Jättetrattskivling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jättetrattskivling
Leucopaxillus giganteus 20070817wa.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Division Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Tricholomataceae
Släkte Leucopaxillus
Art Jättetrattskivling
Leucopaxillus giganteus
Vetenskapligt namn
§ Leucopaxillus giganteus
Auktor (Sowerby) Singer 1939
Synonymer
Aspropaxillus giganteus (Sowerby) Kühner & Maire 1934[1]
Omphalia geotropa var. gigantea (Sowerby) Quél. 1886[2]
Paxillus giganteus (Sowerby) Fr. 1874[3]
Clitocybe gigantea (Sowerby) Quél. 1872[4]
Agaricus giganteus Sowerby 1795[5]

Den mykologiska karaktären hos jättetrattskivling:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Jättetrattskivling (Leucopaxillus giganteus) är en svampart[6] som först beskrevs av James Sowerby, och fick sitt nu gällande namn av Rolf Singer 1939. Jättetrattskivling ingår i släktet Leucopaxillus och familjen Tricholomataceae.[7][8][9] Arten är reproducerande i Sverige.[9] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]

Jättetrattskivling gör skäl för namnet då hatten kan bli uppåt 40 centimeter i diameter. De bildar häxringar i gräs och hagmarker och förekommer i länder med tempererat klimat i Europa och Nordamerika. Lukten beskrivs som mjölig. Historiskt sett har svampen betraktats som ätlig matsvamp, företrändandevis då unga fruktkroppar, men med tillägg som att de kan avkokas för att mildra den starka och säregna smaken. Rapporter om illamående och magproblem efter förtäring har gjort att allt flera mykologer varit tveksamma till att klassa den som matsvamp.

Svampen har visat sig innehålla ämnen som framkallar apoptos i cancerceller.[10]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kühner & Maire (1934) , In: Bull. trimest. Soc. mycol. Fr. 50:13
  2. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):23
  3. ^ E.M. Fries (1874) , In: Hymenomyc. eur. (Upsaliae):401
  4. ^ Quél. (1872) , In: Mém. Soc. Émul. Montbéliard, Sér. 2 5:88
  5. ^ Sowerby (1795) , In: Col. fig. Engl. Fung. Mushr. (London) 1:pl. 244
  6. ^ Singer (1939) , In: Schweiz. Z. Pilzk., 1982A Sondernummer 123 (Mycologia Helvetica) 17:14
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/leucopaxillus+giganteus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  9. ^ [a b] Dyntaxa Jättetrattskivling
  10. ^ http://www.cancerletters.info/article/S0304-3835(07)00603-9/fulltext