Kathleen Lonsdale

Från Wikipedia
Kathleen Lonsdale
FöddKathleen Yardley
28 januari 1903[1][2][3]
Newbridge, Irland
Död1 april 1971[1][2][4] (68 år)
London
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidUniversity College London
Bedford College
Woodford County High School
Ilford County High School
Royal Holloway, University of London
SysselsättningKemist, ingenjör, kristallograf[5], fredsaktivist
ArbetsgivareUniversity College London
Royal Institution
University of Leeds
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1945)
Dame Commander av Brittiska imperieorden (1956)
Davymedaljen (1957)[6]
Hedersdoktor vid University of Bath (1969)
Swarthmore Lecture
Redigera Wikidata

Dame Kathleen Lonsdale, DBE, FRS, född Kathleen Yardley 28 januari 1903 i Newbridge i Irland, död 1 april 1971 i London i Storbritannien, var en irländskfödd brittisk pacifist, fängelsereformator och kristallograf. Hon visade 1929 att bensenringen är platt genom att använda röntgendiffraktionsmetoder för att belysa strukturen av hexametylbensen. Hon var den första som använde Fourier-spektralmetoder när man löste strukturen av hexaklorbensen år 1931. Under sin karriär uppnådde hon flera förstudier för kvinnliga forskare, bland annat att vara en av de två första kvinnorna som valdes till Royal Society (FRS) 1945 (tillsammans med Marjory Stephenson), första kvinnliga professor vid University College London, första kvinnliga ordföranden för den internationella kristallografiska unionen, och första kvinnliga ordföranden för British Association for the Advancement of Science.[7][8][9][10][11][12][13]

Uppväxt och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Hon föddes som Kathleen Yardley i Newbridge i Kildare i Irland. Hon var det tionde barnet till Harry Yardley (stadens postmästare) och Jessie Cameron. Hennes familj flyttade till Seven Kings, Essex, England, när hon var fem år gammal.[7] Hon studerade vid Woodford County High School for Girls, sedan överförd till Ilford County High School for Boys att studera matematik och vetenskap, eftersom flickornas skola inte erbjöd dessa ämnen. Hon tog sin kandidatexamen från Bedford College for Women 1922, i fysik med en masterexamen från University College London 1924.[14]

Karriär och forskning[redigera | redigera wikitext]

År 1924 gick hon med i kristallografiforskningsgruppen under ledning av William Henry Bragg vid Royal Institution. Från 1929 till 1934 bildade hon familj och stannade i stort sett hemma medan hon fortsatte sitt arbete med att beräkna strukturfaktorer.[15][16]

1934 återvände Lonsdale till arbetet med Bragg vid Royal Institution som forskare. Hon tog sin doktorsexamen från University College London 1936 samtidigt vid Royal Institution. Förutom att upptäcka strukturen av bensen och hexaklorbensen, arbetade Lonsdale på syntesen av diamanter. Hon var en pionjär i användningen av röntgenstrålar för att studera kristaller. Lonsdale var en av de två första kvinnorna som valdes till Fellow of the Royal Society (FRS) år 1945 (den andra var biokemisten Marjory Stephenson).

År 1949 utnämndes Lonsdale professor i kemi och chef för avdelningen för kristallografi vid University College London.[7] Hon var den första tioåriga kvinnaprofessorn vid den högskolan, en position hon höll fram till 1968 när hon utnämndes professor emeritus.

Valda publikationer[redigera | redigera wikitext]

  • Simplified Structure Factor and Electron Density Formulae for the 230 Space Groups of Mathematical Crystallography, G. Bell & Sons, London, 1936.
  • "Divergent Beam X-ray Photography of Crystals," Philosophical Transactions of the Royal Society 240A: 219 (1947).
  • Crystals and X-Rays, G. Bell & Sons, London, 1948.
  • Quakers Visit Russia, 1952.
  • Removing the Causes of War, 1953.
  • Is peace possible? (1957)
  • Forth in Thy Name: The Life and Work of Godfrey Mowatt (1959)[17]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha påbörjat sin forskningskarriär gifte sig Yardley 1927 med Thomas Jackson Lonsdale. De fick tre barn: Jane, Nancy och Stephen. Stephen blev läkare och arbetade i flera år i Nyasaland (nu Malawi).[källa behövs]

Pacifism[redigera | redigera wikitext]

Även om hon hade blivit uppvuxen i baptistsamfundet som barn blev Kathleen Lonsdale en kväkare 1935, samtidigt med sin man. Båda var redan engagerade pacifister och lockades till rörelsen av denna anledning.[24] Hon var en sponsor för fredsbevarande unionen.

