Svante Nilsson (Sture)
| Svante Nilsson | |
|---|---|
.jpg)
| |
| Krigsscen från framsidan av Carl Blinks omfattande historiska roman om Nilsson 1889 | |
| Regeringstid | 1497–1501/1503 |
| Företrädare | Ture Turesson |
| Efterträdare | Lars Siggesson (riksmarsk) |
| Regeringstid | 21 januari 1504–31 december 1511 eller 2 januari 1512 (7 år och 344 dagar eller 7 år och 346 dagar) |
| Företrädare | Sten Sture den äldre |
| Efterträdare | Erik Trolle |
| Gemål | Iliana Erengielsdotter Mette Ivarsdotter |
| Barn | Sten Sture den yngre |
| Ätt | Natt och Dag |
| Far | Nils Bosson |
| Mor | Birgitta Karlsdotter (Bonde) |
| Född | Omkring 1460 Penningby slott, Uppland
|
| Religion | Romersk-katolska kyrkan |
| Död | 31 december 1511 eller 2 januari 1512 Västerås slott, Västmanland
|
| |
| Svante Nilssons sigill | |
| |
| Ätten Natt och Dags vapen | |
Svante Nilsson, född ca 1460 på Penningby slott, Uppland, död 31 december 1511 eller 2 januari 1512 på Västerås slott, son till Nils Bosson (Sture) var svenskt riksråd och Sveriges riksföreståndare från 1504 till sin död.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Svante Nilsson har av eftervärlden fått tillnamnet Sture, vilket aldrig användes av hans samtid, och både han och hans far var egentligen av ätten Natt och Dag, fast fadern använde Sturenamnet, förmodligen av politiska skäl.
Svante Nilsson var motståndare till Sten Sture den äldre. Konflikten förvärrades under 1490-talet efter Sten Stures behandling av Svantes far Nils Bosson och gick så långt att han deltog på kung Hans sida vid störtandet av Sten Sture 1497. 1501 medverkade han dock i upproret mot kung Hans och understödde motvilligt Sten Sture intill dennes död 1503, varefter Svante Nilsson valdes till riksföreståndare.
Från 1504 innehade Svante Nilsson bland annat Korsholm i Österbotten som förläning. 1505 pantsatte han kungsgården och länet till Erik Turesson.[1]
Sommaren år 1511 krävde många inom riksrådet hans avgång med hänvisning till att han skulle ha försummat försvaret, särskilt med anledning av det danska plundringståget i Västergötland och Småland första halvåret 1511. Svante Nilsson vägrade utan hänsköt frågan till ett ständermöte som skulle sammankallas till Arboga i januari 1512. När den tiden kom var han redan död i ett slaganfall.
- Senast år 1482 riksråd
- Deltog i plundringståget mot Ivangorod 1496
- År 1503 riksföreståndare
- Begravd i Västerås domkyrka
Gift
- tidigast 1486 med Iliana Erengislasdotter (Gädda), dog 1495
- 1504 med Mette Ivarsdotter (Dyre)
Barn (med Iliana):
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Släkten Natt och Dag
- Släkten Sture (Natt och Dag)
- Sturarnas ryska krig
- Svante Nilsson Stures krig mot Danmark
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”FMU 5151”. extranet.narc.fi. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919015525/http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=5151. Läst 23 maj 2016.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Westin, Gunnar T: Svante Nilsson (Sture) i Svenskt biografiskt lexikon
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Svante Nilsson (Sture).
Wikimedia Commons har media som rör | Företrädare: Ture Turesson |
Sveriges marsk 1497–1501/1503 |
Efterträdare: Lars Siggesson Sveriges riksmarsk |
|