Svarthakad buskskvätta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svarthakad buskskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Schwarzkehlchen RL Wikipedia.jpg
Adult hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteBuskskvättor
Saxicola
ArtSvarthakad buskskvätta
S. rubicola
Vetenskapligt namn
§ Saxicola rubicola
AuktorLinné, 1766
Synonymer
  • Motacilla rubicola (Linnaeus, 1766)
  • Saxicola torquata (före jan 2004)
Adult hona
Adult hona
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) är en buskskvätta som tillhör familjen flugsnappare.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den svarthakade buskskvättan är ungefär tolv centimeter lång och väger tio till tretton gram. Hanen har svart huvud och vit halsring. Undersidan är orangeröd. Hos honan är allt något mattare färgat.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar över stora delar av Eurasien. Som regelbunden häckfågel saknas den, i detta område, bara i de nordiska länderna, med undantag för Norge[3], via Baltikum, västra Ryssland, Ukraina och söderut, öster om Kaspiska havet och kring Svarta havet. Den saknas även som häckfågel i de nordligare områdena av Sibirien men den häckar i de sydvästliga delarna av Arabiska halvön, i norra Afrika och söder om Sahara.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Svarthakad buskskvätta beskrevs första gången taxonomiskt av Linné 1766 i den 12:e upplagan av Systema naturae där han gav den det vetenskapliga namnet Motacilla torquata. Tidigare placerades buskskvättorna i familjen trastar (Turdidae) men placeras idag i familjen flugsnappare (Muscicapidae).

Svarthakad buskskvätta brukar idag vanligen delas in i två underarter:[2]

Tidigare omfattade svarthakad buskskvätta en mängd taxon i Europa, Afrika och Asien, under artnamnet Saxicola torquatus. Detta komplex delas idag upp i tre till fem arter: vitgumpad buskskvätta, svarthakad buskskvätta (S. rubecola) och afrikansk buskskvätta (S. torquata)[2] samt ibland madagaskarbuskskvätta (S. sibilla) och Stejnegers buskskvätta (S. stejnegeri)[4].

Vissa auktoriteter behandlar dem dock fortfarande som en och samma art, Saxicola torquatus,[5] med argumenten att det fortfarande är oklart vad som händer i kontaktzoner mellan exempelvis svarthakad buskskvätta och taxonet variegaticus i Turkiet och att mycket små morfologiska skillnader föreligger – svarthakade buskskvättor på Sicilien påminner till exempel mer om maurus. Dock skulle en ihopslagning kräva att de distinkta arterna kanariebuskskvätta, vitstjärtad buskskvätta och réunionbuskskvätta också inkluderas eftersom de genetiskt är en del av komplexet.[5]

Svarthakad buskskvätta i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har man observerat svarthakad buskskvätta regelbundet sedan 1950-talet. Från och med mitten av 1990 har man observerat 10-35 individer om året, främst på hösten och våren. Ökning tror man beror på den ökade aktiviteten bland fågelskådare. Den har även vid några sällsynta fall häckat i exempelvis Skåne och Västergötland.[6]

I Sverige är arten rödlistad som starkt hotad ("EN"), men då arten är relativt ny som häckfågel i landet finns en förväntan att populationen ska öka.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svarthakad buskskvätta lever på öppna ytor med enstaka buskar, till exempel på högmossar och hedar. Häckningstiden infaller mellan mars till augusti och den lägger ofta två kullar. Boet göms på marken och byggs av gräs, strån, mossa och rötter. Honan lägger fem till sex ägg i varje kull. Svarthakad buskskvätta livnär sig av insekter, spindlar och maskar, som den oftast fångar på marken.

Svarthakad buskskvätta och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Den globala populationen kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN (som dock inkluderar vitgumpad buskskvätta, inklusive stejnegeri, och afrikansk buskskvätta i bedömningen).[1], men är lokalt hotad, speciellt randpopulationer, likt den svenska, som kategoriseras som starkt hotad (EN).[6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga namn skrevs tidigare felaktigt S. torquata.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Saxicola torquatus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  3. ^ ”Norsk rødliste for arter”. data.artsdatabanken.no. http://data.artsdatabanken.no/Rodliste2015/rodliste2015/Norge/4537. Läst 6 juli 2016. 
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi :  10.14344/IOC.ML.8.2.
  5. ^ [a b] Collar, N. (2017). Common Stonechat (Saxicola torquatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/58515 20 maj 2017).
  6. ^ [a b c] Jonas Grahn (2015). ”Svarthakad buskskvätta Saxicola rubicola. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/233849. Läst 30 juli 2017. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Magnus Hellström & Mats Wærn (2005) Svarthakad buskskvätta: ras- och åldersbestämning vår och sommar, Vår fågelvärld, nr.2