Arvidsjaurs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arvidsjaurs kommun
Kommun
Arvidsjaur Town Hall.jpeg
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Arvidsjaurs kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
CentralortArvidsjaur
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal6 126,28 kvadratkilometer ()[1]
- därav land5 655,43 kvadratkilometer[1]
- därav vatten470,85 kvadratkilometer[1]
Folkmängd6 153 ()[2]
Bef.täthet1,09 inv./km² (land)
Läge
Arvidsjaur Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater65°35′00″N 19°07′00″Ö / 65.583333333333°N 19.116666666667°Ö / 65.583333333333; 19.116666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLuleå domkrets (–)
Piteå domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2650[3]
Anställda825 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2505
GeoNames2725134
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Arvidsjaurs kommun (samiska: Árviesjávrrie gielda) är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Arvidsjaur.

Landskapet utgörs av bruten bergkullsterräng som till 70 procent är klädd med skog. Näringslivet har genomgått stora förändringar och i början av 2020-talet domineras det av skogsbruk och träindustri samt privat och offentlig tjänsteproduktion.

Sedan 1980-talet har befolkningstrenden varit negativ. Politiken har under alla år dominerats av Socialdemokraterna även om de förlorade egen majoritet 2010. Därefter har partiet styrt i koalition med Vänsterpartiet.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Arvidsjaurs landskommun i Arvidsjaurs socken.

Den 25 oktober 1895 inrättades Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälle. Namnet förkortades den 7 september 1951 till Arvidsjaur.[5] Municipalsamhället upphörde vid utgången av år 1962.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6] Vid kommunreformen 1971 bildades Arvidsjaurs kommun av Arvidsjaurs landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Arvidsjaurs kommun ligger vid Inlandsbanan mitt i landskapet Lappland, cirka 110 kilometer söder om norra polcirkeln.

Kommunen har gränser mot kommunerna Arjeplog, Jokkmokk, Älvsbyn, Piteå, Skellefteå, Norsjö, Malå och Sorsele.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Bruten bergkullsterräng bestående av enstaka berg eller bergsgrupper utgör landskapet i kommunen. Topparna når alla omkring 500 till 650 meter över havet. Terrängen har en nordvästlig–sydöstlig orientering. Granit och arvidsjaurporfyr utgör berggrunden. I området finns långsmala sjöar liksom skogs- och myrmarker. Totalt täcks området till 70 procent av skog med långsam tillväxt. Den långsamma tillväxten kan härledas till mager morän och kallt klimat. Genom kommunen går exempelvis vattendragen Pite älv (en av de svenska nationalälvarna), Byske älv samt Skellefte älv. Älvdalarna saknar bosättning, istället har höjderna lockat till lidbebyggelse[a] i söderlägen. Där är risken för frost lägre och marken bättre lämpad för odling.[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 60 naturreservat i kommunen. Därtill fanns ekoparker, nyckelbiotoper, Natura 2000 och andra typer av områdesskydd för flora och fauna.[9]

Flera av naturreservaten är bergsområden, så som Lillträskberget, Mattisberget och Myrberget.[10] Andra områden, så som Björkselberget inkluderar urskog. I naturreservatet Björkselberget finns exempelvis tallar som är omkring 600 år gamla.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Arvidsjaurs församling och från 1 januari 2016 av distriktet Arvidsjaur[12]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Arvidsjaurs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Arvidsjaur &&&&&&&&&&&04655.&&&&&04 655
2 Glommersträsk &&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0231

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har haft en stark ställning i Arvidsjaurs kommun då de hade egen majoritet i kommunfullmäktige från kommunvalet 1970 ända fram till kommunvalet 2010. I valen 2010, 2014 och 2018 var partiet ändå det största i kommunvalet.

