Hoppa till innehållet

Isaac Roberts

Från Wikipedia
Isaac Roberts
Isaac Roberts.
FöddRichard Anthony Proctor
27 januari 1829
Groes, Denbighshire
Död17 juli 1904 (75 år)
Crowborough
BegravdFlaybrick Hill Cemetery
NationalitetEngland
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningAstronom
MakaDorothea Klumpke
(g. 1901–1904)[1]
Utmärkelser
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1895)
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Isaac Roberts, född 27 januari 1829 i Groes, Denbighshire,[2] Wales, död 17 juli 1904 i Crowborough, Sussex, England, var en brittisk (walesisk) ingenjör och affärsman, mest känd för sitt arbete som amatörastronom och banbrytande inom astrofotografering av nebulosor. Han var medlem i Liverpool Astronomical Society i England och ledamot av Royal Geological Society. Roberts tilldelades också guldmedaljen från Royal Astronomical Society 1895.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Roberts var son till William Roberts, en bonde, och hans fru Catherine Roberts, född Williams.[3][Note 1] Även om han tillbringade några år av sin barndom där, flyttade han senare till Liverpool. Där blev han lärling hos John Johnson & Son (som senare blev Johnson och Robinson), ett maskiningenjörsföretag, i sju år med början den 12 november 1844. Han blev partner 1847 och kompletterade sitt jobb med kvällsskola. När Peter Robinson dog 1855 blev Roberts chef för företaget. När den andra partnern, John Johnson, dog, ansvarade Roberts för företagets kontrakt och angelägenheter. Roberts började arbeta som byggare 1859 och fick sällskap av Peter Robinsons son, J.J. Robinson, 1862. Han var mycket framgångsrik och blev känd som en av de bästa ingenjörerna i regionen och var internationell medlem av American Philosophical Society.[4]

Roberts gifte sig med sin första fru, Ellen Anne (Minnie) Cartmel (1852–1901),[5][6] dotter till Anthony Cartmel, en båtbyggare, och hans fru Ann,[5] den 22 juli 1875, i St Thomas, Lydiate, då i Lancashire.[7][8] Hon avled i unga år den 30 mars 1901.[6] Roberts gifte sig för andra gången med Dr Dorothea Klumpke (1861–1942) i oktober 1901.[9] De träffades 1896 i Vadsø i Norge då båda var där för att observera den totala solförmörkelsen. Klumpke arbetade vid Parisobservatoriet.[10] Han blev i slutet av sitt liv agnostiker i sina religiösa åsikter.[11]

Roberts' grav iFlaybrick Memorial Gardens

Roberts dog plötsligt 75 år gammal,[2] efter att ha blivit änkeman efter sin andra fru Dorethea Klumpke. Han kremerades strax efter sin död, och hans aska låg i Crowborough i ungefär fem år innan han begravdes på nytt på Flaybrick Hill Cemetery i Birkenhead. Roberts var patriotisk mot sitt hemland Wales och fortsatte att använda det walesiska språket under hela sitt liv. Han lämnade en betydande summa pengar till Cardiff University, Bangor University och University of Liverpool.

Genom en donation från hans fru Dorothea till ära för hennes avlidne make instiftade Société astronomique de France (franska astronomiska sällskapet) Prix Dorothea Klumpke-Isaac Roberts för att uppmuntra studiet av William Herschels vida och diffusa nebulosor, Barnards obskyra objekt eller R.P. Hagens kosmiska moln. Detta tvååriga pris delades ut första gången 1931 och fortsätter än idag.[12]

Intresse för astronomi

[redigera | redigera wikitext]
Starfield: Isaac Roberts's observatorium och hem i Crowborough, Sussex

År 1878 hade Roberts en 7-tums (180 mm) refraktor i sitt hem i Rock Ferry, Birkenhead. Även om han vid den tiden använde denna för visuell observation, började han utforska stjärnfotografering, hans starka sida, några år senare. År 1883 började Roberts experimentera med astrofotografering. Han använde först optik med öppning som varierade från 3 ⁄8 till 8 tum (10 till 203 mm). Roberts var nöjd med resultaten och beställde ett spegelteleskop med en silver-på-glas-spegel med en diameter på 20 tum (510 mm) (100 tum eller 2 500 mm brännvidd) från Grubb Telescope Company och år 1885 hade han byggt en observatoriebyggnad för att inhysa teleskopet. Han monterade fotografiska plåtar direkt vid huvudfokus för att undvika ljusförlusten som skulle uppstå om man använde en andra spegel. Detta gjorde det möjligt för honom att göra betydande framsteg inom den dåvarande astrofotograferingen. År 1886 visade Roberts sina första fotografier på Royal Astronomical Society i Liverpool, där han var ordförande. Dessa bilder visade, för första gången, "de vidsträckta nebulosornas utbredning i Plejaderna och Orion ".

