Kirgiziska
| kirgiziska | |
| кыргыз тили, кыргызча, قىرعىزچا, قىرعىز تىلى [kyrgyz tili, kyrgyzça] | |
| Talas i | Kirgizistan, samt av minoriteter i Kina, Afghanistan, Kazakstan, Tadzjikistan, Turkiet och Uzbekistan |
|---|---|
| Region | Centralasien |
| Antal talare | 5.150.000[1] |
| Språkfamilj | Turkiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Kirgizistan |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | ky |
| ISO 639‐2 | kir |
| ISO 639‐3 | – |
Kirgiziska (även kirgisiska) är ett nordvästligt turkspråk som tillsammans med ryskan är officiellt språk i Kirgizistan. Totalt finns det cirka tre miljoner talare,[uppdatering behövs] varav de flesta i Kirgizistan. Språket skrivs sedan 1939 med kyrillisk skrift, men det latinska alfabetet, som användes innan det kyrilliska, håller gradvis på att återinföras. Innan den latinska skriften infördes skrevs det med det arabiska alfabetet, vilket fortfarande används av kirgizer i Kina. Kirgiziska är mycket närbesläktat med kazakiskan.
Uttal och translitterering av det modifierade kyrilliska alfabetet för kirgiziska:[2]
| Kyrilliska alfabetet | Kirgiziska namn | Arabiska alfabetet (Kina) | Translitterering[2] | Latinska alfabetet (1928—1940) |
IPA |
| А а | а | ا | A a | A a | /ɑ/ |
| Б б | бе | ب | B b | B в | /b/, [w], [v] |
| В в | ве | ۋ | V v | V v | /v/ |
| Г г | ге | گ ع* |
G g | G g, Ƣ ƣ | /ɡ/ [ʁ] |
| Д д | де | د | D d | D d | /d/ |
| Е е | e | ه | E e | E e | /je/, /e/ |
| Ё ё | ё | يو | Jo jo | Yo yo | /jo/ |
| Ж ж | же | ج | Zj zj | Ç ç (Ƶ ƶ från 1938) | /dʒ/ |
| З з | зе | ز | Z z | Z z | /z/ |
| И и | и | ى | I i | I i | /i/ |
| Й й | ий | ي | J j | J j | /j/ |
| К к | кa | ك ق* |
K k | K k, Q q | /k/, [q], [χ] |
| Л л | эл | ل | L l | L l | /l/ |
| М м | эм | م | M m | M m | /m/ |
| Н н | эн | ن | N n | N n | /n/ |
| Ң ң | ың | ڭ | Ng ng | Ŋ ŋ | /ŋ/ |
| О о | о | و | O o | O o | /o/ |
| Ө ө | ө | ۅ | Ö ö | Ɵ ɵ | /ø/ |
| П п | пe | پ | P p | P p | /p/ |
| Р р | эр | ر | R r | R r | /r/ |
| С с | эс | س | S s | S s | /s/ |
| Т т | те | ت | T t | T t | /t/ |
| У у | у | ۇ | U u | U u | /u/ |
| Ү ү | ү | ۉ | Ü ü | Y y | /y/ |
| Ф ф | эф | ف | F f | F f | /f/ |
| Х х | ха | ح | Ch ch | X x (H h till 1938) | /χ/ (=/k/) |
| Ц ц | це | تس | Ts ts | Ts ts | /ʦ/ |
| Ч ч | че | چ | Tj tj | C c | /tʃ/ |
| Ш ш | ша | ش | Sj sj | Ş ş | /ʃ/ |
| Щ щ | ща | - | Sjtj sjtj | Şc şc | /ʃtʃ/, /ʃː/ |
| Ъ ъ | ажыратуу белгиси | - | - | - | - |
| Ы ы | ы | ى | Y y | Ь ь | /ɯ/ |
| Ь ь | ичкертүү белгиси | - | - | - | - |
| Э э | э | ه | E e | E e | /e/ |
| Ю ю | ю | يۋ | Ju ju | Yu yu | /ju/, /jy/ |
| Я я | я | يا | Ja ja | Ya ya | /ja/, /jɑ/ |
- К - ك ändringar på ق med а, о, у, ы.
- Г - گ ändringar på ع med а, о, у, ы.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Kirghiz” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kir. Läst 30 december 2009.
- ^ [a b] Nordblom, Stefan (2015). TRANSLITTERERING OCH ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER. ec.europa.eu. sid. 32. https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/transliteration_alt_geogr_names_sv.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] |
Wikipedia har en upplaga på Kirgiziska. |
- Kyrgyz på Omniglot (på engelska)
- Kyrgyz language on Encyclopædia Britannica (på engelska)
|