Kanariebuskskvätta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kanariebuskskvätta
Status i världen: Nära hotad[1]
Saxicola dacotiae -Fuerteventura, Canary Islands, Spain-8.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteSaxicola
ArtKanariebuskskvätta
S. dacotiae
Vetenskapligt namn
§ Saxicola dacotiae
Auktor(Meade-Waldo, 1889)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kanariebuskskvätta[2] (Saxicola dacotiae) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar som enbart förekommer på ön Fuerteventura i västra Kanarieöarna.[3]

Utseende och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kanariebuskskvättan liknar mycket sin nära släkting svarthakad buskskvätta i både form och beteendet att vippa på stjärten och knixa på vingarna.[4] Den är dock något mindre (11-12,5 centimeter) samt har både längre och smalare näbb och stjärt. Hanen har brunsvart huvud med vit strupe och ett vitt kort ögonbrynsstreck. Liksom svarthakad buskskvätta är den orangebeige på bröst och buk, men i mer begränsad omfattning. Honan är en blekare och gråare version av hanen. Även i lätena liknar den svarthakad buskskvätta, men är förhållandevis tystlåten.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar i raviner och sluttningar med buskvegetation, framför allt ärtsoppsbuske, sodaörten Salsola vermiculata samt bocktörnearten Lycium intricatum.[1] Den häckar normalt från mitten av december till slutet av mars, men helst i samband med vinterregn varför den kan börja häcka redan i november.[1] I det skålformade boet placeras på sluttande mark bland stenar, i kaktusstånd eller under buskar lägger den två till fem men normalt tre ägg.[1]

Den livnär sig av invertebrater som larver, myror, hundrafotingar, flugor, skalbaggar och spindlar.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kanariebuskskvätta förekommer idag enbart på Fuerteventura, Kanarieöarna. Den delas in i två underarter:[3]

Arten är stannfågel, även om det finns rapporter från exempelvis Lanzarote.[1] Dessa kan dock röra sig om den snarlika svarthakade buskskvättan.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett mycket begränsat utbredningsområde och en liten världspopulationen som dessutom hotas av habitatförstörelse.[1] Dock är populationen inte tillräckligt fragmenterad för att den ska betraktas som sårbar. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1]

Det är oklart exakt hur står världspopulationen är. En undersökning gjord 2005-2006 uppskattade den till runt 14.000 individer, men mer sentida uppskattningar visar på ett mycket lägre antal, endast drygt 1.000 individer i en studie och 550-950 par i en annan.[1] IUCN kommenterar dock att dessa uppskattningar kan vara i underkant.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn kommer av det moriska namnet "Dacos" för ön Fuerteventura.[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Birdlife International 2012 Saxicola dacotiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]