Jacob Arrhenius

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Jakob Arrhenius)
Hoppa till: navigering, sök
Jacob Arrhenius
Född 31 oktober 1642
Linköping
Död 13 april 1725 (82 år)
Gamla Uppsala, Uppsala
Maka Anna Fornelia
Barn Lars
Arvid
Klas
Föräldrar Arvid Klasson Kapfelman
Ingrid Björnsdotter

Jacob Arrhenius, född 31 oktober 1642 i Linköping, död 13 april 1725 på sin gård Hembringe, var en svensk professor i historia, rektor för Uppsala universitet. För eftervärlden är Arrhenius mest känd som psalmist.

Jacob Arrhenius var son till Arvid Klasson Kapfelman som var handlande i Linköping och hans hustru Ingrid Björnsdotter. Som tjugoettårig inskrevs Jacob Arrhenius vid Uppsala universitet där han blev bemärkt som duktig student men också hänsynslös. Han disputerade 1670 för sin bror Klas Örnhiälm med Patria et eius amor ex Ciceronis...[1] Innan dess hade han blivit notarie vid Antikvitetskollegium, och 1676 blev han sekreterare vid Uppsala akademi där han gjorde en insats med att ordna upp arkivet med register och utökningar vilket han bekostade själv. Han efterträdde Olof Verelius som räntmästare vid universitetet år 1679, något som Olof Rudbeck d.ä. länge försökte förhindra men vilket genomdrevs av Johan Hadorph och Sten Nilsson Bielke. Arrhenius och hans bror Örnhielm var motståndare till Rudbecks starka ställning vid universitetet, bland annat för de stora kostnader som dennes uppbyggnad av universitetet medförde. Av dessa ekonomiska skäl drev Arrhenius igenom att Karl XI tillsatte den så kallade inkvisitionskommissionen om universitetets finanser. I egenskap av räntmästare försökte Arrhenius dra in Rudbecks anslag till botaniska trädgården, men köpte också upp jordbruksegendomar till universitetet, förde en framgångsrik spannmålshandel och restaurerade universitetets kvarnar. Till följd av detta kunde professorslönerna höjas.

1687 utsågs Arrhenius till professor i historia, och hade synnerligen många respondenter med nära 50 avhandlingar som lades fram. Hans gärning som föreläsare finns det inte många källor om. 1698 lades två avhandlingar fram för Arrhenius om Uppsala tempel, båda av två Hesselius. Den äldre av dessa, Andreas Hesselius, lade i juni fram Dissertatio historica de Vandalis... vilket var ett inlägg i debatten och vilken bestred den gällande uppfattningen att templet skulle ha legat i Gamla Uppsala. Rektor Olof Rudbeck d.y. begärde att disputationen skulle skjutas upp och stängde Gustavianum där diputationen skulle äga rum. Preses Arrhenius lät då dyrka upp porten och höll disputationen som planerat. I december samma år var han också preses för Petrus Hesselius (1679-1713) som lade fram De templo Upsala, jdololatriæ quondam per septentionem sede i samma ämne.[2]

Som psalmdiktare är Arrhenius känd genom sina år 1689 och 1691 utgivna ”Psalmeprofwer”, av vilka ett flertal togs med i 1695 års psalmbok[3] Hans psalmer finns rikligt representerade i Wallins psalmbok 1819[4] och i Nya psalmer 1921[5]. Likaså i 1937 års psalmbok, medan antalet psalmer av eller med honom halverades i Den svenska psalmboken 1986.[6] I en tillägnan berättar Arrhenius själv att hans omdiktningar av Psaltaren tillkommit under kriget. Han är som diktare påverkad av pietismen, Kristusmystik och av den tyske Johan Arendt. Det är också påfallande att han studerat versifikation för Petrus Lagerlöf och håller sig strikt till jambiska och trokaiska schemata.

Det är möjligt att han komponerat några av melodierna till några pslamer.

Arrhenius gifte sig 1677 med Anna Fornelia, dotter till professor Lars Fornelius och Anna Andersdotter Helsingia, dotter till kyrkoherden Anders Erici Helsingius. Två av deras söner, Lars och Arvid Arrhenius, blev professorer i Uppsala.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Libris http://libris.kb.se/bib/11228050
  2. ^ Libris http://libris.kb.se/bib/10395733
  3. ^ (Författat nr 43, 44, 84, 105, 106, 245, 274 och 291. Översatt nr 17, 22 27, 117, 144, 246, 258, 267, 293, 296, 297 och 408). Högmarck, Lars Psalmopoeographia, Stockholm, 1736.
  4. ^ (nr 29, 33, 52, 155, 178, 204, 205, 213, 215, 244, 246, 268, 269, 464, 477, 479
  5. ^ nr 600)
  6. ^ Originaltexter nr 43, 238, 328, bearbetningar/översättningar nr 4, 107, 273 och 355.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lövgren, Oscar, Psalmlexikon, 1964.
  • Nils Sundquist, Det forntida Upsala i 1600-talets lärda spekulation, Uppsala 1953
  • E. Liedgren, Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1920

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Ericus Aurivillius
Uppsala universitets rektor
Ht 1691
Efterträdare:
Julius Micrander
Företrädare:
Klas Örnhiälm
Inspektor för Östgöta nation
1693–1721
Efterträdare:
Fabian Törner
Företrädare:
Ericus Aurivillius
Uppsala universitets rektor
Ht 1700
Efterträdare:
Laurentius Norrmannus
Företrädare:
Lars Roberg
Uppsala universitets rektor
Vt 1709
Efterträdare:
Harald Vallerius