Wales

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För orten Wales i Massachusetts, se Wales, Massachusetts.
Wales (eng.)
Cymru (kym.)
Flag of Wales 2.svg Royal Coat of Arms
(Flagga) (Statsvapen)
Cardiff east from mountain.jpg
Nationellt valspråk: Cymru am byth
(kym: Wales för alltid).
Nationalsång: Hen wlad fy nhadau
(kym: Mina fäders gamla land) (de facto)
Wales's location within Europe
Wales's location within the UK
Huvudstad Cardiff (kym: Caerdydd)
51°40'N, 3°35'V
Största stad Cardiff
Officiella språk engelska, kymriska
Statsskick Riksdel i konstitutionell monarki
Monark Elizabeth II
Försteminister (premiärminister) Carwyn Jones
Självständighet ifrån slutet av romarriket till Laws in Wales Acts 1535-1542
Yta
 - totalt

20 779 km²
Folkmängd
 - totalt (2005)

3,006,400
Valuta GBP
Tidszon UTC
Topografi
 - högsta punkt (m ö.h.)
 - största sjö (km²)
 - längsta flod (km)

Snowdon (Yr Wyddfa) 1 085
Lake Vyrnwy (Llyn Efyrnwy) 8
River Towy (Afon Tywi) 103
Nationaldag Sankt Davids (Wales skyddshelgon) helgondag: 1 mars
Toppdomän .uk
Landsnummer 44

Wales (kymriska: Cymru) är en delvis självstyrande riksdel (eller constituent country) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Wales (med 8,5% av ytan och 5% av befolkningen), är större än Nordirland, men är ändå den minsta riksdelen på ön Storbritannien, alltså mindre än England och Skottland.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det engelska namnet Wales kommer från det germanska ordet walha, som betyder främling eller utlänning. Samma rot finns i Vallonien, Valakiet, Cornwall och rotvälska. Cymru, det kymriska namnet, betyder ordagrant "landsmän" och användes av de britanniska stammarna som namn för sig själva. En hel del nutida engelska ortnamn, till exempel Cumberland och Cumbria, där tidigare britanner levde, är således besläktade med denna benämning.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Wales har bebotts av människor i minst 29 000 år. Kontinuerlig mänsklig bosättning kan dateras från slutet av den senaste istiden mellan 10 000 och 8 000 år f. Kr., när mesolitiska jägare och samlare från Centraleuropa började flytta till Storbritannien. På den tiden var havsnivån mycket lägre än idag och de låglänta delar av det som nu är Nordsjön var torra land. Den östra kusten av dagens England och kusterna i dagens Danmark, Tyskland och Nederländerna som var förbundna med en tidigare landmassa, kallad Doggerland, bildade den brittiska halvön på det europeiska fastlandet. Wales var fritt från glaciärer omkring 8 000 f.Kr. Det varma klimatet gjorde att området blev skogbevuxet.

Den postglaciala höjningen av havsnivån separerade Wales och Irland, och den Irländska sjön bildades. Doggerland begravdes i Nordsjön och för 8 000 år sedan hade den brittiska halvön blivit en ö. I början av den neolitiska tiden (4 000 f. Kr.) var havsnivån i Bristol Channel fortfarande ca 10 meter lägre än idag.

Neolitiska kolonister blandades med ursprungsbefolkningen, och förändrades gradvis sin livsstil från ett nomadiserande liv, bestående av jakt och samlande, till att bli bofasta jordbrukare ca 4 000 f. Kr. Detta kallas Den neolitiska revolutionen. Man rensade skogarna för att upprätta bete och odla mark, utvecklade ny teknik såsom keramik och textilproduktion. S.k. cromlechs (megalitiska monument, oftast stendösen), såsom Pentre Ifan, Bryn Celli Ddu och Parc Cwm uppfördes omkring 1 000-1 300 år före både Stonehenge och den stora pyramiden i Giza. I likhet med människor som lever över hela Storbritannien under de följande århundradena, assimilerades människorna som levde i vad som kom att bli känt som Wales, med invandrande folk och utbytte idéer från bronsålderns och järnålderns keltiska kulturer. Enligt John T. Koch och andra, var Wales i den sena bronsåldern en del av ett maritimt handelsnät som också inkluderade andra keltiska nationer: England, Frankrike, Spanien och Portugal, där keltiska språk så småningom utvecklades. Vid tiden för den romerska invasionen av Storbritannien bestod det som idag är Wales av stammarna deceangli, ordovikerna, cornovii, demetae och silurerna.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Wales lyder i likhet med England direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Wales utgör tillsammans med England ett gemensamt rättssystem och sedan 1955 utfärdas lagstiftning för England och Wales, medan man tidigare enbart nämnde England. Sedan 1955 är också Cardiff (Caerdydd) huvudstad i Wales.

