Antroposofi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kulturhuset i Ytterjärna.
Kristofferuskyrkan, Kristensamfundets kyrka vid Saltå i Järna, 2005.

Antroposofi är en rörelse som grundades 1913 av en krets personer kring den österrikiske naturvetaren, filosofen och esoterikern Rudolf Steiner sedan han brutit med Teosofiska samfundet. Antroposofi är enligt Steiner den kunskap, som människan på översinnlig väg kan erhålla om den immateriella världen.[1]

Antroposofin betraktas inte som en lära med en bestämd uppsättning idéer. Den har istället, efter en boktitel,[2] kallats ”frihetens filosofi”. Varje människa måste individuellt utforska världen, och denna är en helhet; den traditionella uppdelningen i ande (översinnligt) och materia (sinnligt) uppfattas vara en illusion, en mänsklig konstruktion.

Genom egen aktiv utveckling, exempelvis iakttagelser, natur- och humanvetenskapliga studier, moraliska övningar, arbete, meditation och yoga anses alla människor ha möjlighet att nå kunskap om världen som helhet.

Den antroposofiska rörelsen är mest känd för olika praktiska verksamheter, Waldorfpedagogiken, läkepedagogiken, antroposofisk medicin och biodynamisk odling. Rörelsen är också känd för en sin konst (i Sverige främst representerad av Hilma af Klint och Arne Klingborg), en speciell "goetheanistisk", organisk arkitektur och en danskonst, eurytmi. Men den har även påverkat och inspirerat andra rörelser eller idéer, exempelvis miljörörelsen, ekologisk odling, reformpedagogik, alternativmedicin, New Age men även ett kristet samfund, Kristensamfundet.

Som stöd för antroposofins utveckling grundade Steiner det Antroposofiska Sällskapet år 1923, nu kallat Allmänna antroposofiska sällskapet,[3] som har grupper och nationella sällskap i fler än 75 länder.

Ordet antroposofi[redigera | redigera wikitext]

Ordet är bildat av grekiska antropos (ἄνθρωπος) "människa", och sofia (σοφία) "visdom". Ordet beskrivs av Nathan Bailey år 1742[4] som åsyftande "kunskap om människans natur".[5] Den första hittills kända förekomsten av termen har dokumenterats i ett anonymt verk från 1575. Till senare författare som använt begreppet hör Immanuel Hermann Fichte (1856), Gideon Spicker (1872) och Robert Zimmermann (1882).[6]. Rudolf Steiner började använda termen antroposofi början av 1900-talet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rudolf Steiner var en känd skriftställare och kulturpersonlighet i Tyskland, forskare på Goethearkivet i Weimar, och arbetade med projektet att förnya den då förhärskande nykantianska filosofin genom idéer i Goethes naturvetenskapliga skrifter. När han år 1902 blev generalsekreterare i den tyska grenen av Teosofiska Samfundet - Adyar kom dock den akademiska världen att omedelbart ta avstånd från honom. År 1913 inträffade även en brytning med teosofin. Detta berodde främst på att han tagit avstånd från utropandet av en pojke – Krishnamurti – som den reinkarnerade Kristus. Steiner uteslöts ur föreningen, men teosofer som stödde honom bildade då Antroposofiska Sällskapet.

Antroposofin i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har rörelsen sitt centrum i Järna och Ytterjärna söder om Södertälje, och rörelsens verksamheter är där tillsammans den största arbetsgivaren med närmare 2 000 sysselsatta.[7] Kulturhuset i Ytterjärna (arkitekt Erik Asmussen) är ett kulturcentrum som drivs av Kulturforum Järna AB. Saltå kvarns huvudägare är antroposofiska stiftelsen Vidarstiftelsen[8]

Grunder i antroposofin[redigera | redigera wikitext]

Antroposofi brukar beskrivas som en metod, ett förhållningssätt till världen, snarare är som en ”lära”. Nationalencykolpedin beskriver det som en ”inre skolning” som bland annat innefattar:

”studier, noggranna naturiakttagelser, "moraliska övningar" för att utbilda färdigheter som tankekoncentration, viljestyrka och medkänsla samt rent meditativa tankeövningar. Därigenom kan – menar man – människan steg för steg uppnå erfarenhet av en "översinnlig" verklighet.[9]