Pamflett skriven av Kathleen Lonsdale om fängelsereformen 1943.

Hon avtjänade en månad i Holloway-fängelset under andra världskriget för att hon vägrade att registrera sig för civilförsvarsuppgifter eller att betala böter för att vägra att registrera sig. Under denna tid blev hon varse en rad problem som till sist skulle leda till att Lonsdale blev en fängelsreformaktivist[25] och hon gick med i Howard League för straffreform.[26]

"What I was not prepared for was the general insanity of an administrative system in which lip service is paid to the idea of segregation and the ideal of reform, when in practice the opportunities for contamination and infection are innumerable, and those responsible for re-education practically nil"

År 1953 höll hon tal vid British Quakers årsmöte Swarthmore-föreläsningen med titeln Removing the Causes of War. Som en självidentifierad kristen pacifist[27] skrev hon om fredlig dialog och utsågs till den första sekreteraren av Churches' Council of Healing av ärkebiskopen av Canterbury William Temple.[28]

Död[redigera | redigera wikitext]

Lonsdale dog den 1 april 1971, 68 år, från en anaplastisk cancer av okänt ursprung.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, Kathleen Lonsdale, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Kathleen Lonsdale, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dictionary of Irish Biography, Royal Irish Academy, Kathleen Lonsdale, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ A Historical Dictionary of British Women, andra utgåvan, Routledge, 17 december 2003, ISBN 978-1-85743-228-2.[källa från Wikidata]
  5. ^ Magdalena Skipper (red.), Nature, Nature Publishing Group och Springer Science+Business Media, läs online, läst: 6 november 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] Hudson, G. (2004). ”Lonsdale, Dame Kathleen (1903–1971)”. The Oxford Dictionary of National Biography. doi:10.1093/ref:odnb/31376. 
  8. ^ Staff (2004). ”Kathleen Lonsdale profile”. Kathleen Lonsdale profile. Encyclopedia of World Biography. http://www.encyclopedia.com/topic/Kathleen_Lonsdale.aspx#1-1G2:3404703959-full. Läst 20 oktober 2012.  Or see alternative source.
  9. ^ Staff (January 2003). ”Chemistry World: Woman of substance”. Chemistry World: Woman of substance. Royal Society of Chemistry. http://www.rsc.org/chemistryworld/Issues/2003/January/substance.asp. Läst 20 oktober 2012. 
  10. ^ Staff. ”Kathleen Yardley Lonsdale 1903-1971”. Kathleen Yardley Lonsdale 1903-1971. CWP at University of California. Arkiverad från originalet den 5 October 2016. https://web.archive.org/web/20161005220652/http://cwp.library.ucla.edu/Phase2/Lonsdale,_Kathleen_Yardley@8480138866.html. Läst 20 oktober 2012. 
  11. ^ Staff. ”Papers and correspondence of Dame Kathleen Lonsdale, 1903-1971”. Papers and correspondence of Dame Kathleen Lonsdale, 1903-1971. ArchivesHub.ac.uk. http://archiveshub.ac.uk/features/03030502.html. Läst 20 oktober 2012.  An overview of the scope and content of the collection of Lonsdale's papers that are kept at University College London.
  12. ^ Reville, William (2004). ”Kathleen Lonsdale - Famous Irish Scientist” (pdf). Kathleen Lonsdale - Famous Irish Scientist. University College Cork. http://undersci.ucc.ie/wp-content/uploads/sites/12/2014/11/Kathleen_Lonsdale.pdf. Läst 20 oktober 2012.  Arkiverad 30 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210830215543/http://undersci.ucc.ie/wp-content/uploads/sites/12/2014/11/Kathleen_Lonsdale.pdf. Läst 8 mars 2019.  This article first appeared in The Irish Times, 13 December 2001.