Efter en folkomröstning upprättades Wales nationalförsamling (National Assembly for Wales) 1998. De första valen till nationalförsamlingen hölls 1999, och Labourpartiet har varit det styrande partiet på regional nivå till dags dato. Nationalförsamlingen kan inte lagstifta och inte ta ut några skatter men innebär ändå att man har en politisk församling genom vilken väljarna kan utkräva ansvar gentemot den politiska makten.

Den viktigaste administrativa indelningen i Wales är sedan 1996 i kommuner (unitary authorities), som är baserade på de historiska grevskapen. Kommunerna betecknas som county eller county borough, och i vissa fall även som city, där de kommuner som betecknas county i huvudsak motsvarar ett äldre grevskap.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Wales ligger på en halvö i centrala delen av västra Storbritannien och täcker en yta som är omkring 20 779 kvadratkilometer stor. Wales gränsar till England i öst och av havet i övriga riktningar: Bristolkanalen i syd, Sankt Georgskanalen i väst och Irländska sjön i norr. Wales har sammanlagt över 1 200 kilometer lång havskust. Det finns flera öar utanför Wales fastland, den största är Anglesey i nordväst.

De största städerna och industricentra ligger i södra Wales, däribland städerna Cardiff, Swansea och Newport med omgivning. I nordöst finns staden Wrexham och vid kusten i väster bland annat Aberystwyth.

Mycket av Wales landskap är bergigt, speciellt i de norra och centrala delarna. De högsta bergen ligger i Snowdonia och inkluderar Snowdon som är Wales högsta berg med en höjd på 1 085 meter. Det finns 14 eller 15 berg i Wales som är över 3 000 fot (914 meter) höga och kallas tillsammans Welsh 3000s.

Wales har tre nationalparker: Snowdonia, Brecon Beacons och Pembrokeshire Coast National Park. Landet har också fyra så kallade Areas of Outstanding Natural Beauty: Anglesey, Clwydian Range, Gower och Wye Valle; Gowerhalvön var det första området i hela Storbritannien att få utmärkelsen, vilket skedde 1956.

Wales har en erkänt vacker kust med rent vatten och vita sandstränder, men drabbas ofta av kraftiga atlantiska stormar, som genom åren har sänkt många fartyg. Natten den 25 oktober 1859 sänktes 114 skepp utanför Wales kust när en orkan blåste in från Atlanten. Wales är tillsammans med Cornwall, Irland och Bretagne känt för sina många skeppsvrak. Situationen var särskilt svår under industrialiseringen då många skepp på väg mot Cardiff förlorades.

Den moderna gränsen mot England definierades på 1500-talet, baserat på medeltida feodala gränser. Den har dock aldrig blivit officiellt bekräftad och är omdiskuterad. Gränsen följer någorlunda Offa's Dyke upp till 64 kilometer från den norra kusten, och separerar exempelvis Knighton från sin järnvägsstation, och går rakt igenom byn Llanymynech; faktum är att byns pub ligger mitt på gränsen.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsnätet i Wales är inte fullt lika utbyggt som i övriga Storbritannien. Ändå når det ut till olika delar av landet. Från Cardiff går det dessutom snabbtåg till London.

I Wales har alla vägar vägmärken som är tvåspråkiga, dvs på engelska och kymriska (walesiska). Tvärs genom Wales går den viktiga motorvägen M4 som är den viktigaste vägen i Wales. Den förbinder också Cardiff med London.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

De två officiella språken är engelska och kymriska. Kymriska tillhör de keltiska språken. Det är arvtagare till det gamla britanniska tungomålet, före den anglosaxiska invasionen och ca 20% av befolkningen kan tala det.

I äldre tid hade walesarna det för keltiska folk karakteristiska tillägget till efternamnet, i Skottland "Mac" som i "Macgregor" och på Irland "O" som i "O'Reilly". Det walesiska "Ab" förbjöds av den engelske kungen, men lever kvar i namn som "Bevan", urspr. "Ab Evan".

En framträdande roll i den walesiska kulturen intas av sången.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Wales är medlem i internationella fotbollsförbundet, FIFA.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]