Hoppa till innehållet

Kejsarskarv

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kerguelenskarv)
Kejsarskarv
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläkteLeucocarbo
ArtKejsarskarv
L. atriceps
Vetenskapligt namn
§ Leucocarbo atriceps
AuktorKing, 1828
Utbredning
Synonymer
Phalacrocorax atriceps
Underarten atriceps
Underarten atriceps

Kejsarskarv[1] (Leucocarbo atriceps) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[2] Den förekommer cirkumpolärt på Södra halvklotet, från södra Sydamerika och Antarktishalvön via öar i södra Indiska oceanen till Macquarieön söder om Australien. De olika populationerna har föreslagits utgöra egna arter.

Kejsarskarven är en rätt stor (72 cm) svartvit skarv. I sommardräkt är ovansidan blåglänsande svart med vitt skulderband och undersidan vit med svarta "lår". Under parbildningen syns gula eller orangefärgade "vårtor" i pannan samt vita tråddun på huvudsidan och en framåtböjd spretig tofs. Den skiljs från magellanskarven på blå ögonring, de gula årtorna, det vita skulderbandet och vit framhals.[3]

Under häckningen hörs skällande "aark" från hanen och liknande läten.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Kejsarskarvens olika populationer har tidvis urskilts som egna arter. I världslistan AviList som lanserades 2025 betraktas de dock som tillhörande en och samma art, omfattande nedanstående underarter med noterade utbredningar:

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Kejsarskarv placerades tidigare ofta i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[5] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid kejsarskarven med släktingar lyfts ut till släktet Leucocarbo.

Skarvarnas släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[6] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kejsarskarven är en helt havslevande kolonihäckare som är sällskaplig året runt och kan uppträda i täta flockar med tusentals individer.[3]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus verrucosus å ena sidan och övriga underarter å andra sidan, båda som livskraftiga.[7][8]

  1. ^ BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
  2. ^ AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
  3. ^ [a b] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
  4. ^ Orta, J., Garcia, E.F.J., Christie, D.A., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2020). Imperial Shag (Leucocarbo atriceps). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52649 23 februari 2020).
  5. ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
  6. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  7. ^ Birdlife International 2018 Leucocarbo verrucosus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 28 december 2018.
  8. ^ Birdlife International 2018 Leucocarbo atriceps . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 december 2018.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]