Katalys

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tankesmedjan Katalys, se Katalys (tankesmedja)
En katalysator minskar aktiveringsenergin för en kemisk reaktion (blå kurva)

Katalys (av grekiska κατάλυσις, katálysis ”upplösning”) är den inverkan som en katalysator har på en kemisk reaktion. Begreppet valdes 1835 av Jöns Jacob Berzelius i analogi till "analys".[1][2] Som "katalysator" betecknar man substanser som underlättar kemiska eller fysikaliska förändringsprocesser utan att tillföra energi till processen. Katalysatorn förbrukas inte under processen utan finns kvar oförändrad och kan fortsätta att verka, därför behövs ofta en mycket liten mängd katalysator.[3] Katalysatorer av varjehanda slag förekommer i en mängd olika organiska och oorganiska sammanhang. Enzymer, som reglerar cellers funktioner och därmed de fundamentala livsprocesserna, är exempel på biologiskt viktiga katalysatorer.

Klasser av katalys[redigera | redigera wikitext]

Katalys delas ofta upp i heterogen och homogen katalys, beroende på om aggregationstillståndet för katalysatorn är densamma som för reaktanterna eller ej. Enzymkatalys (eller biokatalys) anses ibland vara en egen klass.[4]

Heterogen katalys[redigera | redigera wikitext]

Med heterogen katalys menas katalys där katalysatorn befinner sig i ett annat aggregationstillstånd än reaktanterna. I heterogen katalys är katalysatorn ofta i fast form och reaktanterna i vätske- eller gasfas. Ett klassiskt exempel är en metallyta, t.ex. platina, som katalysator och reaktanterna, t. ex. kolmonoxid och syre, i gasfas.

Homogen katalys[redigera | redigera wikitext]

Med homogen katalys menas katalys där katalysatorn och reaktanterna är i samma aggregationstillstånd. Ofta är både katalysator och reaktanter/produkter i vätskefas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ G. Ertl, T. Gloyna, Z. Phys. Chem. 2003, 217(10), 1207-1219.
  2. ^ Berzelius, J. J. (1835) Årsberättelsen om framsteg i fysik och kemi. Stockholm, Sverige: Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. Efter att ha granskat Eilhard Mitscherlich's forskning om bildandet av eter, myntar Berzelius ordet katalyssidan 245:

    Original: Jag skall derföre, för att begagna en i kemien välkänd härledning, kalla den kroppars katalytiska kraft, sönderdelning genom denna kraft katalys, likasom vi med ordet analys beteckna åtskiljandet af kroppars beståndsdelar medelst den vanliga kemiska frändskapen.

  3. ^ S., Zumdahl, Steven (1995). Chemical principles (2nd ed). D.C. Heath. ISBN 0669393215. OCLC 32652374. https://www.worldcat.org/oclc/32652374 
  4. ^ Chorkendorff, I.; Niemantsverdriet, J. W. (2007). Concepts of Modern Catalysis and Kinetics. Wiley-VCH. sid. 4. ISBN 978-3-527-31672-4