Arvidsjaurs kommun styrs under mandatperioden 2014-2018 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[13]

År Partier
1995-2010[14] S
2010-2014[14][13] S V
2014-2018 S V
2018- S V

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Peter Rydfjäll
Vice ordförande M Lars Ralph

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Sara Lundberg
Vice ordförande S Marcus Lundberg

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav Socialdemokraterna och Centerpartiet har fyra ledamöter vardera, Vänsterpartiet har två ledamöter medan Moderaterna har en ledamot.[15]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Ingrid Tagesdotter C Kristina Bäckström
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden S Anders Harr V Kenneth Bäcklund
Barn- och utbildningsnämnden S Kristina Taimi V Amanda Granberg Högdahl
Valnämnden S Åke Lindberg V Håkan Sandgren

Mandatfördelning i Arvidsjaurs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 41 från och med valet 1970 till och med valet 1998. Från valet 2002 minskades antalet mandat till 31 och från valet 2014 till 29. Efter kommunvalet 2014 blev ett sverigedemokratiskt mandat obesatt då det saknades en kandidat som kunde besitta det.[16]

ValårVSMPAPKSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19706226412
622642
4188,3
356
19737217312
721732
4190,2
356
19766219311
62193
4190,0
329
197952317311
52373
4190,3
2912
19824256213
425623
4190,3
3011
19855245313
524533
4189,8
2912
19885254313
525433
4185,3
3011
19915215325
5215325
4184,4
2813
199452414223
5244223
4186,4
2120
19988221424
822424
4181,17
2318
20024171423
417423
3178,48
1912
2006420313
42033
3180,54
229
20104151812
41582
3182,93
1714
20144122911
41229
2982,65
1613
201841111021
411102
2982,71
1612
  • Vid valet 2018 blev SD:s mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1 526 36,68 -223 -4,01 11 -1
  Centerpartiet 1 428 34,33 +138 +4,31 10 +1
  Vänsterpartiet 550 13,22 -74 -1,30 4 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 361 8,68 +155 +3,88 2 +1
  Moderaterna 170 4,09 +9 +0,34 1 0
  Sverigedemokraterna 98 2,36 -133 -3,02 1 -1
  Kristdemokraterna 12 0,29 +1 +0,03 0 0
  Miljöpartiet de gröna 8 0,19 -11 -0,25 0 0
  Feministiskt initiativ 3 0,07 +1 +0,03 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 4 0,10 -1 -0,02 0 0
Giltiga röster totalt 4 160 100,00 -138 29 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 7 0,16 +7 +0,16
Ogiltiga röster - blanka 80 1,88 +20 +0,51
Ogiltiga röster - övriga 2 0,05 -5 -0,11
Valdeltagande 4 249 82,71 -116 +0,06
Röstberättigade 5 137 -144

Källa:[17]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Arvidsjaur Västra 41,98  % 36,68  %
C Arvidsjaur Östra 39,42  % 34,33  %
V Uppsamlingsdistrikt 15,04  % 13,22  %
L Uppsamlingsdistrikt 11,28  % 8,68  %
M Uppsamlingsdistrikt 6,02  % 4,09  %
SD Uppsamlingsdistrikt 4,51  % 2,36  %
KD Arvidsjaur Västra 0,38  % 0,29  %
MP Arvidsjaur Västra 0,30  % 0,19  %
FI Arvidsjaur Norra 0,15  % 0,07  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Per Lavander[18] (S) 1994 4 maj 2005 (avliden)
  Jerry Johansson (S) 2005 november 2013
  Lotta Åman (S) november 2013 31 december 2018
  Sara Lundberg (S) 1 januari 2019

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I samband med kolonisationen så var jakt, fiske, tjärbränning och salpetersjudning nödvändiga binäringar. I slutet av 1800-talet ersattes tjärbränningen och salpetersjudningen av skogsarbete och flottning. I mitten av 1900-talet rationaliserades skogsbruken, vilket ledde till att jordbruk i stor utsträckning lades ner, exempelvis minskade antalet jordbruk som var större än 2 hektar från 836 till 25 under åren 1951 till 1996 och under samma tid minskade åkerarealen med 85 procent. Västra och Östra Kikkejaurs och Mausjaurs samebyar, vilka utgörs av ett antal samefamiljer, upprätthåller rennäringen. Arvidsjaurs näringsliv domineras under början av 2020-talet av skogsbruk och träindustri samt privat och offentlig tjänsteproduktion.[8]

Skogsbruk[redigera | redigera wikitext]

Skogsnäringen är en av de basnäringar som finns i kommunen och sysselsätter människor i skogen och i det lokala sågverket. Samtidigt har skogen en viktig roll för de människor som bor i kommunen eftersom den ger möjlighet till jakt, fiske och rekreation. Tidigare har skogsbruket skapat stora hyggen som till exempel runt byn Abraur och dikat ut många våtmarker. Under de senaste 20 åren har hyggestorleken minskat och nydikningar förekommer väldigt sällan.

