Hoppa till innehållet

Kamerlengoborgen

Kamerlengoborgen
Borg
Kamerlengoborgens nordvästra sida år 2010.
Kamerlengoborgens nordvästra sida år 2010.
Land Kroatien Kroatien
Landskap Dalmatien
Ort Trogir
Adress Obala bana Berislavića
21220 Trogir
Koordinater 43°30′55″N 16°14′51″Ö / 43.51528°N 16.24750°Ö / 43.51528; 16.24750
Kulturmärkning
Byggnadsminne
 - Referens nr. Z-3634[1]
Konstruktör Marin Radoje[2]
Ägare Trogirs stad
Byggstart 1420
Färdigställande 1437
Byggnadsmaterial Kalksten
Kamerlengoborgens sydöstra sida år 2007.
Kamerlengoborgens sydöstra sida år 2007.

Kamerlengoborgen (kroatiska: Gradina Kamerlengo eller Kaštel Kamerlengo, italienska: Castello del Camerlengo), i folkmun kallad Kamerlengo, är en kulturminnesskyddad borg i Trogir i Kroatien. Den tillkom under den venetianska administrationen och uppfördes ursprungligen åren 1420–1437. Den har därefter om- och tillbyggts.

Borgen är belägen i den av Unesco världsarvslistade historiska stadskärnans sydvästra hörn. Den är idag en av Trogirs turistattraktioner och används under sommarmånaderna som arena för konserter och filmvisning.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

I de tidigaste kända dokumenten som berör uppförandet av Kamerlengoborgen kallas den för "fortilicio" (lilla fortet) eller "arx" (citadellet).[3] Borgens nuvarande namn tillkom först senare och har sitt ursprung från den venetianska titeln "camerlengo" (kammarherre).[3] Av dokument från slutet av 1700-talet framkommer att kammarherrarna hade bostäder i den norra delen av borgen. Dessa bostäder finns ej mera men en hypotes är att namnet för denna tjänsteinrättning överförts på borgen.[3]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kroatiska kulturdepartementets lista över kulturminnesskyddade objekt (kroatiska)
  2. ^ Trogirs turistråd Arkiverad 15 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  3. ^ [a b c] Kovačić, Vanja. ”GRADSKI KAŠTEL U TROGIRU, Prilog proučavanju fortifikacija ranog XV. stoljeća” (på kroatiska) ( PDF). Prilozi povijesti umjetnosti u Dalmaciji (Kroatiska kulturdepartementet, konservatoravdelningen i Split): s. 95–120. ISSN 0555-1145. http://hrcak.srce.hr/file/149798. Läst 3 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]