Johann Ernst Immanuel Walch

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Johann Ernst Immanuel Walch, född den 29 augusti 1725, död den 1 december 1778, var en tysk teolog och geolog. Han var son till Johann Georg Walch och bror till Christian Wilhelm Franz Walch.

Walch studerade semitiska språk, naturvetenskaper och matematik i Jena. År 1750 blev han extra ordinarie professor i teologi, 1754 ordinarie professor i logik och metafysik. År 1759 utbytte han denna lärostol mot den i retorik och poesi.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Diatribe de ortu et progressu artis criticae apud veteres romanos (1747)
  • Einleitung in die Harmonie der Evangelien (1749)
  • Dissertationes in Acta Apostolorum (1756-1761)
  • De arte critica veterum Romanorum (1757)
  • Die Naturgeschichte der Versteinerungen zur Erläuterung der Knorrischen Sammlung von Merkwürdigkeiten der Natur (1771)
  • Antiquitales symbolicae (1772)
  • Observationes in Matthaeum ex Graecis inscriptionibus (1779)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, tidigare version.