Kontinentalsystemet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kontinentalsystemet var en handelspolitisk åtgärd som Napoleon Bonaparte införde 1805 efter förlusten mot Storbritannien vid Trafalgar. Det proklamerades 21 november 1806.

Napoleon förbjöd all import av brittiska varor till Europas fastland. Detta skulle skapa arbetslöshet och oro i Storbritannien och på så sätt skulle Napoleon äntligen kunna besegra engelsmännen.

Kontinentalsystemet kom att misslyckas. Orsakerna var flera. En frekvent smuggling längs hamnstäder i Europa bl a Göteborg kom att motverka alla planer på att negligera England. Napoleons tullverksamhet var landbaserad, och kunde alltså inte patrullera de europeiska kusterna för att uppbringa fartyg som sökte kringgå kontinentalsystemet. Dessutom sökte sig britterna andra marknader utanför Europa. Den europeiska handeln med Storbritannien minskade ändå så mycket att kontinentalmakternas ekonomier skadades. Flera länder i Europa uppmärksammade att kontinentalsystemet endast gagnade Frankrike avsevärt. I Ryssland beslöt man 1812 att åter börja handla med britterna, något som föranledde den franska invasionen av Ryssland med Napoleons Grande Armée. Denna invasion kom att bli början till slutet för Napoleon.

Sverige dras in[redigera | redigera wikitext]

Kung Gustav IV Adolfs personliga avsky mot franska revolutionen och Napoleon – liksom hans åsikt att Sverige var beroende av handeln med Storbritannien och hans orealistiska syn på Sveriges militära styrka – bidrog väsentligt till att Sverige allierade sig med Storbritannien i protest mot kontinentalsystemet. Detta skedde efter att försök att tillsammans med Danmark och Ryssland hålla sig neutral i konflikten misslyckats. Därmed råkade Sverige i krig med de båda stormakterna Frankrike och Ryssland. I Parisfreden år 1810 tvingades även Sverige att ansluta sig till kontinentalsystemet.