  13. ^ Mall:UK National Archives ID
  14. ^ Authier, André (2013-08-01) (på engelska). Early Days of X-ray Crystallography. OUP Oxford. ISBN 9780191635014. https://books.google.com/books?id=ej9oAgAAQBAJ&lpg=PA211&ots=pVS4hH06NQ&dq=%22kathleen%20lonsdale%22%20msc%20%22university%20college%22%20london&pg=PA211#v=onepage&q=%22kathleen%20lonsdale%22%20msc%20%22university%20college%22%20london&f=false 
  15. ^ January 2003, Chemistry World1. ”Woman of substance” (på engelska). Chemistry World. https://www.chemistryworld.com/news/woman-of-substance-/3004326.article. 
  16. ^ Baldwin, Melinda (2009-03-20). ”‘Where are your intelligent mothers to come from?’: marriage and family in the scientific career of Dame Kathleen Lonsdale FRS (1903–71)” (på engelska). Notes and Records 63 (1): sid. 81–94. doi:10.1098/rsnr.2008.0026. ISSN 0035-9149. PMID 19579358. http://rsnr.royalsocietypublishing.org/content/63/1/81. 
  17. ^ Lonsdale, Dame Kathleen (1959). Forth in Thy Name: The Life and Work of Godfrey Mowatt. Wykeham Press. https://books.google.com/books?id=tvGIGwAACAAJ. Läst 24 december 2015 
  18. ^ [a b] ”Most influential British women in science”. royalsociety.org. https://royalsociety.org/news/2010/influential-british-women/. 
  19. ^ ”Dictionary of Irish Biography - Cambridge University Press”. dib.cambridge.org. http://dib.cambridge.org/viewReadPage.do?articleId=a4888. 
  20. ^ DCU namnger tre byggnader efter inspirerande kvinnliga forskare Raidió Teilifís Éireann, 05 juli 2017
  21. ^ ”Honorary Graduates 1966 to 1988 | University of Bath”. Honorary Graduates 1966 to 1988 | University of Bath. Bath.ac.uk. http://www.bath.ac.uk/ceremonies/hongrads/older.html. Läst 31 oktober 2012.  Arkiverad 25 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160525041553/http://www.bath.ac.uk/ceremonies/hongrads/older.html. Läst 8 mars 2019. 
  22. ^ Frondel, C.; U.B. Marvin (1967). ”Lonsdaleite, a new hexagonal polymorph of diamond”. Nature 214 (5088): sid. 587–589. doi:10.1038/214587a0. Bibcode: 1967Natur.214..587F. 
  23. ^ Frondel, C.; U.B. Marvin (1967). ”Lonsdaleite, a hexagonal polymorph of diamond”. American Mineralogist 52. 
  24. ^ ”Quakers in the World - Kathleen Lonsdale”. www.quakersintheworld.org. http://www.quakersintheworld.org/quakers-in-action/365. 
  25. ^ Lonsdale, Dame Kathleen; Page, Roger (1943) (på engelska). Some Account of Life in Holloway Prison for Women. Prison Medical Reform Council. https://books.google.co.uk/books?id=ov4YAAAAIAAJ&q=some+account+of+life+in+prison+for+womne&dq=some+account+of+life+in+prison+for+womne&hl=ga&sa=X&redir_esc=y 
  26. ^ Logan, A. (2008-11-03) (på engelska). Feminism and Criminal Justice: A Historical Perspective. Springer. ISBN 9780230584136. https://books.google.co.uk/books?id=CeuGDAAAQBAJ&pg=PA121&dq=kathleen+lonsdale+prison+reform&hl=ga&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=kathleen%20lonsdale%20prison%20reform&f=false 
  27. ^ Lonsdale, Kathleen Yardley. 1957. Is peace possible?. Penguin Books. s. 95
  28. ^ Harpur, Tom. 2013. The Uncommon Touch. McClelland & Stewart. s. 76

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kathleen_Lonsdale&oldid=54033061”