Hoppa till innehållet

Kapillär

Från Wikipedia
Se även kapillärkraft
Kapillärer i blodomloppet.

Kapillärer eller hårrörskärl utgör kroppens minsta blodkärl. Utbyte av näringsämnen och gaser sker mellan blodet i kapillärerna och vävnaden runt omkring, därför att kapillärens vägg är så pass tunn att diffusion av mindre molekyler såsom koldioxid, syrgas samt glukos kan ske spontant. Kapillärväggen består endast av ett enda lager med endotelceller. Det finns tre olika typer av endotel som kapillärer kan ha – kontinuerlig, fenestrerad[1] och diskontinuerlig. Den kontinuerliga kapillären läcker ej och finns i bland annat bindväv, hjärtat och nervvävnad. Den fenestrerade kapillären har så kallade porer (öppningar) och finns i bland annat njuren och tarmen. Den diskontinuerliga kapillären läcker och finns i bland annat benmärg och mjälte.

Kapillärernas diameter, 0,005–0,020 millimeter,[2] är precis tillräcklig för att en röd blodkropp i taget ska kunna passera. Kapillärerna mynnar från arterioler som är förgrenade från artärer. Efter en kapillärbädd förenar sig de små kärlen till venoler, som till slut bildar vener. Venolerna har en förmåga att kontrahera, vilket ökar trycket i kapillärbädden, och därmed pressas vätska ut i vävnaden. Venolerna kan även vidgas (dilatera) vilket minskar blodtrycket. Om blodtrycket minskar för mycket är man i en farozon som kan leda till döden.

Kapillärtrycket är det fysikaliska trycket i kroppens kapillärer.

Kapillär återfyllnad

[redigera | redigera wikitext]

Kapillär återfyllnad definieras som den tid det tar för huden att återfå sin färg efter att tryck applicerats mot huden, exempelvis en nagelbädd. Lyft handen ovanför hjärtats höjd och tryck på en nagel tills den är vit. Släpp trycket och mät tiden det tar för färgen att återkomma. Tiden bör inte överstiga 2 sekunder. Längre tid än så kan tyda på dehydrering, cirkulationssvikt, minskad perifer perfusion eller perifer kärlsjukdom.

  1. ^ ”Fenestrerat endotel”. Encyclopedia histologica. Arkiverad från originalet den 16 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180316023054/http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/encycl_hist.html. Läst 15 mars 2018. 
  2. ^ Malmquist & Lundh 2016, s. 191

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer (6., [rev. och utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 191. Libris 18850792. ISBN 978-91-44-10979-4 
  • Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V.; Haug, Egil; Bjålie, Jan G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi (2). Stockholm: Liber. sid. 293–296. ISBN 9147084359 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]