Hoppa till innehållet

Karin Stenberg

Från Wikipedia
Version från den 25 juni 2017 kl. 08.49 av Skogsfrun (Diskussion | Bidrag) (Återupplivar död länk)

Maria Katrina Stenberg, kallad Karin Stenberg, född 1 maj 1884 i Árraksuoluoj i Arvidsjaurs församling, död 23 mars 1969 i Arvidsjaurs församling, var en pionjär inom den samiska föreningsrörelsen i Sverige. Hon var dotter till de renskötande skogssamerna Jon Nilsson Stenberg, f. 1845, och Maria Mattsdotter Stenberg, f. 1851, från Västra Kikkejaurs sameby.

Karin Stenberg och riksdagsledamoten Carl Lindhagen, troligen fotograferade 1919.

Karin Stenberg studerade vid det samiska småskollärarseminariet i Mattisudden och utexaminerades 1904. Hon arbetade sedan som lärare inom Arvidsjaurs kommun under hela sitt yrkesverksamma liv. Parallellt med sitt yrke engagerade sig Karin Stenberg för samernas, framför allt skogssamernas sak. Hon deltog i det som brukar kallas för "Samernas första folkbildningskurs", som finansierats av bland andra Carl och Anna Lindhagen. Denna kurs hölls i Stockholm av ett nykterhetsförbund.[1] År 1916 var hon med om att bilda sameföreningen i Arvidsjaur, kanske den första i Norrbottens län. Under julen 1919 uppvaktade hon den samepolitiskt intresserade riksdagsledamoten Carl Lindhagen tillsammans med flera andra representanter för den gryende samiska organisationsrörelsen.[2]

År 1920 utkom stridsskriften Dat Läh Mijen Situd (Detta är vår vilja), med underrubriken En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Som författare står Valdemar Lindholm, men av förordet framgår att Karin Stenberg varit i högsta grad delaktig: "Denna bok har tillkommit på mitt och några andra Arvidsjaurssamehs initiativ. Jag, Karin Stenberg, har givit herr Lindholm impulsen till detta arbete och jag åtager mig personligen ansvaret för de meningar och synpunkter, som i denna bok framläggas..." Avsikten var att påverka 1919 års lappkommitté, som skulle utreda samernas rättigheter och renskötselns villkor.[3]

På 1930-talet gick Karin Stenberg i spetsen för arbetet att rädda Arvidsjaurs gamla samiska kyrkstad, ”lappstan”, som hotades av en vägdragning. Lappstan räddades och är idag skyddad som byggnadsminne.[2][4]

Tillsammans med Gustav Park tog Karin Stenberg initiativ till Samernas folkhögskola, som startade i Sorsele 1942.[5] Hon var även en av initiativtagarna till den samiska riksorganisationen Same Ätnam, som bildades 1945 i Jokkmokk.[6]

Karin Stenberg mottog flera utmärkelser under sitt liv, bland andra Kungliga patriotiska sällskapets medalj, Olof Högberg-plaketten och Svenska slöjdföreningens silvermedalj. Hon var också ledamot av Vasaorden, första klassen.[2]

Noter

  1. ^ Broch Johansen, Siri (2015). Elsa Laula Renberg: Historien om samefolkets store Minerva. 
  2. ^ [a b c] Korhonen, Olavi (2003). ”Här har ni mig: om Karin Stenberg, samernas förkämpe i Arvidsjaur”. i Boström Ulf. År av liv: Luleå stift 1904–2004. Luleå: Luleå stift, Svenska kyrkan. sid. 172–177. Libris 9511799. ISBN 91-971885-3-0 (inb.) 
  3. ^ Lindholm, Valdemar; Stenberg Karin (1920). Dat läh mijen situd !: Det är vår vilja : en vädjan till den svenska nationen från samefolket. Stockholm: Svenska förlaget. Libris 1268360 
  4. ^ ”Byggnadsminnen”. Arvidsjaurs kommun. http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=blogcategory&id=31&Itemid=40. Läst 30 oktober 2011. 
  5. ^ Sámiid riikkasearvi: Samernas riksförbund : 1950-2000 : en pigg femtioåring. Sápmi, 0281-4226. Umeå: Samernas riksförb. (SSR). 2000. Libris 3148077 
  6. ^ ”Historik Samernas Folkhögskola/utbildningscentrum”. Samernas utbildningscentrum. http://www.samernas.se/om-samernas/his-. Läst 25 juni 2017.