Johan Ericson (biolog)
| Johan Ericson | |
| Född | 15 augusti 1965 (58 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Biolog |
| Befattning | |
| Docent Professor | |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet (2006–)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Johan Ericson, född 15 augusti 1965, är en svensk professor i utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ericson disputerade 1995 vid Umeå universitet på en avhandling om den embryonala utvecklingen av det ventrala nervsystemet och hypofysen.[2] Han blev utnämnd till docent vid Karolinska institutet och därefter till Professor i utvecklingsbiologi vid samma universitet. Ett huvudfokus hans forskningsgrupps undersökningar har varit mekanismer som styr nervsystemets utveckling och differentieringen av nervceller.[3] Man har bland annat lyckats styra differentieringen av nervceller hos möss till att bilda nya dopaminerga nervceller, en undergrupp av nervceller som det råder brist på vid bland annat Parkinsons sjukdom.[4] År 2006 uppmärksammades hans forskning kring differentiering av stamceller efter en forskningsartikel publicerad i Cell, efter att man hittat en gen som orsakar omogna nervceller att bli dopaminproducerande.[5][6]
Ericson är medförfattare till flera artiklar i Cell som har citerats ungefär tusen gånger och ett hundratal forskningsrapporter som har citerats totalt över 14 000 gånger med ett h-index (2021) på 49.[7]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 2003 - Svedbergpriset för "sina studier av mekanismer för specialisering och differentiering av celler under utvecklingen av det centrala nervsystemet."[8]
- 2004 - Eric K. Fernströms pris svenska pris.[9]
- 2006 - Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi.[10]
- 2011 - Anslag från SSF om 10 miljoner.[11]
- 2011 - Wallenberg Scholar.[12]
- 2016 - Hilda och Alfred Erikssons pris (tillsammans med Thomas Perlmann) för ”deras upptäckter som visar hur nervceller mognar i hjärnan till att producera viktiga signalsubstanser och fynd som lägger grund för utveckling av nya terapier vid neurodegenerativa och psykiatriska sjukdomar”.[13]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ läs online, orcid.org , läst: 12 januari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Ericson, Johan, 1965- (1994)). Analysis of embryonic induction and patterning of the ventral central nervous system and the pituitary gland. Univ. ISBN 91-7174-989-6. OCLC 186077295. https://www.worldcat.org/oclc/186077295. Läst 15 januari 2021
- ^ ”Johan Ericson's Group | Karolinska Institutet” (på engelska). ki.se. https://ki.se/en/cmb/johan-ericsons-group. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Stort steg mot parkinsonbehandling”. Forskning & Framsteg. 1 april 2006. https://fof.se/tidning/2006/3/artikel/stort-steg-mot-parkinsonbehandling. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Genfynd kan hjälpa parkinsonsjuka”. SVT Nyheter. 26 januari 2006. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/genfynd-kan-hjalpa-parkinsonsjuka. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Genombrott för stamcellsforskning”. DN.SE. 26 januari 2006. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/genombrott-for-stamcellsforskning/. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Johan Ericson”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=5QydyzwAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”The Svedbergs pris 2003 till Johan Ericson vid KI | Expertsvar”. https://expertsvar.se/pressmeddelanden/the-svedbergs-pris-2003-till-johan-ericson-vid-ki/. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Karolinska Institutets främsta utmärkelse till Johan Ericson”. Mynewsdesk. Arkiverad från originalet den 21 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210121200529/https://www.mynewsdesk.com/se/karolinska_institutet__ki/pressreleases/karolinska-institutets-fraemsta-utmaerkelse-till-johan-ericson-51865. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Pristagare”. Gustafssons Stiftelser. https://gustafssonsstiftelser.se/sid-4/stiftelse-2-kva/pristagare/. Läst 15 januari 2021.
- ^ november 2011 00:00, Av Anna Sundström den 10. ”Fyra medicinforskare får SSF-anslag”. Life Science Sweden. https://www.lifesciencesweden.se/article/view/474200/fyra_medicinforskare_far_ssfanslag. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Stamcellsforskning mot Parkinsons sjukdom och depression”. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. https://kaw.wallenberg.org/forskning/stamcellsforskning-mot-parkinsons-sjukdom-och-depression. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Akademien belönar forskning kring hjärnan”. KVA. Arkiverad från originalet den 21 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210121044122/https://www.kva.se/sv/nyheter/akademien-belonar-forskning-kring-hjarnan-och-membranproteiner. Läst 15 januari 2021.
|