Antroposofin är individuellt inriktad och har målet att skapa ”medvetenhet om vad det innebär att vara människa”. Utifrån erfarenheten att människor lever med existentiella frågeställningar kring livet och döden och meningen med den egna tillvaron, där varken materialistisk världsåskådning eller traditionella religiösa föreställningar räcker för att tillfredsställa människors sökande, vill antroposofin erbjuda en fördjupning genom bland annat meditativa övningsvägar och ett vetenskapligt inriktad förhållningssätt till världen som helhet, det vill säga även ”andliga” dimensioner med syftet att stärka individens förmåga att ta itu med verkligheten.[10]

Antroposofin uppfattas ofta postulera att det finns en andlig värld som är objektiv, intellektuellt förståelig och tillgänglig för direkt erfarenhet genom inre utveckling, genom medveten kultivering av en form av tänkande oberoende av sinnesintryck.[11][12] I sin utforskning av den andliga världen försökte Steiner eftersträva samma precision och klarhet som naturvetenskapen vid utforskning av den ”fysiska” världen.[11] Om detta är en tillräcklig grund för att betrakta antroposofin som en vetenskap är ifrågasatt[13][14] och inslag i antroposofisk tradition har ofta betecknats som ockult.

Många av Steiners skrifter är starkt påverkade av hans stora beläsenhet i sin tids vetenskapliga, filosofiska och teologiska debatt i det moderna genombrottet under sekelskiftet 1800/1900, då naturvetenskapen började tränga undan kyrkan som rättesnöre för människors världsbild. Steiner var påverkad av bland andra Goethe och den tyska idealismen, Kant, Schopenhauer, Nietzsche, teosofin, Haeckel och många andra samtida tänkare, som han i sina skrifter hanterade med lärd precision. För nutida läsare utan idéhistorisk bakgrund kan hans skrifter vara mycket svårtillgängliga. Samtidigt uttrycker andra skrifter personliga upplevelser från hans utforskning av en ”översinnlig verklighet”. Dessa texter uppfattas ibland bokstavligt, men kan även uppfattas symboliskt: han använder en tradition av västerländska esoteriska metaforer som ett språkligt verktyg för att bli begriplig för sin läsekrets.

Steiner var noga med att människor främst skulle lita till sina egna erfarenheter, och förhålla sig kritisk till som omvärld (vilket även innefattade honom själv). Detta förhållningssätt uttrycker även Antroposofiska sällskapet.[15]

Teori[redigera | redigera wikitext]

Steiners verklighetsbild är monistisk, vilket var en vanlig hållning bland dåtidens progressiva naturvetare. Man hävdade att dualismen som uttrycks till exempel som "ande och materia" är skenbar och beror på människans konstitution. Ande och materia är helt enkelt två aspekter av samma sak. I boken "Teosofi" jämförs med en varelse som har sinnesorgan för att varsebli is men inte vatten, vilket får till följd att isen tycks försvinna i tomma intet när den smälter och uppstår igen ur intet när den fryser beroende på den begränsade iakttagelseförmågan. På liknande sätt, hävdar Steiner, saknar människan organ för att iaktta det andliga, vilket får till följd att materia verkar försvinna och uppstå till synes ur tomma intet. De andliga organen, menar Steiner, finns latent i varje människa och kan utvecklas genom bestämda övningar. Teorin beskrivs under namnet "Geisteswissenschaft" (andevetenskap, vetenskap om det andliga, humaniora).[16] [17]

Antroposofin utgår enligt Steiner från den goetheanistiska kunskapsteori[18], som han beskrev i sina huvudlinjer 1886, i samband med att han redigerade och skrev inledningarna till Goethes naturvetenskapliga skrifter för Kürschners Nationallitteratur[19], ett uppdrag han fått som 21-åring på initiativ av sin mentor, en av den tidens främste Goethekännare, Karl Julius Schröer. På grundval av detta arbete blev han senare inbjuden att från 1890 till 1897 i Weimar också ansvara för utgivningen av Goethes naturvetenskapliga arbeten för Sophienutgåvan av dem. Vissa föredrag av de 6000 han höll genom livet, med sina första rötter i studiet av Goethe, var till en början enbart avsedda för medlemmar i en Fria högskolan för andlig forskning, som han grundade vid nyåret 1923/24. Idag finns så gott som hela Steiners produktion, föredrag såväl som skrivna texter, tillgänglig på internet.

