Kastelholms slott

Kastelholms slott är en välbevarad slottsruin i Sunds kommun på Åland. Det är Ålands enda medeltida borg och nämndes första gången i skrift 1388. På grund av sitt strategiska läge mitt i det dåtida svenska riket har borgen belägrats flera gånger, bland annat under Engelbrektsupproret.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kastelholms borg omnämndes första gången skriftligt i bouppteckningen efter Bo Jonsson Grip år 1388. Under de följande seklen spelade slottet en viktig roll i rikets politik och försvar.
1400-talet
[redigera | redigera wikitext]År 1419 tilldelades Bengt Pogwisch slottet som förläning. Efter hans död 1432[2] ärvdes det av hans änka Ida Königsmarck och son Otto Pogwisch. Mellan 1431 och 1437 hölls slottet av en finsk här under Erik Puke. Senare löstes det in av Hans Kröpelin och övertogs därefter av Karl Knutsson. Knut Jönsson Posse nämns som hövitsman under viborgska smällen.[3]
Vasatiden
[redigera | redigera wikitext]Erik Johansson (Vasa) var hövitsman på slottet 1504–1505. Slottet brändes av danska trupper 1507 och hölls av Danmark 1510–1521. Gustav Vasa återtog slottet och använde det som jaktslott. År 1556 tilldelades det hans son Johan III. 1571 fördes Erik XIV dit som fånge. Katarina Stenbock innehade slottet till 1603.
1600-talet och förfall
[redigera | redigera wikitext]1599 intogs slottet av Sigismunds anhängare men återtogs av Karl IX. Salomon Ille avrättades. Gustav II Adolf besökte slottet 1616 och 1622. Efter bränder 1619 och 1745 förlorade slottet sin betydelse och förföll. På 1780-talet inrättades Vita Björn som kronohäkte.
Byggnaden
[redigera | redigera wikitext]Kastelholm uppfördes på en holme med naturliga skydd av vatten. De äldsta delarna är från 1300-talet och omfattar ett kärntorn och ringmur i gråsten. Under 1400-talet tillkom förborg och senare tegelbyggen. På grund av landhöjningen omges slottet idag endast delvis av vatten.[1][4][5]
Bevarande
[redigera | redigera wikitext]I slutet av 1800-talet började slottet restaureras. En större restaurering gjordes 1982–2001. Idag fungerar slottet som museum tillsammans med Vita Björn och friluftsmuseet Jan Karlsgården.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Slottet på sent 1600-tal
-
Teckning från 1802
-
Litografi av ruinerna (1845–1852)
-
Slottet 1890
-
Slottet 1944
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Historia, Kastelholms slott”. Kastelholms slott. Ålands landskapsregering. http://www.kastelholm.ax/historia. Läst 20 juli 2015.
- ^ Robert Bennett. ”Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1244187/FULLTEXT02.txt.
- ^ Finland framstäldt i teckningar. https://runeberg.org/ztfinland/.
- ^ ”Spår av svensk makt i Kastelholm”. Visit Åland. http://www.visitaland.com/articles/kastelholm/. Läst 20 juli 2015.
- ^ ”Kastelholm”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kastelholm. Läst 20 juli 2015.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Reinhold Hausen (1934), Kastelholms slott och dess borgherrar / Reinh. Hausen., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519061, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022067
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kastelholms slott.- ”Kastelholms slott”. Suecia antiqua et hodierna, andra bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+bsaml&local_base=sah.