Joseph Beuys
| Joseph Beuys | |
 Poster för dialog vid New School under Joseph Beuys första besök i USA 1974 (Ronald Feldman Fine Arts i New York). | |
| Född | 12 maj 1921 Krefeld, Nordrhein-Westfalen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 23 januari 1986 (64 år) Düsseldorf, Nordrhein-Westfalen, Tyskland |
| Begravningsplats | Nordsjön |
| Konstnärskap | |
| Fält | Konceptkonst, performance, skulptur |
| Verk | Hur man förklarar bilderna för den döda haren Fettstol Filthörn |
| Utbildning | Freiherr-vom-Stein-Gymnasium och Kunstakademie Düsseldorf |
| Rörelse | Fluxus |
| Signatur | |
 | |
Joseph Beuys (efternamnet uttalas båjs), född 12 maj 1921 i Krefeld, död 23 januari 1986 i Düsseldorf, var Tysklands mest inflytelserike efterkrigskonstnär inom konceptkonst, happening, fluxus. Han var aktionskonstnär, skulptör, tecknare, konstteoretiker och professor vid Konstakademin i Düsseldorf. I sin omfångsrika verksamhet upptogs Beuys av frågor kring humanism, socialfilosofi och antroposofi. Detta ledde till hans särskilda definition av ett "utvidgat konstbegrepp"[1] och till idégivningen kring social skulptur som allkonstverk.
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Efter andra världskriget studerade Beuys på konsthögskolan i Düsseldorf åren 1946–1951. Under 1950-talet var han mest upptagen av teckning.
Ett tidigt intresse för naturvetenskap, folksagor och mytologi har lämnat tydliga spår i Beuys ytterst skiftande verk. Som performancekonstnär kan nämnas verk som Hur man förklarar bilderna för den döda haren (1965) och Prärievarg (1974), som skulptör exempelvis Fettstolen och Filthörn (1964), och som skapare av gigantiska installationer exempelvis Talg (1977). Han var även verksam som föreläsare och 1961 blev han utsedd till professor i skulptur vid Konstakademin i Düsseldorf. Ett decennium senare, år 1972, avskedades han emellertid från sin post när han krävde att hans föreläsningar skulle vara öppna för alla. Efter protester från hans studenter fick han ha kvar sin ateljé på universitetet men återanställdes inte. Samma år grundade han Organisationen för direkt demokrati och blev därefter alltmer politiskt aktiv. År 1977, under Documenta 6 grundade han Free International University (FIU). Beuys har också gjort videokonst, till exempel Filt-TV (1968), samt ljudkonst.
Generellt utmärks Beuys verk av en djup tro på intuitionens makt uttryckt i parallellen mellan konstnären och shamanen; bägge skänker enkla material en intensiv och potentiellt helande kraft, något han betonade i Visa ditt sår (1976).
1980 utnämndes Joseph Beuys till "utländsk hedersmedlem" vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Lasse Ekstrand: Varje människa en konstnär. Livskonstnären och samhällsvisionären Joseph Beuys (Bokförlaget Korpen, 1998, 2001)
- Agneta Hallgren: "Jag är haren". Joseph Beuys som en personifiering av arketypen trickster (Stockholms universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 1987)
- Volker Harlan: Vad är konst? Samtal med Beuys (Robertsfors: Förlaget Holzweg, 2011)
- (tyska) Hiltrud Oman: Joseph Beuys. Die Kunst auf dem Weg zum Leben (München: Heyne, 1998)
- Ann-Charlotte Weimarck: Joseph Beuys och sökandet efter den egentliga livskraften (Brutus Östlings bokförlag Symposion, 1995)
- : Joseph Beuys. Fett och filt. En forskningskritisk essä (Symposion, 2011)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Se Hiltrud Oman (1998)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Joseph Beuys.- Böcker av och om Joseph Beuys på svenska bibliotek. libris.kb.se
- The Beuys Homepage edited by "Free International University" (FIU-Amstderdam)
Wikimedia Commons har media som rör
|
