Jöns Kurck
- För lagmannen och riksrådet under 1500-talet, se Jöns Knutsson (Kurck)
| Jöns Kurck | |
|---|---|
Titlar | |
ståthållare på Viborgs slott | |
President i Åbo hovrätt | |
| Tidsperiod | 1631 |
| Tidsperiod | 1633 |
Lagman i Västergötland och Dal | |
| Tidsperiod | 1641–1652 |
| Företrädare | Gabriel Gustafsson Oxenstierna |
| Efterträdare | Magnus Gabriel De la Gardie |
friherre av Lempälä | |
| Tidsperiod | 1651 |
|
| |
Personfakta | |
| Född | 1590 Finland |
| Nationalitet | |
| Död | 21 maj 1652 |
| Begravd | Åbo domkyrka |
Släkt | |
| Frälse- eller adelsätt | Yngre ätten Kurck |
| Sätesgård | Åbo hov |
| Far | Knut Jönsson (Kurck) |
| Mor | Brita Gylta |
Familj | |
| Make/maka | Sofia De la Gardie |
| Vapen för Yngre ätten Kurck | |
Jöns Kurck (Kurki), född 1590 i Finland, död 21 maj 1652, var en svensk friherre, riksråd och ståthållare i Finland.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jöns Kurck var son till häradshövdingen Knut Jönsson (Kurck) och Brita Gylta (släkten Gylta). I sin ungdom studerade han vid flera utländska universitet och företog vidsträckta resor i västra Europa samt ingick därefter i krigstjänst. Han var en tid ståthållare på Åbo slott och därefter på Viborgs slott samt utnämndes 1631 till president i Åbo hovrätt. 1633 utnämndes han till riksråd och 1641 till lagman i Västergötlands och Dals lagsaga. 1651 upphöjdes han till friherre av Lempälä.
Kurck var en av Finlands rikaste män och ägde utom sina förläningar en mängd gårdar. Hans levnadssätt var luxuöst och hans hus i Åbo kallades "hov". Kurck hade vidsträckta juridiska och historiska kunskaper och var en ofta anlitad rådgivare i alla frågor, som rörde finländska adelns genealogi, något som sonen Knut Kurck också förkovrade sig. Han författade en (otryckt) skrift Censura de jure haereditario. I finska språket ägde han för sin tids förhållanden grundliga kunskaper och var verksamt intresserad för lagens översättande till finska. Kurck ligger begraven i Åbo domkyrka. Gift med Sofia De la Gardie.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Kurck gifte sig första gången 11 juli 1616 i Stockholm med sin faders syssling friherrinnan Märta Oxensterina (död 1631), dotter till riksrådet och guvernören friherre Gustaf Gabrielsson (Oxenstierna) och Barbro Axelsdotter (Bielke). Märta Oxenstierna var änka efter friherren Johan Carlsson de Mornay. Kurkc och Oxenstierna fick tillsammans barnen Barbro Kurkc (död 1658) som var gift med riksrådet, generalguvernören och fältmarskalken friherre Gustaf Horn af Marienborg, hovjungfrun Kerstin Kurck (1617–1688) hos Catharina af Pfalz, Ingeborg Kurck (1618–1654) som var gift med riksrådet och överståthållaren Johan Berendes, Brita Kurck (död 1671) som ar gift med rikskammarrådet och presidenten friherre Gabriel Oxenstierna i Dorpats hovrätt, Gunilla Kurck, riksrådet och presidenten Knut Kurck (1622–1690), riksrådet och generalguvernören Gustaf Kurck (1624–1689) och landshövdingen Gabriel Kurck (1630–1712).[1]
Han gifte sig andra gången 30 november 1634 i Sankt Nikolai församling, Stockholm med friherrinnan Sofia De la Gardie (1615–1647), dotter till riksrådet och guvernören friherre Johan De la Gardie och friherrinnan Catharina Oxenstierna af Eka och Lindö. De fick tillsammans barnen Märta Kurck (1636–1698) som var gift med vice presidenten Arvid Ivarsson (Natt och Dag), en son (1638–1638), hovjungfrun Catharina Elisabet Kurck (1640–1705) hos drottning Christina, som var gift med översten Axel Posse, Beata Kurck (död 1680) som var gift med generalmajoren Johan Ribbing, Axel Kurck och en dotter.[1]
Kurck gifte sig tredje gången 29 juli 1649 i Åbo med sin kusins dotter Christina Horn af Kanckas (1604–1673), dotter till riksrådet och ståthållaren Arvid Horn af Kanckas och Ingeborg Ivarsdotter (Stiernkors). Christina Horn av änka efter generalen Torsten Stålhandske i Västergötland.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Kurck, 3. Jöns Knutsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Stig Jägerskiöld: Jöns Kurck i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 338-339. Libris 10076751. https://runeberg.org/elgenst/4/0354.html
|