Framsteg

[redigera | redigera wikitext]
Isaac Roberts magnum opus anses allmänt vara hans bild av den stora nebulosan i Andromeda, som visas på denna plansch. Den fotograferades den 29 december 1888.

Astrofotografering kräver mycket långa exponeringstider (ibland en timme eller mer) för att fånga svaga objekt på en fotografisk plåt. Lång exponering kunde också fånga objekt som är osynliga för det mänskliga ögat. Roberts utvecklade en teknik för "piggyback"-astronomisk fotografering, där kameran/objektivet monterades på ett större ekvatorialmonterat teleskop som användes som ett "guidescope". Kombinationen höll kameran riktad noggrant under den långa exponeringstiden medan jorden roterade. De flesta anser att Roberts magnum opus är ett fotografi som visar strukturen av M31, den stora nebulosan i Andromeda (numera känd som Andromedagalaxen). Han tog fotot den 29 december 1888 med sitt spegelteleskop med 20 tum (510 mm) öppning tillverkat av Grubb.[13] Fotografiet med lång exponering avslöjade att nebulosan hade en spiralstruktur, vilket var ganska oväntat vid den tiden. Fotografier som detta förändrade astronomin genom att avslöja den sanna formen av galaxer och stjärnhopar, och hjälpte så småningom till att utveckla teorierna om galaxer. Han publicerade sin astronomiska portfolio i en storformatsbok, 'Photographs of Stars, Starclusters and Nebulæ, Together with Information Concerning the Instruments and the Methods Employed in the Pursuit of Celestial Photography (två band, 1893, 1899),[14] som är den första populära redogörelsen för astronomisk fotografering av den yttre rymden. Förutom sina betydande framsteg inom astrofotografi uppfann Roberts också en maskin kallad Stellar Pantograver som kunde gravera stjärnornas positioner på kopparplattor. Vetenskapsmuseet i London har Roberts 20-tums reflektor.

Utmärkelser och erkännanden

[redigera | redigera wikitext]

Kratern Roberts på månens baksida fick sitt namn för att hedra Isaac Roberts och den sydafrikanska astronomen Alexander William Roberts.

Anteckningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Isaac Roberts dopbevis anger hans födelsedatum som 21 januari 1829. På hans gravsten står det 27 januari 1829. Han döptes den 30 januari 1829.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Isaac Roberts, 13 september 2025.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ läs online, doi-org.wikipedialibrary.idm.oclc.org .[källa från Wikidata]
  2. 1 2 ”Obituary Notices of Fellow Deceased”. Proceedings of the Royal Society 75: sid. 356, 362. 1904–1905. http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k56168b/f371.chemindefer.
  3. ↑ England & Wales, Non-Conformist and Non-Parochial Registers, 1567–1936 ancestry, Library Edition
  4. ↑ ”APS Member History”. search.amphilsoc.org. https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=Issac+Roberts&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=&year-max=&dead=&keyword=&smode=advanced.
  5. 1 2 Lancashire, England, Church of England Births and Baptisms, 1813–1911, Ancestry, Library Edition
  6. 1 2 England & Scotland, Select Cemetery Registers, 1800–2016. Ancestry, Library Edition
  7. ↑ Preston Chronicle, 31 July, 1875, p. 5
  8. ↑ Lancashire Banns & Marriages, findmypast - subscription required
  9. ↑ Sussex Agricultural Express, 19 October, 1901, p. 6
  10. ↑ Prior, Neil. ”The builder who photographed distant galaxies”. BBC News. https://www.bbc.co.uk/news/articles/crkj08kmd67o.
  11. ↑ Thomas A. Hockey, red (2007). The Biographical Encyclopedia of Astronomers: A-L. Springer. Sid. 978. ISBN 9780387310220. https://archive.org/details/biographicalency00hock_878. ”Toward the end of his life he became an agnostic, expressing the view that revealed religion had no place in the Universe that he had explored.”
  12. ↑ l'Astronomie, Vol. 93, 1979, pp. 543–546.
  13. ↑ Roberts, Isaac. ”Andromeda Galaxy (M31), 29 December 1888.”. Andromeda Galaxy (M31), 29 December 1888.. Science & Society Picture Library. Arkiverad från originalet den 1 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190101002724/https://www.ssplprints.com/image/105032/roberts-isaac-andromeda-galaxy-m31-29-december-1888. Läst 1 november 2025.
  14. ↑ Roberts, Isaac (1893). A Selection of Photographs of Stars, Star-clusters and Nebulae. London: The Universal Press. Sid. 135. https://archive.org/details/selectionofphoto02robeuoft.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Isaac_Roberts&oldid=58978712”