Jacob Marcus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jacob Marcus målad i olja av okänd mästare cirka 1792.
Familjesätet Marcusska gården i Norrköping innan det revs 1917, och samma hörn år 2009.

Jacob Marcus (kallades även för R. Jakob), född troligen 1749 i Schwaan, Tyskland, död 13 mars 1819 i Norrköping, var en tysk-svensk köpman. Marcus var en av pionjärerna i Sveriges judiska befolkning som började öka runt sekelskiftet omkring år 1800.

Jacob Marcus var son till skyddsjuden Marx Levien och inkom 1779 till Sverige och Stockholm, där han blev betjänt hos Gumpert Hirsch. Tillsammans med Salomon Jakob fick han 1782 tillstånd att slå sig ned i Karlskrona för att driva handel med nipper, och flyttade samma år till Norrköping där han fick skyddsbrev att syssla med grosshandel. Tillsammans med en kompanjon övertog han 1793 ett kattuntryckeri, samtidigt som han fortsatte med grosshandel i nipper, specerier, ull och garn.[1]

Jacob Marcus avsevärda inverkan på Norrköpings historia (se honom där) och hans betydelse för invandring och förkovran har betonats i flera tryckta verk.[2]

Detta och hans mer generella gärning för Sverige, som av Gustav III speciellt privilegierad handlande, och som östgötsk fastighetsägare framgår också av ett flertal encyklopediska artiklar om honom.[3]

Kända avkomlingar[redigera | redigera wikitext]

Ett antal kända svenskar härstammar från honom och hans hustru Fredrika Isaksdotter (Freideh Isaac), såsom historikern Hugo Valentin, tv-producenten Gunilla Marcus-Luboff, hovrättslagmannen Stig Marcus, förläggarfamiljen Bonnier, operasångerskan Isa Quensel, urmakarmästaren Stefan Anderson, fotografen Mattias Klum, skådespelerskan Lotta Ramel, popartisten Magnus Uggla, tv-journalisten Jens von Reis och regissören Annabelle Rice. Även den amerikanska författarinnan och ekologen Siri von Reis i New York och hennes dotter CBS-reportern Serena Altschul har Marcus till anfader. Två av Marcus döttrar gifte sig med bröderna Moses och Aron von Reis.

Redan år 1900 gavs en nästan fullständig redogörelse för släkten ut på ett stort tryckt stamträd,[4] och det omfattande släktregistret uppdaterades ända fram till 1942 av Curt Marcus.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ Svensk-judiska pionjärer och stamfäder, Ivarsson och Brody, 1956
  3. ^ Svenskt biografiskt lexikon nr 121, Stockholm, 1985
  4. ^ Stamtafla öfver Marcuska Familen 1749–1900, Ludvig Marcus