Jokkmokk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Jokkmokk (olika betydelser).
Jokkmokk
Jåhkåmåhkke, Dálvvadis
Tätort
Timmerflottaren av Runo Lette i parken i Jokkmokk
Timmerflottaren av Runo Lette i parken i Jokkmokk
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Jokkmokks kommun
Distrikt Jokkmokks distrikt
Koordinater 66°37′N 19°50′Ö / 66.617°N 19.833°Ö / 66.617; 19.833
Area 359,07 hektar
Folkmängd 2 786 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,76 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8628
GeoNames 2702997
Norrbotten.png
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Jokkmokk

Jokkmokk (lulesamiska Jåhkåmåhkke eller Dálvvadis, nordsamiska Johkamohkki)[2] är centralort i Jokkmokks kommun.

Jokkmokk är känt för Jokkmokks marknad, som firade 400-årsjubileum i februari 2005, samt för sin roll som en central samisk samlingsplats. På orten finns bland andra Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Samernas utbildningscentrum samt ett flertal konst- och hantverksbutiker.

Ortnamnet Jokkmokk[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokk är ett namn som förekommer i skattelängder från 1500-talet som benämningen på en fiskal enhet under namnet Jochmochs by i Lule Lappmark. Det återfinns även på Andreas Bureus karta över Nordkalotten från 1611, då i formen Jokomuka. Ortnamnet anses beteckna den plats där samerna vistades vintertid. Hit kom också de birkarlar som drev handel med samerna. Jochmochs by var en av fyra byar som fanns inom nuvarande Jokkmokks kommun. De övriga var Sirctes Luochte by, Torpen Jaur by och Sjochsjoch by. Dessa vinterboplatsers exakta belägenhet är ej kända, men man tror att de som tillhörde Jochmochs by kan ha haft sin vinterboplats i närheten av nuvarande Jokkmokk. Jochmochs by var myndigheternas namn men man tror att samerna själva sa Dálvvadis som betyder vinterboplats. Ortsnamnet Dálvvadis används idag i nordsamiskan.[3][4] Under 1800-talet övergick dessa fiskala enheter till att bli administrativa enheter där myndigheterna reglerade markfrågor och förhållandet mellan nybyggare och samer. Det var också då myndigheterna började använda benämningen lappby. På detta sätt särskildes de från de byar som tillkommit genom den växande jordbruksbebyggelsen.

Jåhkåmåhkke har vanligen ansetts betyda bäckkrök på svenska. Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hertig Karl, senare Karl IX, beslutade år 1602 att fasta marknadsplatser skulle etableras i Lappmarkerna. I Lule lappmark valde man Jokkmokk, eller Dálvvadis som betyder vinterviste på samiska. Där byggdes en enkel prästgård, en tullbod och marknadsbodar. Syftet med att inrätta marknadsplatser var att stärka statens position i norr, att driva in skatt, att sprida guds ord och att hålla ting. Befolkningen i norr skulle knytas närmare den styrande makten. Samer och birkarlar skulle kontrolleras. Birkarlarna var handelsmän från kusten som mot en ersättning till staten hade monopol på handel och skatteuppbörd i lappmarkerna. Dessa ersattes av statliga lappfogdar.

År 1605 hölls Jokkmokks marknad för första gången. Byn var dock i högsta grad en temporär samlingsplats där det bedrevs handel och hölls ting under några dagar. Under dessa dagar skulle samerna också bevista kyrkan.

Under andra tider än vintermarknaden fanns här i stort sett ingen permanent befolkning och det skulle dröja innan en präst bosatte sig här, de kom resandes upp från kusten för att uträtta sina ärenden under marknadstiden. Under 1700-talet fanns en kaplan bofast i Jokkmokk, närmsta präst fanns i Kvikkjokk. Från år 1732 fanns också en skolmästare i byn då en statlig skola för samebarn instiftades. År 1732 passerade Carl von Linné Jokkmokk på sin lappländska resa, han var dock föga imponerad av vare sig kaplan eller skolmästare och skrev "Jag förstod ock väl varför dessa bussar vore kastade avsides från folk".

Under 1700-talet skedde en befolkningsökning i socknen både bland nomadiserande samer och bofasta, den gamla kyrkan blev därmed för liten och en ny kyrka invigdes år 1753. Den kom att finnas kvar fram till 1972 då den brann ner helt och därefter byggdes upp igen. Den är idag känd som Jokkmokks gamla kyrka. Under 1800-talet fortsätter befolkningsökningen genom att det togs upp fler nybyggen och att det rådde högkonjunktur inom skogsindustrin. En ny kyrka, byggdes 1888-1889 och invigdes i september 1889.

