Hoppa till innehållet

Jan Wirgin

Från Wikipedia
Jan Wirgin
Född15 juni 1934 ​eller ​15 juni 1932[1]
Död25 september 2020[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningSinolog
Redigera Wikidata

Jan Christer Wirgin, född den 15 juni 1932, död den 25 september 2020,[2] var en svensk docent i östasiatisk konstvetenskap och tidigare chef för Östasiatiska museet i Stockholm.

Jan Wirgin var son till rådmannen Allan Wirgin (född 1901), och Margit (född Gyllenberg 1903). Han studerade på 1950-talet klassisk kinesisk konsthistoria vid Stockholms högskola och blev fil.lic där 1959. Han blev 1961 indendent på Östasiatiska museet under sinologen Bernhard Karlgren som efterträtt museets grundare Johan Gunnar Andersson. Åren 1966-1967 var Wirgin gästprofessor i kinesisk konsthistoria vid University of Hawaii i Honolulu i USA, och blev 1970 filosofie doktor vid Stockholms universitet med avhandlingen Sung Ceramic Designs. Han var chef för Östasiatiska museet mellan 1981 och 1998.[3][4]

Wirgin gifte sig 1958 med Margareta Brunnberg, och paret fick en dotter och en son.[4]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Jade från Qing-dynastin (Stockholm 1993)
  • Japanskt Imari-porslin (Stockholm 1991)
  • Kinesiska mattor (Stockholm 1986)
  • K'ang-hsi porcelain : [selected objects from swedish collections] (Stockholm 1974)
  • Kinesisk konsthistoria (Stockholm 1972)
  • Sung Ceramic Designs (diss. Stockholm 1970)
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12703983c, läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
  2. ^ ratsit.se (läst 2020-10-24]
  3. ^ Minnesruna, Svenska Dagbladet 2020-10-24, s. 54.
  4. ^ [a b] Vem är det : Svensk biografisk handbok (1993), s. 1201