Jöran Mjöberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jöran Mjöberg vid tidningen Lundagårds 85-årsjubileum 2005.

Jöran Mjöberg född 15 juli 1913 i Breareds socken, död 19 september 2006 i Lund, var en svensk litteraturvetare. Han erhöll 1989 professors namn.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jöran Mjöberg tog studentexamen vid Lunds högre allmänna läroverk i Lund, (Katedralskolan i Lund). Han avlade först filosofie ämbetsexamen vid Lunds universitet och disputerade därefter 1945 för filosofie doktorsgrad med avhandlingen Det folkliga och förgångna i Karlfeldts lyrik. Under 1936–1937 var han redaktör för Lundagård. Han var verksam vid Universitetet i Oslo 1945–1949, och var sedan Research fellow vid Harvard University, Boston, Massachusetts i USA 1949–1953.

Mjöberg var lektor vid högre allmänna läroverket i Växjö 1953–1967 och därefter universitetslektor i Växjö 1967–1979. Efter sin pensionering flyttade han till Lund. Som 60-åring lärde han sig spanska för att bättre kunna följa utveckling inom spanskspråkig litteratur och som 80-åring gjorde han månadslånga studieresor till bland annat Mexiko.

Mjöberg var verksam som medarbetare i Svenska Dagbladet och styrelseledamot i Karlfeldtsamfundet. Mjöberg har utgivit en lång rad böcker och ett stort antal tidningsartiklar, inte minst understreckare i Svenska Dagbladet. Världslitteraturen var Mjöbergs specialitet. Från de isländska sagorna gick han vidare till studier av latinamerikansk, nordamerikansk, karibisk och afrikansk litteratur. Hans kunskaper var mycket breda och hans produktion omfattande. Bara under sina tio sista år gav han ut böcker om medeltids­katedraler, kvinnoöden i vikingatid, mexikansk historia och amerikansk kultur fram till Lincoln.

År 2004 gav han ut Stunder längesedan, som en självbiografi med en lång rad minnesbilder. Han tilldelades år 1995 Karlfeldt-priset och år 2004 Samfundet De Nios Särskilda pris.

Jöran Mjöberg var son till Josua Mjöberg och Astrid Mjöberg, född Josefson (1881–1951) och bror till Harald Mjöberg. Han var gift 1949–1980 med Bente Astrup Fredriksen (1921–1999). De fick fem barn: Marianne, född 1951, läkare, Niels (1953–1959), Anette, född 1957, bibliotekarie, Jens, född 1959, jur kand, och Lotte, född 1961, journalist och författare. Mjöberg är begraven vid Breareds kyrka i Simlångsdalen.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Dikt och diktatur: svenskt kulturförsvar 1933-1943, 1944
  • Det folkliga och det förgångna i Karlfeldts lyrik, avhandling för filosofie doktrosgrad, 1945
  • I Fridolins spår, 1945
  • Nordahl Grieg: fosterlandsvännen och revolutionären, 1947
  • Livsproblemet hos Lagerkvist, 1951
  • Livets ansikten: litterära essayer, 1956
  • Bortom skyskraporna, 1957
  • USA: land och folk 1962
  • Strandhugg på sagaö 1964¨
  • Dröm och verklighet: nordisk och utländsk skönlitteratur belyst av konst och musik i urval för det nya gymnasiet, 1966
  • Drömmen om sagatiden: D. 1 Återblick på den nordiska romantiken från 1700-talets mitt till nygöticismen (omkr. 1865), samt D. 2 De senaste hundra åren - idealbildning och avidealisering, 1967-1968
  • De sökte sanningen: en studie i fem romaner (1879-1886) 1977
  • Island: eldens källa - diktens ö: sagaön runt på tjugo dagar, 1985
  • Latinamerikanska författare. femtorn temastudier, 1988
  • Mexico: myternas land, 1989
  • De såg himmel och helvete: en komparativ studie i dröm- och visionsdiktning, 1994
  • Medeltidskatedralernas hemligheter, 1995
  • Många maskers man: vad dikterna berättar om Karlfeldt, 1997
  • Arkitektur i litteratur, 1999
  • Ångest var hans arvedel: om Pär Lagerkvist som lyriker, 1999
  • Kvinnoöden i vikingatid, 2001
  • Amerikansk gryning: politik och kultur i Nordamerika från 1500-talet till Lincoln, 2003
  • Stunder länge sedan: en humanist upplever, 2004
  • Viva Mexico: upptäckter i myternas land, 2006
  • Det förnekade mörkret: bilder av den undre människan från antiken till 1900-talet, 2007

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]