I slutet av 1800-talet utvecklades Jokkmokk mer och mer till att bli socknens administrativa centrum. Bebyggelsen ändrades från ett samhälle av tämligen oregelbunden karaktär till ett samhälle med kvarter och raka gator, också den nya kyrkan kom att förläggas efter denna stadsplanering. I början av 1900-talet förändrades Jokkmokk ytterligare, invånarantalet i själva samhället ökade till 1000 personer och kommunikationerna med omvärlden förbättrades. Jokkmokks järnvägsstation öppnades 1927 och hela Inlandsbanan invigdes i Kåbdalis i augusti 1937.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokk har tillhört Jokkmokks socken sedan den bildades år 1607. Innan dess tillhörde Jokkmokk Luleå socken. Jokkmokks socken bildade genom 1862 års kommunalförordningar ikraftträdande 1 januari 1874 Jokkmokks landskommun, som Jokkmokk var centralort i. 1 januari 1971 ombildades landskommunen till Jokkmokks kommun, som orten sedan dess har tillhört.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokk 1930–2010[6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16]
År Folkmängd Areal (ha)
1930
  
529 ##
1935
  
1 380 ##
1940
  
1 210 ##
1945
  
1 437 ##
1950
  
1 750 ##
1960
  
2 507 202
1965
  
2 946 232
1970
  
2 966 210
1975
  
3 186 250
1980
  
3 256 315
1990
  
3 393 341
1995
  
3 365 345
2000
  
3 201 345
2005
  
2 976 355
2010
  
2 786 359
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokk ligger vid Lilla Luleälven och delas i två delar av E45 och Inlandsbanan. Riksväg 97 går mellan Jokkmokk och orterna Boden och Luleå.

Jokkmokk har bussförbindelse med orterna Kiruna, Gällivare, Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Boden och Luleå[17] samt bussar till andra orter i Jokkmokks kommun såsom Porjus, Murjek, Vuollerim och Kåbdalis.[18]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji.

Jokkmokk är en viktig ort för samer i Sverige.[19] På orten finns Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Samernas utbildningscentrum, Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji samt ett kontor tillhörande Sametinget.

Storknabben två kilometer sydost om Jokkmokk har en utsiktsplats.

Jokkmokks marknad[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokks marknad.
Huvudartikel: Jokkmokks marknad

Sedan 1605 hålls i februari varje år en vintermarknad i Jokkmokk.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokks Skidklubb (Jokkmokks SK) bildad 1893 bedriver verksamhet i skidåkning, badminton, orientering, innebandy samt fotboll.[20]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Jokkmokk finns en gymnasieskola (Bokenskolan)[21] samt tre grundskolor: Västra skolan (förskoleklass till och med årskurs 5), Sameskolan (förskoleklass till och med årskurs 6) samt Östra skolan (årskurs 6 till och med 9).[22] Jokkmokk har även tre kommunala förskolor: Katten, Fjällbacken och Giella.[23]

Kända personer från Jokkmokk[redigera | redigera wikitext]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lundmark Lennart, Uppbörd, utarmning och utveckling, 1982.
  • Jokkmokks kommun, Jokkmokks natur och kultur genom tiderna, 1999.
  • Norrbottens museum, Jokkmokks marknad, 1980.
  • Carl von Linnés lappländska resa 1732.
  • Högström Pehr, "Beskrifning öfwer Sveriges Lapmarker 1747.
  • Hulphers, Lappmarken.
  • Jockmock 1749-1775 protokoll från kyrkoherde Jonas Hollsten.
  • Norrbotten 1934,
  • Vesterlund Otto, Tjugu år i Norrbotten, 1925.
  • Riksarkivet, Direktionen över Lappmarkens ecklesiastikverk
  • Riksarkivet, Kammarkollegiets tredje provinskontor
  • Riksarkivet Mantalslängder för Västerbottens län
  • Lantto, Patrik "Lappväsendet: tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971"

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  3. ^ Holmbäck, Åke (1922). Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling. sid. 8 
  4. ^ Hultblad, Filip (1968). Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. sid. 76 
  5. ^ Korhonen, Olavi (2007). ”Ortnamnet Jokkmokk, Jåhkåmåhkke”. Jokkmokks församling 400 år: jubileumsskrift (2007): sid. 26–50.  Libris 11193114
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.webcitation.org/6TbpmPsGq. Läst 2014-10-26 
  7. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.webcitation.org/6Wm6fpPKR. Läst 2015-03-03 
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.webcitation.org/6TCcNWXzt. Läst 2014-10-09 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.webcitation.org/6TamDOErk. Läst 2014-10-25 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 235. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 2014-10-09 
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 82 
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76 
  13. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.webcitation.org/6atarNDGu. Läst 19 augusti 2015 
  14. ^ ”Tätorter 1990: Befolkning och areal i tätorter och glesbygd, reviderade uppgifter”. Statistiska meddelanden. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 24 mars 2016. 
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  16. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1990 - 2010”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=a78f74a6-cdf8-42d7-a4b1-0f47405ca5bc. Läst 24 mars 2016. 
  17. ^ Destination Jokkmokk: Resa Läst 24 mars 2016
  18. ^ Länstrafiken Norrbotten: Tidtabeller Läst 24 mars 2016
  19. ^ Språk och folkminnen: Jokkmokk läst 24 mars 2016
  20. ^ Idrottonline: Jokkmokks SK Läst 24 mars 2016
  21. ^ Jokkmokks kommun: Om skolan Läst 24 mars 2016
  22. ^ Jokkmokks kommun: Grundskola och förskoleklass Läst 24 mars 2016
  23. ^ Jokkmokks kommun: Hitta oss Läst 24 mars 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]