Steiner utarbetade en metod med vilken han menade att man meditativt kan utforska vissa skikt av en kosmisk minnesbank, en sorts urminne ofta kallat Akashakrönikan. Utmärkande för antroposofin är den grundläggande människosyn som säger att människan inte bara består av en fysisk kropp utan har fyra olika "väsensled":

  • Den fysiska kroppen, som vi har gemensamt med allt fysiskt, även mineralriket.
  • Eterkroppen - ett kraftfält av formbildande energier, vitalitet, som även är människans minnesbank. Även växter och djur har en eterkropp.
  • Astralkroppen - denna kan lämna kroppen, och det är enligt antroposofin det som sker när vi drömmer. Även djur har en astralkropp men inte lika komplex som människans.
  • Jaget eller självet - lämnar kroppen efter döden och reinkarnerar senare i ett nytt liv.

Även själva solsystemet ska enligt Steiner ha "reinkarnerat" ett antal gånger, enligt akashakrönikans minnesbilder. Närmare bestämt fyra gånger. Första gången bildades bara ren värme i olika formationer. Denna ska idag ha förtätats till den rent fysiska materien. När solsystemet inkarnerade på nytt bildades gaser som sedan ska ha förtätats till å ena sidan vatten, å andra sidan de eteriska krafter som frambringar organiskt liv. Tredje gången solsystemet inkarnerade så bildades, förutom den ursprungliga värmen och gasen, något som liknade flytande ämnen. Dessa ska idag ha återuppstått som djurvärlden. Först under jordens innevarande inkarnation ska fast materia ha bildats, och därmed ska människan ha utvecklats. För varje inkarnation har solsystemet fått en mindre sol och fler planeter. Ytterligare tre inkarnationer ska "avvecka" eller förandliga först det fysiska, sedan det eteriska och slutligen även det astrala. Människoanden ska då ha införlivat och förandligat de tre naturrikena genom kristuslik kärlek, offerkraft.

En central tanke i denna kosmologi är att människans idé fanns med redan från första början och att djurriket, växtriket och mineralriket har bildats efter hand. Kristus ses inte i första hand som en religionsstiftare utan som ett kosmiskt väsen som vänder utvecklingen från materialisering till förandligande genom kärleksoffer. Buddha, Krishna och andra religionsstiftare ses också som viktiga aktörer, de är så att säga alla i samma lag. "Motståndarlaget" består av Lucifer och Ahriman och deras fallna änglar. De är som yin och yang i konkurrens. Lucifer hatar materien och Ahriman hatar anden. (Se vidare även Kristensamfundet.)

Reinkarnation är en självklar ingrediens i antroposofi. Egenskaper och erfarenheter av andligt slag anses kunna bäras med mellan inkarnationerna och till exempel orsaka vissa sjukdomar. Brist på balans mellan de fyra väsensleden anses även det leda till sjukdomar. Upprätthållandet av balansen är också grunden för mångsidigheten inom Waldorfpedagogiken för att varje väsensled ska tillfredsställas i undervisningen. Eftersom även växter indirekt anses besjälade, genom eteriska naturväsen, utgör antroposofin grunden för en egen jordbruksfilosofi och -praxis, biodynamiskt jordbruk.

Antroposofisk medicin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Antroposofisk medicin

Antroposofisk medicin grundades på 1920-talet av läkare i samarbete med Steiner. Det använder bland annat olika växtextrakt i sin medicin och är inte godkända av läkemedelsverket utan har fått säljas på dispens. Från 2007 finns det en EU-dom om att man inte längre får ge dispens utan all medicin måste följa gällande praxis.[20] Antroposoferna har även gjort sig kända för att vara emot vaccinering[21], vilket i sin tur kopplas till flertalet epidemier och sjukdomsutbrott i Järna-området.[22][23][24]

I Sverige ligger en av nordens största kliniker för antroposofisk läkekonst, Vidarkliniken i Järna utanför Södertälje.[25]

