Kälke

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kälke i Kronobergsparken, Stockholm, 1937.

Kälke, särskilt i Finland även kälka, är ett fordon försett med medar av metall eller av trä med metallskoning och avsett att framföras på snö eller is (även benämnd snökälke eller iskälke).[1] Det kan även vara ett arbetsfordon för exempelvis timmertransport, ett sportfordon (rodel, bob) eller ett lekfordon (snowracer).

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Kälke är ett fornsvenskt ord och det finns belägg för ordet från 1500-talet, då även "kälka" var en vanlig ordvariant. Benämningen kälka har levt kvar i vissa delar, särskilt i Finland. Orden är besläktade med köl, vilket relaterade till medarna.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nordisk familjebok: Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska. sid. 553-556 
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: kälke

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]