Knölsvärta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Knölsvärta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White-winged Scoter.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljMerginae
SläkteMelanitta
ArtKnölsvärta
M. deglandi
Vetenskapligt namn
§ Melanitta deglandi
AuktorBonaparte, 1850
Underarter
  • M. d. stejnegeri
  • M. d. deglandi
Hitta fler artiklar om fåglar med

Knölsvärta[2] (Melanitta deglandi) är en fågel som tillhör underfamiljen Merginae.[3] Tidigare behandlades artens två taxon stejnegeri och deglandi som underarter till svärta, men idag behandlar flera auktoriteter dem istället som två egna arter; sibirisk knölsvärta och amerikansk knölsvärta.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Knölsvärtan kategoriserades tidigare som en underart till svärta (Melanitta fusca) och vissa gör det fortfarande,[5] men på grund av olika näbbform och utformning av luftstrupe (vilket indikerar olika spelläten) gav Sveriges ornitologiska förenings taxonomiska kommitté knölsvärtan artstatus i januari 2007.[6]

Knölsvärta delas i sin tur upp i två underarter:

Vissa auktoriteter, däribland Birdlife International, Birdlife Sverige och IUCN, särskiljer idag de båda taxonen som de egna arterna sibirisk knölsvärta (M. stejnegeri) och amerikansk knölsvärta (M. deglandi).[1]

Knölsvärtan är en flyttfågel och drar sig då ut till kusterna. Den amerikanska knölsvärtan återfinns om vintern utefter Amerikas västra och östra kust så långt söderut som till norra Mexiko. Den sibiriska knölsvärtan drar sig också till kusterna så långt söderut som till Kina. Under vintern överlappar de båda taxonens utbredningsområde och det förekommer blandflockar.[4]

Knölsvärta i Europa[redigera | redigera wikitext]

Knölsvärta är en mycket sällsynt gäst i Europa med enstaka fynd från alla länder i Norden samt Storbritannien, Irland, Spanien, Frankrike och Polen.[7] I Sverige har både sibirisk och amerikansk knölsvärta observerats.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Flygande flock med amerikansk knölsvärta i Lake Ontario i januari.

Knölsvärta är mycket lik svärtan men de har större näbbknöl vilket främst syns hos den adulta hanen på sibirisk knölsvärta. Den amerikanska knölsvärtan har en mindre näbbknöl och även brunare kroppssida. Dess näbbfärg är mörkt gul medan den sibiriska har orangegul näbbfärg och svartare kroppssida.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Knölsvärta föredrar att häcka på taiga och inte på öppen tundra.[4] De häckar runt små sjöar i boreala skogar och arktisk tundra.[8] Under vintern återfinns de i stora täta flockar som har en tendens att lyfta samtidigt. Den lever främst av mollusker, men också mask, tagghudingar, småfisk och i sötvatten insekter och insektslarver.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artepitet hedrar den franske ornitologen Côme Damien Degland (1787-1856).[9]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar de båda taxonen deglandi och stejnegeri som livskraftiga (LC) baserat på deras stora populationer och stora utbredningsområden. Båda taxonen minskar dock i antal.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2013 Melanitta deglandi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c d] Markus Lagerqvist, Erling Jirle, Tommy Tyrberg & Johan Fromholz (2019) Knölsvärta blir två arter, Vår Fågelvärld, BirdLife Sverige, vol.78, nr.2, sid:48
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ SOF:s taxonomikommitté, Rapport nr 2, Vår Fågelvärld, nr.1, 2007
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 38-39. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2016). Siberian Scoter (Melanitta stejnegeri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från [1] 2016-09-17).
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.