Sveaskog är den största markägaren i kommunen, men även SCA och privata allmänningar äger mycket skog.

År 2022 ägde kommunen 535 hektar produktiv skogsmark.[19]

Offentlig sektor[redigera | redigera wikitext]

Kommunen och regionen utgör de viktigaste arbetsgivarna inom den offentliga sektorn.[8] År 2022 hade kommunen 672 anställda.[20]

I kommunen finns också Norrlands dragonregemente, K 4, med 200 anställda år 2022. "Förbandet kan agera och verka i alla Sveriges miljöer. Krigsförmågan i den subarktiska miljön är regementets kärna och specialitet", skriver Försvarsmakten.[21]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Riksvägarna 45 och 95, den senare även kallad Silvervägen, genomkorsar kommunen. Från centralorten och vidare mot Luleå går riksväg 94. Genom centralorten Arvidsjaur går Inlandsbanan.[8]

Arvidsjaur har en flygplats som etablerade 1990.[22] Den har status som med Internationell gemenskapsflygplats.[23]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arvidsjaurs kommun 1970–2020[24]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 311
1975
  
8 050
1980
  
8 392
1985
  
8 185
1990
  
8 081
1995
  
7 788
2000
  
7 148
2005
  
6 814
2010
  
6 529
2015
  
6 471
2020
  
6 145
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 244, eller 8,45 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 484 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 207, eller 2,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 017 den 31 december 2002).[25]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Arvidsjaurs kommun.[26]

Födelseland 31 december 2021[26]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&&05573.&&&&&05 573 90,72 % 80,00 %
2 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&088.&&&&&088 1,43 % 0,51 %
3 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 0,96 % 0,46 %
4 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 0,70 % 1,88 %
5 Norge Norge &&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041 0,67 % 0,39 %
6 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037 0,60 % 0,60 %
7 Irak Irak &&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 0,50 % 1,40 %
8 Finland Finland &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 0,46 % 1,31 %
9 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 0,39 % 0,43 %
10 Polen Polen &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 0,34 % 0,91 %

Språk[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ingår sedan den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket vilket garanterar särskilda rättigheter för kommuninvånare som talar samiska.[27][28][29]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

Mitt i Glommersträsk finns Glommersträsk hembygdsmuseum, Hängengården. Museet utgörs bland annat av fyra byggnader som är klassade som byggnadsminnen. I utställningen ingår 3000 föremål samt en autentiska skolsal från 1843.[30] I Glommersträsk finns också Glommers Hatt och Leksaksmuseum med en samling hattar från modisten Jenny Stenqvists modemagasin.[31]

I Moskosels gamla stationsbyggnad finns Rallarmuseet i Moskosel. Museet skildrar rallarnas strävsamma liv och arbete kring Inlandsbanan. På museet finns också en utställning om Järnvägsolyckan i Akkavare 1956.[32] Andra museer är Gamla Prästgårdens hembygdsmuseum[33] och Winter car testing – through the years på Arvidsjaurs flygplats.[34]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 1685 fornlämningar, med ursprung i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[35] I kommunen fanns också fem byggnadsminnen.[36] En av dessa är Lappstaden, en välbevarad samisk kyrkstad som inkluderar ett 30-tal timmerkåtor och cirka 50 härbren.[37] Dessutom fanns fyra kulturmiljöer[10] varav ett, Gallejaur by, var klassat som kulturreservat.[38]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld ett blått renhuvud med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en blå ginstam med Karlavagnens stjärnbild av guld.[39]

