Kolbeckit

	Kolbeckit
	Ljusgröna sfäriska aggregat av mikrokristaller av Kolbeckit, till drygt 1 mm i storlek. Fyndort: Schlarbaum stenbrott, Klause, Bad Gleichenberg, Steiermark, Österrike. Uppskattad bildstorlek: 1,9 x 2,8 cm.
Kategori	Fosfatmineral
Grupp	Fosfosideritgruppen
Dana klassificering	40.04.03.03
Strunz klassificering	08.CD.05
Kemisk formel	ScPO4•2H2O
Färg	Blågrå, färglös, grönvit, gulaktig, ljusblå.
Förekomstsätt	Sfäriskt rundade aggregat, prismatiskt
Kristallstruktur	Monoklina
Tvillingbildning	Vanlig på {100}
Spaltning	Bra på {010}, otydlig på {100} och {001}
Brott	Mussligt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	5
Glans	Glasglans till pärlartad
Ljusbrytning	nα=1,572–1,575,; nβ=1,59,; nγ=1,598–1,601
Dubbelbrytning	δ=0,026
Optisk karaktär	Tvåaxligt negativ; 2V=60°
Pleokroism	Stark i färgat material
Transparens	Transparent
Streckfärg	Vit
Densitet	2,36
Typlokal	Gruvan Sadisdorf i Sachsen, Tyskland
Referenser	https://www.mindat.org/min-2239.html http://rruff.info/doclib/hom/kolbeckite.pdf

Kolbeckit är ett mycket ovanligt sekundärt scandium fosfatmineral med kristallvatten. Det har den kemiska formeln ScPO₄•2H₂O och är ett blåaktigt till grönaktigt kristallint mineral.

Etymologi och historia[redigera | redigera wikitext]

Kolbeckit upptäcktes ursprungligen på en snötäckt varp vid gruvan Sadisdorf vid Schmiedeberg, Sachsen, Tyskland 1926. Mineralet är uppkallad efter Friedrich Ludwig Wilhelm Kolbeck,^[1] en tysk mineralog. Sterrettit är ett annat namn men som har förkastats av IMA (International Mineral Association). Mineralet förekommer normalt som små kluster av kristaller i samband med andra fosfatmineral.