Theodor Weissman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Theodor Weissman
Theodor Weissman.jpg
Theodor Weissman 1936.
FödelsenamnTheodor Mauritz Jacob Weissmann
SmeknamnTettu
Födelsedatum1 januari 1891
FödelseortTavastehus, Finland
Dödsdatum29 mars 1966
DödsortHelsingfors
Känd förLinnunrata (1929)
GenrerKuplett, schlager
År som aktiv1920- och 1930-talen
SkivbolagHomocord, His Master's Voice
ArtistsamarbetenMatti Jurva, Aino-Siviä Calonius, Aapo Similä

Theodor "Tettu" Mauritz Jacob Weissman, ursprungligen Weissmann, född 1 januari 1891 i Tavastehus[1], död 29 mars 1966 i Helsingfors, var en finländsk kuplett- och schlagersångare samt sångtextförfattare. Weissman skrev sig även som Teddy Weissman, Theo Weissman och Th. Weissman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Weissman var son till Karl Mauritz Weissmann och Maria Adelaine Weissmann, född Idestam. I familjen föddes fem barn.[1] Enligt Reino Palmroth var Weissman kuplettsångare och underhållare redan från början.[2] Han började uppträda på scener i Viborg omkring 1917–1918 och uppträdde på restauranger med Rafael Ramstedt efter finska inbördeskriget. Därefter gjorde Weissman olika revyer på svenska och danska. Han blev god vän med J. Alfred Tanner under sin tid vid teatern Helikon. 1913 gjorde Weissman sin första skivinspelning med låten Ystäväni Tanner ja ma och framförde därefter flera sånger av Tanner. Dock hade Weissman, enligt Reino Palmroth, ett särskilt ömt förhållande till Tatu Pekkarinens sånger, vilka han ofta framförde.[2]

1915 medverkade Weissman tillsammans med bland andra Rafael Ramstedt, Iivari Kainulainen, Aapo Similä, Dagmar Parmas och Elli Suokas i den operett som sattes upp av Karl Emil StåhlbergApolloteatern.[3] Efter en tid av stor popularitet lät Ståhlberg upplösa operetten på grund av konflikter mellan skådespelarna.[4]

Weissman gjorde skivinspelningar fram till 1927, då han var tvungen att göra en paus. 1929–1930 gjorde Weissman sina sista skivinspelningar och hade därmed gjort totalt 63. Weissmans mest kända skivinspelning var Jules Sylvains Linnunrata (eller Vintergatan).[5] De flesta skivinspelningarna gjordes med orkestern Homocord. Normalt sjöng Weissman ensam under sina skivinspelningar, men kunde ibland ha sällskap av en eller flera sjungande orkestermedlemmar. Hiljaisten humalaisten nuhtelu gjordes tillsammans med bland andra Matti Jurva 1931. Sam Sihvos Jääkärin morsian framförde Weissman 1929 tillsammans med Aapo Similä och Aino-Siviä Calonius.[6]

1946 hölls en minneskonsert för J. Alfred Tanner och under denna framförde Weissman en mängd av Tanners sånger, däribland Tattari, Posetiivari och Vosikan renkinä. Reino Palmroth, som var god vän till Theodor Weissman, menade att han var en person "född till gentleman"[2] med herremanshumor, som bar frack, cylinderhatt och en vit nejlika i knapphålet samt att han hade en "touch av en gammal officer".[5] Efter sångarkarriären arbetade Weissman med affärsverksamhet, men fortsatte att medverka i filmer.[2] Han var gift två gånger och hade ett barn.[1] Theodor Weissman är begravd på Ahvenisto begravningsplats i Tavastehus.[7]

Skivinspelningar[8][redigera | redigera wikitext]

28.1.1913[redigera | redigera wikitext]

  • Ystäväni Tanner ja ma (text: J. Alfred Tanner)
  • Tätini kitara

Ackompanjemang: piano

21.9.1927[redigera | redigera wikitext]

  • Himpun verran vielä vaan
  • Mun eukkoni on maalla (text: J. Alfred Tanner)
  • Shampanja poika

Ackompanjemang: piano

22.9.1927[redigera | redigera wikitext]

  • Hän on vaan mennyt Jaanssonskan luokse
  • Juomalaulu
  • Luonto se tikanpojan puuhun vetää
  • Änkytysjuttuja 1 och 2
  • Tarten laulu (text: Rafael Ramstedt)

Ackompanjemang: piano

?.?.1929[redigera | redigera wikitext]

