Knölsvärta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Knölsvärta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White-winged Scoter.jpg
Knölsvärta, adult hane
Bodega Bay, Kalifornien
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Änder
Anatidae
Underfamilj Merginae
Släkte Melanitta
Art Knölsvärta
M. deglandi
Vetenskapligt namn
§ Melanitta deglandi
Auktor Bonaparte, 1850
Underarter
  • M. d. stejnegeri
  • M. d. deglandi
Wwscoter12.JPG
Hitta fler artiklar om fåglar med

Knölsvärta[2] (Melanitta deglandi) är en fågel som tillhör underfamiljen Merginae.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Knölsvärtan kategoriserades tidigare som en underart till svärta (Melanitta fusca), men på grund av olika näbbform och utformning av luftstrupe (vilket indikerar olika spelläten) gav Sveriges ornitologiska förenings taxonomiska kommitté knölsvärtan artstatus i januari 2007.[4]

Knölsvärta delas i sin tur upp i två underarter:

Vissa, bland andra Birdlife International och IUCN, urskiljer även stejnegeri som en egen art, "asiatisk svärta" (Melanitta stejnegeri).[1]

Knölsvärtan är en flyttfågel och drar sig då ut till kusterna. Den nordamerikanska populationen återfinns om vintern utefter Amerikas västra och östra kust så långt söderut som till norra Mexiko. Den asiatiska populationen drar sig också till kusterna så långt söderut som till Kina.

Knölsvärta i Europa[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är en mycket sällsynt gäst i Europa. I Sverige har fyra fynd gjorts, de första tre av sträckande hanar av underarten stejnegeri i månadsskiftet april/maj vid Utlängan i Blekinge 2012, 2014 och 2015.[5] I maj 2017 fanns en stationär hane av underarten deglandi vid Svenska Högarna i Stockholms skärgård. Detta fynd är dock ännu inte formellt godkänt.

Utseende och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Flygande flock i Lake Ontario i januari.

Den är mycket lik svärtan men har en större näbbknöl vilket främst syns hos den adulta hanen på den asiatiska underarten. Den nordamerikanska underarten har en mindre näbbknöl och även brunare kroppssida. Dess näbbfärg är mörkt gul medan den asiatiska underarten har orangegul näbbfärg och svartare kroppsida.

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Under vintern återfinns de i stora täta flockar som har en tendens att lyfta samtidigt.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn den franske ornitologen Côme Damien Degland (1787-1856).[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN hotkategoriserar taxonen deglandi och stejnegeri var för sig, båda som livskraftig (LC) baserat på stora populationer och stora utbredningsområden. Båda taxonen minskar dock i antal.[1] Världspopulationen av stejnegeri uppskattas till mellan 600.000 och en miljon individer.[1] För deglandi finns ännu ingen uppskattning.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2013 Melanitta deglandi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ SOF:s taxonomikommitté, Rapport nr 2, Vår Fågelvärld, nr.1, 2007
  5. ^ Knölsvärta, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.