Arvidsjaurs församling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arvidsjaurs församling
Församling
Arvidsjaur-church 1.jpg
LandSverige
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
KommunArvidsjaurs kommun[1]
Bildad1606
Upphov tillArvidsjaurs distrikt
Medlemmar5 197 (80 %) ()[2]
Folkmängd6 484 ()[2]
Karta
Arvidsjaurs församlings läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Arvidsjaurs församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat65°35′44″N 19°10′02″E / 65.595566666667°N 19.167141666667°Ö / 65.595566666667; 19.167141666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod250502
Pastoratskod110506
KyrkoarkivSE/HLA/1010008
Redigera Wikidata

Arvidsjaurs församling är en församling i Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat i Pite kontrakt i Luleå stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen omfattar hela Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län.[4]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Ett kapell ska redan på Johan III:s tid ha anlagts i Arvidsjaur för samernas räkning. Någon självständig församling bildades dock inte, utan kapellet lydde under kyrkoherden i Piteå.[5]

Arvidsjaurs församling bildades 1606 genom utbrytning ur Piteå landsförsamling. Den omfattade då hela Pite lappmark och dessutom byarna Gråträsk, Granträsk, Manjärv, Vistträsk och "Oppåbyen" (troligen Överbyn i Älvsbyns kommun).[6] Arvidsjaur eller ArffuidzJerffui blev en av de fyra kyrkplatser som Karl IX samma år inrättade i Lappmarken. Arvidsjaurs kyrka skulle byggas "ther Cappelett nu ståår". Tanken var att samerna i Pite lappmark hädanefter skulle samlas här under vintern för att bevista gudstjänster, marknad och ting (häradsrätt) samt betala skatt.[7]

Prästen flyttade dock aldrig upp till Arvidsjaur som det var tänkt och församlingen återfördes som annex under Piteå 1614.[5]

Den 24 september 1640 utfärdade drottning Kristinas förmyndarregering ett brev, enligt vilket kyrkor med prästbord skulle anläggas i Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Därmed blev Arvidsjaurs församling åter självständig, men omfattade en mindre yta än tidigare, eftersom Arjeplogs församling, Silbojokks församling och Nasafjälls församling bröts ut samtidigt. Till Arvidsjaurs församling skulle höra de historiska lappbyarna Luokta och Arvidsjaur (som då även omfattade Malå).[6] 1862 utbröts Malå församling och Arvidsjaurs församling fick sin nuvarande omfattning.

Församlingen utgjorde till 1614 ett eget pastorat, för att därefter till 1640 vara annexförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Arvidsjaur. Från 1640 till 1700 var församlingen ett eget pastorat igen, därefter från 1700 till 1735 annexförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur. Från 1735 till 1862 var församlingen återigen ett eget pastorat, därefter mellan 1862 och 1884 moderförsamling i pastoratet Arvidsjaur och Malå, därefter från 1884 åter ett eget pastorat. Från den 1 maj 1923 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arvidsjaurs kbfd och Glommersträsks kbfd.[8]

Församlingen utgjorde till 2018 ett eget pastorat, för att då bilda ett pastorat med Arjeplogs församling, benämnt Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arvidsjaurs församling 1805–2015[10][11][12][13][14][15][16]
ÅrFolkmängd
1805
  
892
1810
  
971
1820
  
1 101
1830
  
1 344
1840
  
1 616
1850
  
2 010
1860
  
2 026
1870
  
2 473
1880
  
3 164
1890
  
4 040
1900
  
5 220
1910
  
6 349
1920
  
7 007
1930
  
8 950
1935
  
9 646
1940
  
9 829
1945
  
10 699
1950
  
11 125
1955
  
10 754
1960
  
10 303
1965
  
9 381
1970
  
8 329
1975
  
8 050
1980
  
8 392
1985
  
8 185
1990
  
8 081
1995
  
7 788
2000
  
7 148
2005
  
6 814
2010
  
6 529
2015
  
6 469
Anm: Malå församling utbruten 1862 men Malås folkmängd började redovisas separat redan från och med 1860.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Series pastorum[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/250571000, läst: 22 juni 2018
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan
  3. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  4. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  5. ^ [a b] Bylund, Erik (1956). Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 = The colonization of Pite lappmark until 1867. Geographica, 0373-4358 ; 30. Uppsala. Libris 8076251 
  6. ^ [a b] Bromé, Janrik (1923). Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia. Stockholm: Nordiska bokhandeln. sid. 181–186. Libris 410491 
  7. ^ Thordsson Hjort, Daniel (1858) [1606]. ”Daniel Thordsson Hjorts berättelse; dat. Hornötorp den 28 April 1606”. Handlingar rörande Skandinaviens historia XXXIX. sid. 189-207 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2018. 
  10. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 april 2018. 
  11. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 29 april 2018  Arkiverad 15 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 april 2018. 
  13. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 29 april 2018. 
  14. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 29 april 2018  Arkiverad 22 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  16. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 29 april 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]