Vapnet, vars motiv föreslagits av en privatperson, fastställdes av Kungl Maj:t den 23 november 1945 och nyregistrerades hos Patent- och registreringsverket 1974. Renhuvudet är taget från Västerbottens vapen, och Karlavagnens stjärnbild representerar Arvidsjaurs nordliga belägenhet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norrländsk förhistorisk bebyggelse på moränlidernas sydsida. (Svenska akademins ordlista)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [https://web.archive.org/web/20150607150534/http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx Arkiverad 7 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c d] ”Arvidsjaur - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arvidsjaur. Läst 29 juni 2022. 
  9. ^ ”Upptäck naturreservaten och andra skyddade områden”. www.arvidsjaur.se. https://www.arvidsjaur.se/sv/uppleva/friluftsliv-och-vandring/naturreservat/. Läst 30 juni 2022. 
  10. ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/sok.html. Läst 30 juni 2022. 
  11. ^ ”Björkselberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/bjorkselberget.html. Läst 30 juni 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205050940/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/sa-har-styrs-kommunerna-i-norrbotten. Läst 11 januari 2016. 
  14. ^ [a b] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  15. ^ Arvidsjaur.se: Kommunstyrelsen Läst 25 oktober 2020
  16. ^ Sveriges Radio, 13 januari 2015: Många tomma SD-stolar i kommunerna Läst 24 november 2015
  17. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Arvidsjaur - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/25/05/index.html. Läst 18 september 2018. 
  18. ^ Sveriges Radio, 5 maj 2005: Per Lavander död Läst 11 januari 2016
  19. ^ ”Skog”. www.arvidsjaur.se. https://www.arvidsjaur.se/sv/samhalle/Parker-och-gronomraden/Skog/. Läst 29 juni 2022. 
  20. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 30 juni 2022. 
  21. ^ Försvarsmakten. ”Norrlands dragonregemente - K 4”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/norrlands-dragonregemente-k-4/. Läst 30 juni 2022. 
  22. ^ ”BOKA FLYG | CHARTER | JOKKMOKK | MALÅ | PITEÅ | SORSELE”. Arvidsjaur Airport. https://arvidsjaurairport.se/. Läst 30 juni 2022. 
  23. ^ Riksdagsförvaltningen. ”internationell tullflygplats i Luleå Svar på skriftlig fråga 2004/05:1989 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/internationell-tullflygplats-i-lulea_GS121989. Läst 30 juni 2022. 
  24. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  25. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  26. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  27. ^ Minoritet.se: Förvaltningsområden för minoritetsspråk Läst 30 juli 2016
  28. ^ Arvidsjaur.se: Samiskt förvaltningsområde Arkiverad 18 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 30 juli 2016
  29. ^ Sametinget.se: Förvaltningskommuner i det samiska området Läst 30 juli 2016
  30. ^ ”Hängengården Glommersträsk”. Arvidsjaur Lapland. http://www.visitarvidsjaur.se/se-gora/hangengarden-glommerstrask/. Läst 30 juni 2022. 
  31. ^ ”Glommers Hatt och Leksaksmuseum”. Arvidsjaur Lapland. http://www.visitarvidsjaur.se/se-gora/hattmuseum/. Läst 30 juni 2022. 
  32. ^ ”Rallarmuseet”. Arvidsjaur Lapland. http://www.visitarvidsjaur.se/se-gora/rallarmuseet/. Läst 30 juni 2022. 
  33. ^ ”Hembygdsmuseet Gamla Prästgården”. Arvidsjaur Lapland. http://www.visitarvidsjaur.se/se-gora/gamla-prastgarden/. Läst 30 juni 2022. 
  34. ^ ”WINTER CAR TESTING – through the years”. Arvidsjaur Lapland. http://www.visitarvidsjaur.se/se-gora/winter-car-testing-through-the-years/. Läst 30 juni 2022. 
  35. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 29 juni 2022. 
  36. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=1EB307F196AC2C9D512C917A987DEB6D?inventeringId=21100000001211&page=relationer. Läst 30 juni 2022. 
  37. ^ ”Lappstaden, Arvidsjaur - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/arvidsjaurs-kommun/lappstaden-arvidsjaur.aspx. Läst 30 juni 2022. 
  38. ^ ”Gallejaur by”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/kulturmiljoer/gallejaur-by.html. Läst 30 juni 2022. 
  39. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 9 november 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]