Institute for Security and Development Policy

Från Wikipedia
Institute for Security and Development Policy
Bildad2007
GrundareSvante Cornell
Niklas Swanström
Syfte/fokusTankesmedja
PlatsNacka
CheferNiklas Swanström och Svante Cornell

Institute for Security and Development Policy (ISDP) är en svensk tankesmedja, som sedan starten arbetar med internationell säkerhetspolitik med inriktning på Europas närmaste omgivning i Asien och länderna i Kaukasus.

ISDP grundades 2007, med utgångspunkt i det av Svante Cornell och Niklas Swanström (född 1970). 2002 inrättade forskningsprogrammet "Silk Road Studies" vid Uppsala universitet.[1] Det leds 2023 av Svante Cornell och Niklas Swanström.[2]

Med tiden har ISDP:s verksamhet utökats till att även omfatta länder i Sydostasien och Östasien.[3]

Institutet får sedan 2008 sin huvudsakliga finansiering från Utrikesdepartementet (UD).[4] Under Carl Bildts tid som utrikesminister ingick Svante Cornell i en särskilt handplockat rådgivande grupp av akademiker.[5] För 2022-2023 fick ISDP ett årligt verksamhetsstöd på 5 miljoner kronor från UD som utökades med 1,2 miljoner kronor för sitt arbete på Kaukasus.[6]

Sedan grundandet har ISDP återkommande kritiserats för sina nära band till Azerbajdzjan med misstankar om mutor och bestickningar (se: kaviardiplomati). År 2017 skrev Dagens Nyheter om att ISDP tog emot pengar från The European Azerbaijani Society, en ökänd azerbajdzjansk lobbyorganisation.[7] I ett flertal granskningar gjorda av Blankspot framgår det ISDP tar emot pengar från ett azerbajdzjanskt byggbolag ägt av landets president Ilham Alijev.[8] Den liberala riksdagsledamoten Fredrik Malm[9] har ifrågasatt ISDP:s oberoende från Azerbajdzjan, liksom Björn Söder[10] (SD) och Håkan Svenneling[11] (V) som har väckt frågor i Riksdagen om ISDP:s finansiering.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Swedish South Asian Studies Network”. Arkiverad från originalet den 2010-09-27. https://web.archive.org/web/20100927181220/http://www.sasnet.lu.se/silkroad.html. Läst 14 november 2018.  Arkiverad 27 september 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2010. https://web.archive.org/web/20100927181220/http://www.sasnet.lu.se/silkroad.html. Läst 14 november 2018. 
  2. ^ ”Letter from the Directors” (på engelska). Institute for Security and Development Policy. https://isdp.se/letter-from-the-directors/. Läst 17 december 2023. 
  3. ^ ”Southeast Asia Archives” (på engelska). Institute for Security and Development Policy. https://isdp.eu/regions/southeast-asia/. Läst 17 december 2023. 
  4. ^ ”Annual Reports” (på engelska). Institute for Security and Development Policy. https://isdp.eu/annual-reports/. Läst 17 december 2023. 
  5. ^ ”Satt i Lundins styrelse – och var chef på UD”. www.aftonbladet.se. 13 september 2012. https://www.aftonbladet.se/a/a232ga. Läst 17 december 2023. 
  6. ^ ”UD ökar anslaget till diktaturkopplat forskningsinstitut”. Blankspot. 13 december 2023. https://blankspot.se/ud-okar-anslaget-till-diktaturkopplat-forskningsinstitut/. Läst 17 december 2023. 
  7. ^ ”Chef för UD-finansierat institut kritiseras för nära kopplingar till diktatur”. Dagens Nyheter. 18 december 2017. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/chef-for-ud-finansierat-institut-kritiseras-for-nara-kopplingar-till-diktatur/. Läst 17 december 2023. 
  8. ^ ”The Swedish MFA is increasing funding to a research institute linked to a dictatorship”. Blankspot. 13 december 2023. https://blankspot.se/the-swedish-mfa-is-increasing-funding-to-a-research-institute-linked-to-a-dictatorship/. Läst 17 december 2023. 
  9. ^ ”UD-institut hjälpte Telia Sonera med affärer i diktaturer”. www.aftonbladet.se. 2 oktober 2012. https://www.aftonbladet.se/a/a23Wk2. Läst 17 december 2023. 
  10. ^ ”ISDP:s kopplingar till Azerbajdzjan (Skriftlig fråga 2021/22:1614 av Björn Söder (SD))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/isdps-kopplingar-till-azerbajdzjan_h9111614/. Läst 17 december 2023. 
  11. ^ ”Finansiering av forskningsinstitut med kopplingar till styret i Azerbajdzjan (Skriftlig fråga 2022/23:722 av Håkan Svenneling (V))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/finansiering-av-forskningsinstitut-med-kopplingar_ha11722/. Läst 17 december 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]