Jättebläckfiskar
| Jättebläckfiskar | |
 Jättebläckfisk | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Blötdjur Mollusca |
| Klass | Bläckfiskar Cephalopoda |
| Underklass | Coleoidea |
| Överordning | Tioarmade bläckfiskar Decapodiformes |
| Ordning | Teuthida |
| Underordning | Oegopsina |
| Familj | Architeuthidae Pfeffer, 1900 |
| Släkte | Jättebläckfiskar Architeuthis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Architeuthis | |
| Auktor | Steenstrup, 1857b |
| Utbredning | |
 | |
| Arter | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Jättebläckfiskar (Architeuthis) är ett ensamt släkte tioarmade bläckfiskar inom familjen Architeuthidae. Hur många arter släktet omfattar är oklart och det kan röra sig om enbart en art. Jättebläckfiskarna är de största kända ryggradslösa djuren. Det mesta kring dessa djur är dåligt känt och de flesta fynden utgörs av döda exemplar som hittats uppspolade på stränder eller drivande på havsytan.
Systematik
Släktet beskrevs först 1857 av Japetus Steenstrup. Ett 20-tal arter har genom historien blivit beskrivna men flertalet av dessa är mycket otydliga. Idag brukar åtta arter räknas upp men även dessa är mycket osäkra och inga genetiska eller fysiska distinkta skillnader finns dokumenterade mellan dessa taxa. Många auktoriteter behandlar därför alla jättebläckfiskar som den enda arten Architeuthis dux, tills släktskapen är vetenskapligt utredda.[1][2]
En hypotes som ett flertal auktoriteter följer är att det åtminstone finns tre arter. En i Atlanten Architeuthis dux, en i Antarktiska oceanen A. sanctipauli och i varje fall en art i norra Stilla havet A. martensi.[3]
Utseende
Man har funnit jättebläckfiskar vars kropp uppmätts till 18 meter, varav armarna utgör 10-15 meter.[källa behövs] Vikten kan uppgå till 1 ton.[källa behövs] Munnen, som liknar en papegojnäbb, sitter inne mellan armarna och är stark nog att bita av en stålkabel.[källa behövs][förtydliga] Jättebläckfisken har tio armar, och karaktäriseras av att två av dem är längre än de övriga. Jättebläckfiskens öga är 15 cm i diameter.[källa behövs]
Ekologi
Jättebläckfisken lever på 600 meters djup.[4] Den lever av fisk och mindre bläckfiskar. Studier indikerar att den är en aktiv predator och inte en asätare. Den lägger sina ägg på bottnen.[källa behövs] Mycket kring dess ekologi är okänt eftersom de lever ett undanskymt och diskret liv. Exempelvis vet man inte hur gamla eller stora de kan bli.
Jättebläckfisken och människan
Jättebläckfisken var länge ett mytiskt djur och beskrevs inte vetenskapligt förrän vid mitten av 1800-talet. Djuret har genom tiderna givit upphov till berättelser om havsmonster.
Ett forskningsteam lett av den japanska zoologen Tsunemi Kubodera lyckades den 30 september 2004, som det första i världen, att fotografera en levande jättebläckfisk i sitt naturliga habitat.[5] Två år senare, den 4 december 2006, lyckades de även som första team att filma en jättebläckfisk.[6]
År 2007 fångade en fiskare från Nya Zeeland för första gången en levande, vuxen jättebläckfisk.[källa behövs]
Se även
Noter
- ^ Roper C.F.E., M.J. Sweeney & C.E. Nauen (1984) Cephalopods of the World. Food and Agriculture Organization, Rome, Italy.
- ^ Ellis, R. (1998) The Search for the Giant Squid. Lyons Press (London).
- ^ Norman, M.D. 2000. Cephalopods: A World Guide. ConchBooks.
- ^ Världens Natur: Jättebläckfisken
- ^ Kubodera, T. & K. Mori 2005. First-ever observations of a live giant squid in the wild. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 272(1581):2583-2586.
- ^ Giant squid caught on video by Japanese scientists