J. Alfred Tanner

Från Wikipedia
Version från den 16 januari 2018 kl. 09.10 av Lantgård (Diskussion | Bidrag) (Vidare läsning)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
J. Alfred Tanner
Jatanner.jpg
J. Alfred Tanner.
FödelsenamnJohan Alfred Tanner
SmeknamnAffu
Födelsedatum16 mars 1884
FödelseortArtsjö, Finland
Dödsdatum27 maj 1927
DödsortRautalampi
Kända förKulkurin valssi, Orpopojan valssi, Kalle Aaltonen
GenrerKuplett, schlager
SkivbolagHis Master's Voice, Victor

Johan Alfred "Affu" Tanner, född 16 mars 1884 i Artsjö, död 27 maj 1927 i Rautalampi, var en finländsk kuplettsångare och sångtextförfattare. Tanner betraktas som den tidiga finska populärmusikens främsta artist. Tanner brukade skriva sig själv J. Alfred Tanner och J. Alfr. Tanner.

Biografi

Tanner var son till drängen Johan Alfred Töisman och pigan Maria Johanneksentytär Koivisto.[1] Som barn flyttade Tanner till Helsingfors och i barn- och folkskolan var han klasskamrat till operasångaren Wäinö Sola. Dessa gick dock skilda vägar när Tanner utbildade sig till byggmästare. Han utexaminerades från Helsingfors tekniska skola 1906.[2]

I november 1907 befann sig Tanner som byggansvarig på femte våningen i arkitekten Estlanders flerfamiljshus i Brunnsparken i Helsingfors, då huset rasade.[3] Tanner hoppade då från femte våningen till närmaste träd. Efter detta såg han sig tvungen att byta yrke och började uppträda på heltid som komiker och sångare. 1908–1909 gjorde Tanner framträdande på scenen i Helsingfors, men genombrottet kom 1910, då han var pausunderhållare vid biografen Helikon i Helsingfors, där han arbetade tillsammans med bland andra Theodor Weissman, Felix Jungell och Rafael Ramstedt. Vid sidan om detta uppträdde Tanner på olika kända restauranger i den finska huvudstaden.

1911 började Tanner göra skivinspelningar för bland annat His master's voice och gjorde totalt 65 inspelningar fram till 1926. När Tanner framförde sina egenskrivna sånger på scen, brukade han klä ut sig i passande kostymer och göra kullerbyttor, vilket han kunde som tidigare gymnast. 1922 och 1924 gjorde Tanner två resor till Camden i USA, där han 1924 gjorde skivinspelningar för företaget RCA Victor. Till sig hade Tanner en rad ackompanjatörer knutna. Harald Winter var Tanners huvudsakliga medarbetare, men bland andra ackompanjatörer märks även Sakeus Juuri-Oja och Pekka Jurva, varav den sistnämnde var bror till sångaren Matti Jurva.[4]

Tanner gjorde sina sista skivinspelningar i Berlin i juli 1926. Under 1920-talet hade han drabbats av tuberkulos och var under de sista inspelningarna hes på grund av sjukdomen. Hans sista konsert gavs under vintern 1926-27 i Tammerfors. Vid den tiden hade sjukdomen blivit allt värre och Tanner tvingades vid några tillfällen ändra val av sånger för att underlätta sitt sjungande.[4] J. Alfred Tanner avled i tuberkulos den 27 maj 1927 på sitt sommarställe Nujula i Rautalampi. Han ligger begravd på Malms begravningsplats i Helsingfors.

Tanner var gift med Adéle Amilda (Milda) Jalkanen (1888-1971), med vilken han hade dottern Kerttu (1911-1989).[1][5]

1902 grundade Tanner Helsingin Jyry och var nära vän till idrottaren Hannes Kolehmainen, om vilken han också sjöng i kupletten "Muistoja olympialaisista kisoista 1912". Tanner lämnade Helsingin Jyry 1908.[4]

Inspelningar och eftermäle

J. Alfred Tanner gjorde endast 65 skivinspelningar under sitt liv, men skrev betydligt fler sånger. Många av hans sånger kom att framföras i decennier av olika artister; däribland Tapio Rautavaara, Sakari Halonen, Reino Helismaa, Armas Hanttu, Rafael Ramstedt och Theodor Weissman. Tanner var en mycket uppskattad underhållare under sin samtid och av sina nämna kollegor. Av Theodor Weissman beskrevs han som mycket godhjärtad och generös, även mot dem han inte kände. Rafael Ramstedt beskrev Tanner på följande sätt:

Han intager ett enastående rum bland våra kuplettsångare. Ingen annan haft en sådan framgång som han. Det var Tanner som gjorde kuplettsjungandet till ett yrke. Följande hans exempel uppträdde efter honom ett flertal yrkesmässiga kuplettsångare. [4]

Bland Tanners mest kända sånger finns "Kulkurin valssi", "Orpopojan valssi", "Mun eukkoni on maalla" och "Laulu on iloni ja työni". Tanner gjorde själv inga melodier, men använde sig av redan kända folksånger och arrangerade musiken. Refrängen till "Kulkurin valssi" komponerades av Uuno Aarto.[2] Under 1940-talet gestaltade Sakari Halonen Tanner i olika filmer, däribland På livets landsväg[6] och Flickorna kring Affu.[7] Flera av Tanners sånger publicerades i boken "Kuolemattomat kupletit" 1948.

Till minne av J. Alfred Tanner restes en minnessten i Artsjö 1978. Texten på stenen lyder:

Finska Svenska
Kuplettimestari
J. Alfred Tannerin
lapsuuden kotitanhua
x 16.3.1884 + 27.5.1927
Muistokiven pystyttivät
16.7.1978
Artjärveläiset
Kuplettmästare
J. Alfred Tanners
barndomshem
x 16.3.1884 + 27.5.1927
Minnesstenen restes
16.7.1978
av Artsjöborna

Referenser

  1. ^ [a b] ”Tanner, J. Alfred”. http://kemppinen.blogspot.se/2007/08/kuolleita-t.html. Läst 4 oktober 2015. 
  2. ^ [a b] Palmroth, Reino (1969). Hupilaulun taitajia. Borgå: Werner Söderström osakeyhtiö 
  3. ^ ”J. Alfred Tanner”. http://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-TannerAlfred. Läst 4 oktober 2015. 
  4. ^ [a b c d] Palmroth, Reino (1948). Kuolemattomat kupletti 
  5. ^ ”Tannerin hauta”. http://www.silviisii.com/vls/lau/images/065a.jpg. Läst 4 oktober 2015. 
  6. ^ ”Orpopojan valssi”. http://www.elonet.fi/fi/elokuva/115755. Läst 10 augusti 2017. 
  7. ^ ”Tytön huivi”. http://www.elonet.fi/fi/elokuva/123155. Läst 10 augusti 2017. 

Vidare läsning

  • Seppälä, Mikko-Olavi (2009) Hauska poika, kuplettilaulaja J. Alfred Tanner. WSOY. ISBN 9789510544187

Externa länkar