Kejsarbeckasin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kejsarbeckasin
Status i världen: Nära hotad[1]
GallinagoImperialisSmit.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Snäppor
Scolopacidae
Underfamilj Beckasiner
Gallinaginae
Släkte Gallinago
Art Kejsarbeckasin
G. imperialis
Vetenskapligt namn
§ Gallinago imperialis
Auktor Sclater & Salvin, 1869
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kejsarbeckasin[2] (Gallinago imperialis) är en sällsynt sydamerikansk beckasin.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten häcker lokalt i norra Anderna från Colombia till östra Peru.[3] Det är inte känt om den är en flyttfågel. Man trodde länge att den var utdöd, men den återfanns 1967 i Peru och 1988 i Ecuador.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att kejsarbeckasinen troligen är närmare släkt med beckasinerna i Coenocorypha än de i Gallinago.[4] Än så länge har detta dock inte lett till några taxonomiska förändringar.

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Man tror det finns cirka 10 000 kejsarbeckasiner kvar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Gallinago imperialis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Gibson, R. (2010), “Phylogenetic Relationships among the Scolopaci (Aves: Charadriiformes): Implications for the Study of Behavioural Evolution”, M.Sc. thesis, University of Toronto.