Klaasglansgök

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klaasglansgök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Klaas's Cuckoo (Chrysococcyx klaas) 2.jpg
Hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningGökfåglar
Cuculiformes
FamiljGökar
Cuculidae
SläkteChrysococcyx
ArtKlaasglansgök
C. klaas
Vetenskapligt namn
§ Chrysococcyx klaas
Auktor(Stephens, 1815)
Synonymer
  • Klaasgök
  • Mindre guldgök
Hane
Hane
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klaasglansgök[2] (Chrysococcyx klaas) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Klaasglansgöken är med en kroppslängd på 18 centimeter en mycket liten gök. Hanen är glänsande grön ovan med ett litet vitt streck bakom det mörka ögat, medan undersidan är snövit med mörkgröna fläckar på bröstsidorna. Honan är bronsgrön ovan, under fint rostbandad samt har blekbruna ögon. I flykten visar båda könen vita yttre stjärtpennor, hanen även vita täckare på undersidan av vingarna. Ungfågeln liknar honan, men kraftigare bandad under och även ovan. Lätet är en upprepad vissling: fuiii-fi fuiii-fi.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är vida sprid i Afrika söder om Sahara, från södra Mauretanien och Senegal österut till Eritrea, Etiopien, söderut till Sydafrika, inklusive ön Bioko i Guineabukten.[5] Den förekommer även på sydvästra Arabiska halvön, i sydvästra Saudiarabien och västra Jemen. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Klaasglansgöken förekommer öppet skogslandskap, buskområden och trädgårdar från havsnivån till 3000 meters höjd, ofta i fuktigare områden än liknande didrikglansgöken.[4] Den för ett tillbakadraget liv och framför allt honan ses sällan.[6] Fågeln lever av insekter, huvudsakligen fjärilslarver men även fjärilar, skalbaggar, termiter och små hopprätvingar.[5] Klaasglansgöken är boparasit på olika sorters sångare, solfåglar, flugsnappare och glasögonfåglar.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanligt förekommande.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Klaas, en Khoikhoijägare och samlare som medföljde den franske upptäcktsresanden François Levaillant på sina expeditioner i Sydafrika.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Chrysococcyx klaas Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ [a b] Stevenson, Terry; Fanshawe, John (2014). Birds of East Africa. London: Christopher Helm. sid. 226. ISBN 978-0-7136-7347-0 
  5. ^ [a b] Payne, R. (2018). Klaas's Cuckoo (Chrysococcyx klaas). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54824 7 oktober 2018).
  6. ^ [a b] Borrow, Nick; Remey, Don (2013). Field Guide to the Birds of Ghana. London: Bloomsbury Publishing. Sid. 184. ISBN 9781408189023. https://books.google.com/books?id=tcwXBAAAQBAJ&dq=lybius+bidentatus+birds+of+ghana&source=gbs_navlinks_s. Läst 19 juni 2018. 
  7. ^ del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J. 1997. Handbook of the Birds of the World, vol. 4: Sandgrouse to Cuckoos. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]