Katalys

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tankesmedjan Katalys, se Katalys (tankesmedja)
En katalysator minskar aktiveringsenergin för en kemisk reaktion (blå kurva)

Katalys (av grekiska κατάλυσις, katálysis ”upplösning”) är den inverkan som en katalysator har på en kemisk reaktion. Begreppet valdes 1835 av Jöns Jacob Berzelius i analogi till "analys".[1] Som "katalysator" betecknar man substanser som underlättar kemiska eller fysikaliska förändringsprocesser utan att tillföra energi till processen. Katalysatorer av varjehanda slag förekommer i en mängd olika organiska och oorganiska sammanhang. Enzymer, som reglerar cellers funktioner och därmed de fundamentala livsprocesserna, är exempel på biologiskt viktiga katalysatorer.

Klasser av katalys[redigera | redigera wikitext]

Katalys delas ofta upp i heterogen och homogen katalys, beroende på om aggregationstillståndet för katalysatorn är densamma som för reaktanterna eller ej. Enzymkatalys (eller biokatalys) anses ibland vara en egen klass.[2]

Heterogen katalys[redigera | redigera wikitext]

Med heterogen katalys menas katalys där katalysatorn befinner sig i ett annat aggregationstillstånd än reaktanterna. I heterogen katalys är katalysatorn ofta i fast form och reaktanterna i vätske- eller gasfas. Ett klassiskt exempel är en metallyta, t.ex. platina, som katalysator och reaktanterna, t. ex. kolmonoxid och syre, i gasfas.

Homogen katalys[redigera | redigera wikitext]

Med homogen katalys menas katalys där katalysatorn och reaktanterna är i samma aggregationstillstånd. Ofta är både katalysator och reaktanter/produkter i vätskefas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ G. Ertl, T. Gloyna, Z. Phys. Chem. 2003, 217(10), 1207-1219.
  2. ^ Chorkendorff, I.; Niemantsverdriet, J. W. (2007). Concepts of Modern Catalysis and Kinetics. Wiley-VCH. sid. 4. ISBN 978-3-527-31672-4