  • Himpun verran vielä vaan
  • Bellona ja Rodrigo (text: Hjalmar Nordling)
  • Boublitshki (text: R.R. Ryynänen)
  • Ilkikurinen kuu
  • Juhlan päättäjäislaulu (text: Hjalmar Nordling)
  • Jääkärin morsian 1 och 2
  • Kieltolakilaulu (text: Tatu Pekkarinen)
  • Koetappas lörpötellä joillekin muille
  • Lentäjän valssi (text: R.R. Ryynänen)
  • Linnunrata (text: R.R. Ryynänen)
  • Luonto se tikanpojan puuhun vetää
  • Melperin Miina (text: Martti Nisonen)
  • Merimiesvalssi
  • Mulla on priki
  • Nihdin poikain laulu
  • Oi kallis kotimaa
  • Vosikan viimeinen virsi (text: Tatu Pekkarinen)
  • Voi totta tosiaan
  • Olen tehnyt voitavani (text: Theodor Weissman)
  • Ottaisinko vaiko en
  • Reisusällin syyslaulu (text: Iivari Kainulainen)
  • Onko se kulti
  • Sepän sälli (text: Tatu Pekkarinen)
  • Siinäkö kaikki
  • Tytöt meijän kylästä (text: Tatu Pekkarinen)
  • Onnellinen Aukusti (text: Tatu Pekkarinen)
  • Paksulan polkka (text: Tatu Pekkarinen)
  • Viime mies kannella (text: R.R. Ryynänen)
  • Sunnuntaipurjehtija
  • Tanssit kirkonkylässä (text: Tatu Pekkarinen)
  • Tään kylän poijat (text: Tatu Pekkarinen)
  • Pois sormet (text: Martti Nisonen)
  • Onko nähnyt ken Mariaa (text: R.R. Ryynänen)
  • Vanha juomalaulu (text: Tatu Pekkarinen)
  • Viinalaulu (text: Yrjö Sjöblom)

Ackompanjemang: Homocord-orkesteri

?.?.1930[redigera | redigera wikitext]

  • Amerikan ihmemaa (text: Tatu Pekkarinen)
  • Helsinki on hauska (text: Tatu Pekkarinen)
  • Iivanan jenkka (text: Tatu Pekkarinen)
  • Helsinki paras (text: Theodor Weissman)
  • Iloinen vahtimestari (text: Tatu Pekkarinen)
  • Jaska reisulla (text: R.R. Ryynänen)
  • Kaupparatsun laulu (text: Tatu Pekkarinen)
  • Kesäleski 1 och 2 (text: Tatu Pekkarinen)
  • Neitoisten neito (text: R.R. Ryynänen)
  • Oi Mari (text: R.R. Ryynänen)
  • Uusi gramofonineula (text: Martti Nisonen)
  • Backfisch (text: V. Korpela)
  • Tildu ja Aukusti (text: Tatu Pekkarinen)

Ackompanjemang: Homocord-orkesteri

?.?.1931[redigera | redigera wikitext]

  • Hiljaisen humalaisen nuhtelu 1 och 2 (text: Matti Jurva/Tatu Pekkarinen)

Ackompanjemang: okänd orkester

Filmografi[9][redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Myheritage.fi”. https://www.myheritage.fi/person-2004339_209968551_209968551/theodor-mauritz-jacob-weissman. Läst 6 juli 2016. 
  2. ^ [a b c d] Palmroth, Reino (1969). Hupilaulun taitajia 
  3. ^ Fyren, volym 18. Öflund & Petterson. 1915. sid. 14 
  4. ^ ”Biografiskt Lexikon för Finland: Karl Emil Ståhlberg”. http://www.blf.fi/artikel.php?id=3288. Läst 6 september 2018. 
  5. ^ [a b] ”Theodor Weissman”. http://pomus.net/001744. Läst 4 oktober 2015. 
  6. ^ ”Fono.fi”. http://www.fono.fi/TekijaHakutulos.aspx?esittaja=Weissman+Theodor&Page=1. Läst 3 juli 2016. 
  7. ^ ”Findagrave.com”. http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GSln=Weissmann&GSfn=Theodor&GSbyrel=all&GSdyrel=all&GSob=n&GRid=46420965&df=all&. Läst 8 juli 2016. 
  8. ^ ”Äänitearkisto.fi”. http://www.aanitearkisto.fi/firs2/fi/nimi.php?Id=Weissman+Theo. Läst 11 februari 2018. 
  9. ^ ”IMDb”. http://www.imdb.com/name/nm0919315/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 3 juli 2016. 
  10. ^ Peltonen, Matti (1996). Rillumarei ja valistus: kulttuurikahakoita 1950-luvun Suomessa. sid. 8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]