Kända antroposofer[redigera | redigera wikitext]

Litteratur om antroposofi[redigera | redigera wikitext]

  • Lejon, Håkan: Historien om den antroposofiska humanismen. Den antroposofiska bildningsidén i idéhistoriskt perspektiv 1880 - 1980, Almqvist & Wiksell international, Stockholm 1997, ISBN 91-22-01759-3.
  • Jerkert, Jesper (red): Antroposofin - en kritisk granskning, Leopard Förlag, Stockholm 2003, ISBN 91-7343-046-3.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norstedts uppslagsbok 1948
  2. ^ Rudolf Steiner Die Philosophie der Freiheit. Grundzüge einer modernen Weltanschauung – Seelische Beobachtungsresultate nach naturwissenschaftlicher Methode (GA 4), 1894 (Online-Fassung)
  3. ^ Stadgar för Antroposofiska Sällskapet i Sverige.
  4. ^ Nathan Bailey: An Universal Etymological English Dictionary, 1742
  5. ^ The Oxford English Dictionary.
  6. ^ Anthroposophie: Quellentexte zur Wortgeschichte. Anthromedia.net
  7. ^ Sofia Zetterqvist (2008-02-05). ”Antroposofiska verksamheter i Järna sysselsätter runt 2000 människor” (på svenska). http://www.antroposofi.info/. http://www.antroposofi.info/startsida/nyheter/nyheter/visa_en/date/2008/02/05/antroposofiska-verksamheter-i-jaerna-sysselsaetter-runt-2000-maenniskor/. Läst 2013-03-11. 
  8. ^ ”Vidarstiftelsen”. Förvaltning genom ägande, delaktighet och rådgivning. Vidarstiftelsen. http://www.vidarstiftelsen.se/foervaltning/. Läst 7 november 2013. 
  9. ^ Nationalencyklopedin, Rudolf Steiner.
  10. ^ Antroposofiska sällskapet om antroposofi.
  11. ^ [a b] Robert McDermott, The Essential Steiner, ISBN 0-06-065345-0, pp. 3–11, 392–5
  12. ^ "Anthroposophy", Encyclopedia Britannica online, accessed 10/09/07
  13. ^ Carlo Willmann, Waldorfpädagogik: Theologische und religionspädagogische Befunde, ISBN 3-412-16700-2, Chap. 1
  14. ^ Olav Hammer, Claiming Knowledge: Strategies of Epistemology from Theosophy to the New Age, Brill 2004, pp. 243, 329, 204, 225–8
  15. ^ Antroposofiska sällskapet om antroposofi
  16. ^ Agnes Nobel: Filosofens knapp. Om konst och kunskap och waldorfpedagogikens okända bakgrund. Stockholm: Carlssons Bokförlag 1999, s. 43.
  17. ^ Rudolf Steiner och antroposofin.
  18. ^ The Theory of Knowledge Implicit in Goethe's World Conception
  19. ^ inledningarna till Goethes naturvetenskapliga texter
  20. ^ ”EU-dom kan påverka de antroposofiska medlens ställning.”. Läkemedelsverkets kommentar angående mistelpreparat. Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2007/Lakemedelsverkets-kommentar-angaende-mistelpreparat/. Läst 6 juni 2013. 
  21. ^ ”Vaccin ingen enkel lösning”. Vaccin ingen enkel lösning. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vaccin-ingen-enkel-losning_3476521.svd. Läst 6 juni 2013. 
  22. ^ ”Största röda hund-epidemin på 23 år”. Största röda hund-epidemin på 23 år. SR. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5522942. Läst 6 juni 2013. 
  23. ^ ”Fler fall av röda hund i Järna”. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/flera-fall-av-roda-hund-i-jarna_7294319.svd. Läst 30 augusti 2013. 
  24. ^ Mats Reimer (2012) Vidarkliniken deltar i kampanj mot barnvaccination Dagens Medicin 2012-03-04
  25. ^ ”VIDARKLINIKEN - EN UNIK KOMBINATION”. VIDARKLINIKEN - EN UNIK KOMBINATION. vidarkliniken. http://www.vidarkliniken.se/om/om-vidarkliniken/. Läst 6 juni 2013. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]