark ansvarar idag justitieministern för säkerhets- och polisfrågor och indenrigs- og sundhedsminister i Danmark ansvarar i stället för socialpolitiska frågor. I Schweiz handlägger inrikesministern, som benämns förbundsråd och chef för inrikesdepartementet, social- utbildning- och kulturpolitiska frågor.

I Europeiska kommissionen motsvaras ämbetet av kommissionären med ansvar för inrikes frågor. Inom ramen för Europeiska unionens råd ministerrådet möts inrikes-, justitie- och migrationsministrarna i formationen rådet för rättsliga och inrikes frågor.

Lista över Inrikesministerbefattningar[redigera | redigera wikitext]

Land Ministerns titel Biträde Ministerium
Australien Australien Home Affairs Minister Assistant minister Department of Home Affairs
Belgien Belgien Ministre fédéral de la Sécurité et de l'Intérieur Service public fédéral Intérieur
Danmark Danmark Økonomi- og Indenrigsminister Departementschef Økonomi- og Indenrigsministeriet[3]
Filippinerna Filippinerna Secretary of Interior and Local Government

Kalihim ng Interyor at Pamahalaang Lokal

Undersecretary Department of Interior and Local Government

Kagawaran ng Interyor at Pamahalaang Lokal

Finland Finland Inrikesminister Statssekreterare/
Kanslichef[4]
Inrikesministeriet[5]
Frankrike Frankrike Ministre de l'intérieur,
de l'outre-mer et des collectivités territoriales
Secrétaire d'État
(Statssekreterare)
Ministère de l'intérieur,
de l'outre-mer et des collectivités territoriales [6]
Georgien Georgien Sjinabas sakmeta saminister
(შინაგან საქმეთა სამინისტრო)
Sjinabas sakmeta saministri
Italien Italien Ministro dell'Interno Sottosegretario di Stato
(Understatssekreterare)
Ministero dell'Interno [7]
Kanada Kanada Minister of Public Safety and Emergency Preparedness
(Minister för allmän säkerhet och krisberedskap)
Deputy Minister Department of Public Safety
and Emergency Preparedness[8]
Malaysia Malaysia Menteri Dalam Negeri Kementerian Dalam Negeri
Mexiko Mexiko Secretaria de Gobernación Secretaría de Gobernación
Nederländerna Nederländerna Minister van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties
Nya Zeeland Nya Zeeland Minister of Internal Affairs Department of Internal Affairs

Te Tari Taiwhenua

Ryssland Ryssland Министр внутренних дел
(Ministr vnutrennikh del)
Министерство внутренних дел Российской Федерации
Ministerstvo Vnutrennikh Del
Schweiz Schweiz Bundesrat/Le conseiller fédéral
(Förbundsråd)[9]
Eidgenössisches Departement des Innern/[10]
Département fédéral de l'intérieur
Spanien Spanien Ministro del Interior Secretario de Estado Ministerio del Interior[11]
Storbritannien Storbritannien Secretary of State for the Home Department[12] Minister of State Home Office[13]
Sverige Sverige Sveriges inrikesminister statssekreterare Justitiedepartementet
Tyskland Tyskland Bundesminister des Innern[14] Staatssekretär Bundesministerium des Innern[15]
USA USA Secretary of Homeland Security
Secretary of the Interior
Deputy Secretary of Homeland Security
Deputy Secretary of the Interior
Department of Homeland Security[16]
Department of the Interior[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Engelska Wikipedia, uppslagord Great Offices of State.
  2. ^ http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Spanish_order_of_precedence&action=historysubmit&diff=316210000&oldid=296985084 Engelska wikipedia, uppslagsord Spanish order of precedence
  3. ^ Økonomi- og Indenrigsministeriets webbplats Arkiverad 18 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Inrikesministerns närmsta politiskt tillsatta medarbetare är statssekreteraren. Högsta tjänsteman är kanslichefen. Därutöver sorterar även Migrations- och Europaministern under Inrikesministeriet.
  5. ^ Inrikesministeriets webbplats Arkiverad 5 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Inrikesministeriets webbplats
  7. ^ Inrikesministeriets webbplats Arkiverad 19 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Departementet för allmän säkerhet och krisberedskaps webbplats
  9. ^ Namnet anges på tyska och franska. Även regeringen som helhet benämns förbundsråd.
  10. ^ Federala inrikesdepartementets webbplats
  11. ^ Inrikesministeriets webbplats Arkiverad 29 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Formell titel Secretary of State for the Home Department
  13. ^ Inrikesministeriets webbplats
  14. ^ I dagligt tal Innernminister.
  15. ^ Inrikesministeriets webbplats[död länk]
  16. ^ Departementets webbplats Arkiverad 16 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Departementets webbplats