Josua Mjöberg

Karl Josua Mjöberg, född 11 september 1876 i Tostareds socken, Älvsborgs län, död 26 maj 1971 i Lund, var en svensk litteraturvetare och rektor vid Lunds Högre allmänna läroverk (Katedralskolan). Han var son till komministern Lars Johan Mjöberg och Gustava Salomonsdotter samt kusin till Eric Mjöberg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Josua Mjöberg gifte sig 1906 i Breared med Astrid Charlotta Josefson, född 7 december 1881 i Lyse, död 28 juli 1951 i Lund, dotter till kyrkoherden i Breared Carl August Josefson och Debora (Doris) Aurora Dahl.

Makarna fick fyra barn, Britta (1909-1909), Lars (1910-1992) civilingenjör, Jöran (1913-2006) filosofie doktor, professor och författare, och Harald (1916-1998), arkitekt SAR.

Mjöberg tillhörde en västsvensk prästsläkt med anmärkningsvärt långa generationer. Josuas farfars far, Jöran Mjöberg, kyrkoherde i Morup, var född 1719. Farfadern, prosten Carl Mjöberg i Slättåkra, föddes 1763 under frihetstiden medan Josua slutade sina dagar mer än 200 år senare.

Mjöberg avlade studentexamen vid Högre latinläroverket i Göteborg 1895 och avlade därefter filosofie kandidatexamen 1899 vid Göteborgs högskola. Han arbetade som amanuens vid konsthistoriska samlingarna 1900-1904 och avlade filosofie licentiatexamen 1904, också vid Göteborgs högskola.

Mjöberg verkade som medarbetare i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) 1904-1907 samt som lärare vid privata Högre lärarinneseminariet i Lund 1906-1913 och vid Lunds privata elementarskola 1907-1913.

Mjöberg disputerade 1911 vid Göteborgs högskola för filosofie doktorsgrad för Otto Sylwan med avhandlingen Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning. Mjöberg analyserade härvid rimmen genom statistisk frekvensanalys av olika ordklasser och av olika vokaler i gustavianernas respektive Esaias Tegnérs rimbruk. Han införde härvid begreppet "olikställda" ord för att definiera Tegnérs olika grepp för att vinna karaktär åt rimmet. Detta av Mjöberg angivna begrepp innebär att rimorden intar olika plats i det grammatiska systemet (fort – ort, vänder – stränder).

Mjöberg blev docent i stilistik och verkade vid Lunds universitet 1911-1913. Hans pedagogiska intresse ledde honom över på läroverksbanan. Han var ledamot av Modersmålslärarnas förening (MLF) under perioder, rektor vid Göteborgs högre samskola 1913-1918, lektor i modersmålet vid Högre latinläroverket i Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet, 1914, lärare vid Kjellbergska högre lärarinneseminariet 1914-1918, samt docent i svensk stilistik vid Göteborgs högskola 1917-1918.

Mjöberg tillträdde därefter tjänst som rektor vid Högre allmänna läroverket i Lund (Katedralskolan i Lund) 1918 där han var verksam i 24 år fram till sin pensionering 1942. Han var ledamot av Lunds stadsfullmäktige 1923-1930 och 1935-1938, han verkade också som lektor i modersmålet vid Högre allmänna läroverket i Lund 1931–1942, var vice ordförande i styrelsen för C. W. K. Gleerups förlag 1934-1948 samt i Föreningen Norden 1943-1947. Vidare utnämndes han till Riddare 1:a klass av Kungl. Nordstjärneorden år 1926.

Mjöbergs största pedagogiska insats kopplades till förnyelsen av framför allt gymnasiets modersmålsundervisning, vilken länge hade varit eftersatt. Ett betydelsefullt forum för de nya reformkraven skapades 1912 i och med att Modersmålslärarnas förening (MLF) bildades. För att ge tillfälle till fortbildning och utbyte av pedagogiska erfarenheter anordnade föreningen ofta sommarkurser med deltagande och medverkan också från grannländerna. Kursverksamheten fick en filial i Finland med uppskattade insatser av Mjöberg. Mjöberg verkade en tid som sekreterare i MLF, och hade dessförinnan i mer än ett decennium svarat för skriftverksamheten. Mjöberg var själv mycket aktiv i utgivarnas stora skara. Han utgav med förklaringar och anmärkningar en rad klassiska skrifter i MLF:s skriftserie, vilka utnyttjades i gymnasieutbildningen in på 1960-talet. 1940 inrättade Mjöberg också i Finland en stiftelse (Josua Mjöbergs stiftelse) vars huvudsakliga uppgift är att befrämja den svenska litteraturen medelst stipendier.

Mjöberg åtog sig en mycket krävande uppgift då han utarbetade en läsebok med litteratururval för den högre skolan, med det centrala, framför allt lyriska stoffet från Olof von Dalin fram till början av 1900-talet. Mjöberg vidareutvecklade litteratururvalet över nästan 40 år och i de sista upplagorna avhandlades tiden fram till omkring 1950. Texternas tillgänglighet underlättades genom omfattande ord- och sakupplysningar samt annan vägledning.

Mjöberg författade också en litteraturhistorisk lärobok, som användes i stor omfattning i de svenska skolorna, under perioden från ca 1920 till ca 1960, tillsamman med litteratururvalet.

