Svarthakad buskskvätta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svarthakad buskskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Schwarzkehlchen RL Wikipedia.jpg
Adult hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteBuskskvättor
Saxicola
ArtSvarthakad buskskvätta
S. rubicola
Vetenskapligt namn
§ Saxicola rubicola
AuktorLinné, 1766
Synonymer
  • Motacilla rubicola (Linnaeus, 1766)
  • Saxicola torquata (före jan 2004)
Adult hona
Adult hona
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) är en buskskvätta som tillhör familjen flugsnappare.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den svarthakade buskskvättan är ungefär tolv centimeter lång och väger tio till tretton gram. Hanen har svart huvud och vit halsring. Undersidan är orangeröd. Hos honan är allt något mattare färgat.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Svarthakad buskskvätta beskrevs första gången taxonomiskt av Linné 1766 i den 12:e upplagan av Systema naturae där han gav den det vetenskapliga namnet Motacilla torquata. Tidigare placerades buskskvättorna i familjen trastar (Turdidae) men förs idag till familjen flugsnappare (Muscicapidae).

Svarthakad buskskvätta brukar idag vanligen delas in i två underarter:[2]

Tidigare omfattade svarthakad buskskvätta en mängd taxon i Europa, Afrika och Asien, under artnamnet Saxicola torquatus. Detta komplex delas idag upp i tre till fem arter: vitgumpad buskskvätta, svarthakad buskskvätta (S. rubecola) och afrikansk buskskvätta (S. torquata)[2] samt ibland madagaskarbuskskvätta (S. sibilla) och amurbuskskvätta (S. stejnegeri)[3].

Vissa auktoriteter behandlar dem dock fortfarande som en och samma art, Saxicola torquatus,[4] med argumenten att det fortfarande är oklart vad som händer i kontaktzoner mellan exempelvis svarthakad buskskvätta och taxonet variegaticus i Turkiet och att mycket små morfologiska skillnader föreligger – svarthakade buskskvättor på Sicilien påminner till exempel mer om maurus. Dock skulle en ihopslagning kräva att de distinkta arterna kanariebuskskvätta, vitstjärtad buskskvätta och réunionbuskskvätta också inkluderas eftersom de genetiskt är en del av komplexet.[4]

Svarthakad buskskvätta i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har svarthakad buskskvätta observerats regelbundet sedan 1950-talet. Den senaste 20–30 åren har antalet fynd ökat markant och sedan 2000-talet häckar den i små antal i sydligaste Sverige. Första häckningen noterades år 2000 i Skåne, därefter i södra Västergötland 2004 och sedan 2007 årligen i Skåne. Revir eller häckningar har noterats på fler än 15 lokaler, samtliga utom häckningen i Västergötland i Skåne.[5]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Buskskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svarthakad buskskvätta lever på öppna ytor med enstaka buskar, till exempel på högmossar och hedar. Häckningstiden infaller mellan mars till augusti och den lägger ofta två kullar. Boet göms på marken och byggs av gräs, strån, mossa och rötter. Honan lägger fem till sex ägg i varje kull. Svarthakad buskskvätta livnär sig av insekter, spindlar och maskar, som den oftast fångar på marken.

Svarthakad buskskvätta och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Den globala populationen kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN (som dock inkluderar vitgumpad buskskvätta, inklusive stejnegeri, och afrikansk buskskvätta i bedömningen).[1]

I Sverige har den nyligen etablerat sig som svensk häckfågel och har därmed ännu en relativt liten population uppskattad till cirka 100 könsmogna individer. Av det skälet kategoriseras den som sårbar på Artdatabankens rödlista. Arten ökar markant även i andra länder i norra Europa. I Polen finns exempelvis numera 110.000–150.000 par efter att ha ökat med 15–80 % mellan 2000 och 2012. I Danmark uppskattades beståndet 2011 uppgå till 300 par.[8][5]

Namn[redigera | redigera wikitext]

När svarthakad buskskvätta tidigare inkluderade afrikansk buskskvätta (S. torquata') hade den senare artens vetenskapliga artnamn prioritet över rubicola.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Saxicola torquatus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  4. ^ [a b] Collar, N. (2017). Common Stonechat (Saxicola torquatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/58515 20 maj 2017).
  5. ^ [a b] Artfakta om svarthakad buskskvätta, ArtDatabanken.
  6. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  8. ^ Artdatabankens rödlista 2020 PDF

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Magnus Hellström & Mats Wærn (2005) Svarthakad buskskvätta: ras- och åldersbestämning vår och sommar, Vår fågelvärld, nr.2

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]