Svärta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om fågeln svärta. Se också Svärta (olika betydelser).
Svärta
Status i världen: Sårbar[1]
Velvet Scoter, Eyebrook Reservoir, Leics (cropped).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteMelanitta
ArtSvärta
M. fusca
Vetenskapligt namn
§ Melanitta fusca
AuktorLinné, 1758
Utbredning
MelanittaFuscaIUCNver2018 2.png
Grönt - häckningsområde
Blått - övervintringsområde
Svärtan häckar även utmed stora delar av Sveriges och Finlands Östersjökust, vilket inte syns så väl på kartan.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svärta (Melanitta fusca) är en mörk andfågel med utbredning i Skandinavien och västra Ryssland. Tidigare inkorporerades de båda arterna sibirisk och amerikansk knölsvärta i svärtan, men dessa anses numera utgöra egna arter. Svärtan betraktas som hotad globalt.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Svärtan är en relativt stor och kraftig andfågel som mäter 48–56 centimeter. Halsen är relativt tjock vid basen och näbben är kilformad och grov. Jämfört med sjöorren bildar den sällan lika stora och sammanhållna flockar. Olikt sjöorren dyker den utan ett hopp och med vingarna redan öppnade.

Den adulta hanen är helt svart med en vit fläck under ögat och orangegult fält på sidan av den mörka näbben. Honans fjäderdräkt är brun med en ljus fläck mellan ögonen och näbben, ofta också en ljus kindfläck. De ljusa armpennorna skapar en vit vingspegel på vingovansidan hos bägge könen som ofta även syns på simmande fågel.

Hona svärta.

Arten skiljer sig från de båda knölsvärtorna (amerikansk och sibirisk) som tidigare behandlades som underarter till svärtan genom en påtaglig kantig knöl på näbben hos hanen. Vidare har hanen mer skär och orangeröd snarare än gul näbbspets och ögonfläcken kröker upp bakom ögat. Honan skiljer sig något i näbb- och huvudform, men det är svårt att se i fält.

Kollage med bilder av svärta.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Svärtan är mestadels tystlåten. Hanen har ett sällan hört, nasalt "aah-ör" som spelläte. Honan kan höras yttra ett skrovligt "braa-ah... braa-ah... braa-ah...".

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Svärtan häckar från Skandinavien, genom norra Europeiska Ryssland och österut till ungefär Khatangabukten.[2] I Skandinavien häckar den i Skanderna och utmed Norges norra kust och vidare i Lapplands fjällsjöar, i norra och nordöstra Finland, längs nästan hela Sveriges och Finlands Östersjökust och söderut till Estland. Den häckar även på Öland och i Åländska arkipelagen.

I västra Ryssland är dess utbredning främst mycket nordlig men längre österut sträcker sig utbredningsområdet söderut till norra Kazakstan och Mongoliet. Den östliga utbredning sträcker sig ungefär till Khatangabukten och floden Lena.[2] Det finns även ett litet utbredningsområde på ett antal lokaler i östra Turkiet och Georgien.[2]

Den övervintrar utmed Europas kuster från norra Norge och söderut till norra Spanien, utmed Storbritanniens östkust, i södra Östersjön, på ett antal lokaler utmed Europas medelhavskust och vidare i ett område som sträcker sig från Österrike till Svarta havets sydostkust, och i ett område vid södra Kaspiska havet.[2]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

De båda arterna sibirisk knölsvärta och amerikansk knölsvärta, vars utbredningar svärtan möter i öster och som förekommer i östra Asien och Nordamerika, kategoriserades tidigare som underarter till svärtan och vissa gör det fortfarande.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svärtan häckar senare på året än andra sjöfåglar. Honan lägger åtta till 14 ägg som är gulvita. Boet byggs på marken vid sjöar, floder eller havskuster. Svärtans föda utgörs av kräftdjur och blötdjur.

Ägg av svärta (museispecimen).

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Svärtans världspopulation uppskattades 2012 till 450 000 individer.[4] Den tros ha minskat relativt kraftigt på senare tid, varför internationella naturvårdsunionen IUCN 2012 placerade arten i hotkategorin starkt hotad.[1] Denna minskning verkar dock ha bromsats in.[1] Sedan 2015 för IUCN därför svärtan istället till kategorin sårbar. Det råder dålig kunskap om varför arten minskar.[1]

Status i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Även i Sverige minskar svärtan kraftigt, de senaste tre generationerna (21 åren) med en tredjedel. Från att ha varit mycket allmän i skärgårdarna på svenska ostkusten gick den tillbaka under 1950- och 1960-talen, och denna trend har fortsatt. I Stockholms och Östergötlands skärgård har den minskat med hela 70–90 %. Utefter Norrlandskusten verkar den inte minska lika kraftigt och från Norra Kvarken rapporteras ökande bestånd. Totalt tyder inventeringar längs ostkusten på en beståndsminskning med 50–60 % de senaste 10–25 åren. Svärtan kräver klart vatten för näringssök och missgynnas därför av Östersjöns eutrofiering. Även ökad dödlighet hos ungar på grund av båtturism, predation från mink, oljeutsläpp och eventuell tiaminbrist kan också ligga bakom. Det svenska beståndet uppskattas idag till mellan 12 200 och 16 200 häckande individer. Svärtan är sedan 2020 uppförd på ArtDatabankens rödlista, som sårbar.[5][6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-039-9 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2014 Melanitta fusca Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2016.
  2. ^ [a b c d] http://maps.iucnredlist.org/map.html?id=22724836
  3. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  4. ^ Wetlands International. 2012. Waterbird Population Estimates: Fifth Edition. Summary Report. Edited by Taej Mundkur and Szabolcs Nagy. Wetlands International, Wageningen, The Netherlands.
  5. ^ Artdatabankens rödlista 2020 PDF
  6. ^ Artfakta om svärta, ArtDatabanken.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]