Mjöberg hyste också stort intresse för fornnordisk litteratur och han översatte från fornisländskan Gunnlaug Ormstungas saga samt Gisle Surssons saga.

Mjöberg bevarade hela livet sitt intresse för de stilvetenskapliga frågorna. Han skrev bland annat två innehållsrika uppsatsvolymer med titlarna Studier i språkets konst och Verskonst och ordkonst. Han följde alltid med intresse dagens frågor men bibehöll alltid kontakten med den klassiska litteraturen.

Mjöberg ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Svensk läsebok för real- och flickskolors högre klasser jämte litteraturhistorisk översikt, 1910
Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning, avhandling för filosofie doktorsgrad, 1911.
Shakespeares Julius Caesar; i Hagbergs översättning; med inledning och förklaringar utg. av Josua Mjöberg, 1915
Strindbergs Tre noveller ur Svenska öden och äventyr; med förklaringar av Josua Mjöberg, 1915
Svenskt Lynne, uttalanden av svenskar i urval för skolan; utg. av Josua Mjöberg, 1917
Viktor Rydbergs Vapensmeden: människor och tankar; utg. av Josua Mjöberg, 1920
Dalins Sagan om hästen; utg. av Josua Mjöberg, 1920
Kort svensk litteraturhistoria för ungdomsskolor, 1921
Almqvists Samlade skrifter: första fullständiga upplagan, med inledningar, varianter och anmärkningar. Guldfågel i paradis, Rosaura, Amorina; utg. av Josua Mjöberg, 1921
Svensk litteratur från Dalin till våra dagar: i urval för den högre undervisningen, 1922, och med ett stort antal efterföljande upplagor fram till ca 1960
Dikt och hävd: svenska historiska dikter i urval för skolan; utg. av Josua Mjöberg och Torsten Wennström, 1923
Almqvists Samlade skrifter: första fullständiga upplagan, med inledningar, varianter och anmärkningar. Ungdomsskrifter 2: avhandlingar och tal; utg. av Josua Mjöberg, 1926
Svensk litteraturhistoria för den högre undervisningen, 1927, och med ett stort antal efterföljande upplagor
Strindbergs Tre noveller ur Svenska öden och äventyr; förklaringar av Josua Mjöberg, 1928
Runebergs Fänrik Ståls sägner: en samling sånger; med teckningar av Albert Edelfelt; utg. av Ragnar Hollmérus och Josua Mjöberg, 1928
Almqvists Samlade skrifter: första fullständiga upplagan, med inledningar, varianter och anmärkningar, Smaragdbruden; utg. av Josua Mjöberg, 1929
Förklaringar till Svensk litteratur från Dalin till våra dagar, 1930
Gunnlaug Ormstungas saga; översatt från fornisländskan av Josua Mjöberg, 1930
Strindbergs Paria; med inledning av Josua Mjöberg, 1936
Runebergs Julkvällen; med förklaringar och återblick utg. av Josua Mjöberg, 1937
Almqvists Samlade skrifter: första fullständiga upplagan, med inledningar, varianter och anmärkningar. Ungdomsskrifter 1: diktning före 1820; utg. av Josua Mjöberg, 1938
Studier i språkets konst, 1939
Fornsvensk litteratur i urval för skolan; utg. av Sverker Ek och Josua Mjöberg, 1940
Platon (427-347 f.Kr.): Sokrates försvarstal; med inledning av Josua Mjöberg ; översättning av Cl. Lindskog, 1941
Gisle Surssons saga; översatt från fornisländskan av Josua Mjöberg, 1945
Rydbergs Vapensmeden: hägringar från reformationstiden; med inledning och förklaringar av Josua Mjöberg, 1947
Uppsatsens plan: vinkar, rön och råd samt resonerande planläggning av 20 uppsatser, 1948
Shakespeares Macbeth; i Hagbergs översättning; med inledning, förklaringar och studieuppgifter utgiven av Josua Mjöberg, 1948
Verskonst och ordkonst: litterära studier, 1961

Källor[redigera | redigera wikitext]

Studier tillägnade Josua Mjöberg den 11 september 1926
Gertz, Otto D.: Till Josua Mjöberg på 60-årsdagen: Tal i Lunds katedralskolas aula den 11 september 1936
Werin, Algot: "Till Minne: Josua Mjöberg, 1876-1971", Svensk Litteraturtidskrift (1971) nr 2, sidorna 30-31.
Staffan Björck: Josua Mjöberg i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987), sidorna 533-538 Band 25, Norstedts Tryckeri, Stockholm, 1987.
Mjöberg, Lars, Jöran och Harald: Komihåg / Göteborg – Simlångsdalen – Lund: episoder och minnen från familjen Josua Mjöbergs skilda boplatser 1910-tal till 1930-tal, Stockholm, 1990
Thorsell, Elisabeth (red.): Svenska släktkalendern 1992, Almqvist & Wiksell International, Stockholm, ISBN 91-22-01504-3, sid 171-178.
Mjöberg, Per Johan: Släkten Mjöberg - ättlingar till Petter Mjöberg i Kinna, Lidingö, 1992.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Josua Mjöberg i Libris